Det behöver inte vara svårt

Att vi har en ny nationell IT-strategi och nya skrivningar om digitalisering och programmering har väl knappast undgått någon. Men det skadar inte att titta lite närmare på vad det innebär i praktiken, för det är inte så stort och omvälvande som man kan tro.  

Om vi arbetat i enlighet med LGR 11, har vi i ganska många år nu jobbat mot målet att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Med andra ord digitala verktyg. 

Eftersom detta inte räckt för att åstadkomma tillräcklig utveckling i skolan, finns nu en ny  IT-strategi och tydligare skrivningar i läroplanen.  

Uttrycket ”adekvat digital kompetens” används för att tydliggöra att den digitala kompetensen förändras över tid eftersom både verktyg och användandet av dem ständigt utvecklas. Det går därför inte att precisera en absolut nivå för vad eleverna ska kunna.  

I de nya skrivningarna i läroplanen är det tydligt uttryckt att eleverna ska ” använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling”. Digitala verktyg ska alltså användas när det är pedagogiskt motiverat, inte för sakens skull. Detta är viktigt!  

Digitala verktyg kan vara till stor hjälp för elever som av olika anledningar behöver med stöd. Enligt forskning så ökas elevernas motivation. Digitala verktyg kan också underlätta för lärare att arbeta formativt. På Fagervallsskolan har vi ”Fagerbibblan” som kan fungera motivationshöjande. Här publicerar vi alla digitala böcker som elever på skolan har skapat.  

Även skrivningarna under ”Rektorns ansvar” har förtydligats. 

Vad gäller kursplanerna så finns det nya skrivningar i alla ämnen utom bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, moderna språk, modersmål och musik. Viktigt att komma ihåg är att kunskapskraven fortfarande är de samma som tidigare. Här har ingenting ändrats.  

Den nationella IT-strategin syftar till att: 

  •  Sverige fortsatt ska vara ledande när det gäller digitalisering och vara digitalt kompetent.  
  • Lägga en grund för det fortsatta arbetet att med hjälp av digitaliseringens potential höja måluppfyllelsen och öka likvärdigheten i skolan.  
  • Ge alla barn och elever de kunskaper som de behöver för livet och arbetslivet, vilket i förlängningen är viktigt för framtida kompetensförsörjning.  

Regeringen säger också att det är viktigt att det lokalt säkerställs tillgång till trådlöst nät, tillräcklig bredbandskapacitet, relevant utrustning och även tillgång till pedagogisk support. Detta är huvudmannens ansvar. 

Hur går vi vidare? 

I den här filmen berättar Skolverkets generaldirektör hur Skolverket definierar digital kompetens, vad rektorer och förskolechefer har för ansvar, hur man bör jobba för att åstadkomma förändring och vad det finns för stöd att få från Skolverket.

Hos oss på Fagervallsskolan gör IKT-gruppen en inventering av skolans behov för att se vad som blir vårt nästa steg. För att kartlägga våra behov kommer vi att använda LIKA, ett kostnadsfritt verktyg från Sveriges Kommuner och Landsting för utvärdering och utveckling av skolans digitalisering. Om vi bara får förutsättningar för arbetet, behöver det inte vara svårt. 

Programmering inte så farligt som man kan tro 

I läroplanerna finns programmering med som en del av den digitala kompetens som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera.  

Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens.  

 

Kanske är det här som den största rädslan bland pedagogerna finns. Programmering? Hjälp! Hur gör man? Men det behöver inte vara svårt. UR Skolas lustfyllda programserie ”Programmera mera” är till exempel ett bra sätt att komma igång. Till programmen, som är anpassade för barn i 9-årsåldern, finns en färdig lärarhandledning med övningar till varje avsnitt som man kan göra med sina elever. Fokus ligger inte på att skriva kod, utan på själva tankesättet. 

Här kan du höra olika lärare prata om digitalisering och kanske få lite inspiration.

/Monica Niemi, förskollärare i förskoleklass, Fagervallsskolan