Startskottet har gått 

Startskottet för två olika spår i arbetet för en likvärdig skola har gått. Kommunens NO- och tekniklärare samlades på Parkskolan där de även fick genomgå steg 1 i utbildningen om betyg och bedömning.  

Lotta Källbom, NO-lärare i åk 7-9 på Parkskolan, ansvarade för arrangemanget när Östersunds kommuns NO/Tekniklärare samlades till den första av läsårets tre inplanerade ämnesträffar. Träffen är ett led i arbetet för en likvärdig skola som Pedagog Östersund berättat om tidigare. Lotta efterlyste genast kollegor som tillsammans med henne kan leda gruppen i arbetet. 

Lotta söker kollegor från alla stadier till NO-gruppens ledning.

 – Det behövs lärare från F-3 och 4-6 också så att vi representerar hela bredden. Gärna mer än en från varje stadium. Det är inget betungande. Snarare roligt och utvecklande. Vi som är ansvariga kommer att träffas någon gång mellan de inplanerade dagarna för att följa upp hur arbetet går och lägga upp nästa träff. Vi kommer att få handledning. Jag ser det som kompetensutveckling. Och så är det ju kul att får jobba med lärare från andra skolor som undervisar i samma ämne, säger Lotta Källbom. 

Ämnesgruppens uppgift idag var att börja fundera på hur en kommunövergripande ämnesplan för NO/Teknik skulle kunna se ut och hur arbetet med detta bör utformas. Det verkade inte alldeles enkelt. Dock ser lärarna fördelar med någon form av gemensam plan för vad som behandlas i de olika årskurserna, till exempel att säkerställa att en elev får med sig alla kunskaper även om hen skulle flytta och byta skola inom kommunen. En annan fördel att är att det skulle bli lättare att jobba ihop med kollegor på andra skolor. På en liten skola kan man vara ganska ensam om sina ämnen. 

Tankar efter dagen 

Efter NO-gruppens första träff var det ingenting som kändes solklart. Frågan är hur de nu ska gå vidare, något som dagens diskussionsprotokoll får utvisaKanske ska ett förslag tas fram av en liten grupp och sedan gå på ”remiss i den stora gruppen Det kan vara svårt att komma fram till något om man är för många. Högstadielärarna ville också gärna ha någon sorts koppling till gymnasieskolans kursplaner. 

Ulrika och Sanna är NO-lärare på Storsjöskolan.

 – Det har kanske känts lite förvirrat idag men vår grupp kom väl fram till att vi vill ha en mall för vilka områden och begrepp i ämnena som man ska ta upp i de olika årskurserna. Det är bra om det är lika överallt. Men det bör inte vara hugget i sten om man inte skulle hinna med allt, säger Sanna Östlund, lärare på Storsjöskolan. 

 – Jag förstår tanken med en kommunövergripande plan, det finns en sorts likvärdighet med det. En gemensam plan vore också bra för outbildade lärare, då ser de. Vad som gäller inom olika ämnen. Det borgar kanske för bättre kvalitet, säger Ulrika Lindholm, Storsjöskolan. 

Det fanns också en del farhågor bland lärarna. Många av dessa handlade om risken att planerna begränsalärarnas planeringsfrihet. Läraren måste ju även anpassa sin undervisning till elevgruppen och arbetsplatsens förutsättningar vilka skiljer sig stort mellan olika skolor vad gäller t. ex utrustning och lokaler. NTA-lådorna lyftes som en bra stomme i arbetet eftersom de så väl hänger ihop med kursplanerna. Men hur ska lådorna räcka om alla klasser i en årskurs måste jobba med samma område under samma läsår?  

Att ämnesgrupperna kan vara värdefulla för lärarna råder det inget tvivel om. De har en stark önskan om att med kollegor från andra skolor få diskutera sådant som undervisning, betygbedömning och vad som kan vara en rimlig nivå i de olika årskurserna. De hoppas att få tillfälle till detta vid nästa inplanerade träff.  

De nya allmänna råden om betyg och betygssättning 

Vid träffen på Parkskolan fick deltagarna också genomgå den första delen i en tredelad webbutbildninsom ska skapa större ökad förståelse och samsyn kring Skolverkets nya allmänna råd om betyg och betygssättning. (Bedömning är kanske ett bättre ord än betygssättning eftersom inte alla årskurser får betyg.) 

Betyg sätts visserligen utifrån kunskapskraven, men undervisningen måste utgå från syftet och det centrala innehållet i kurs- och ämnesplaner – ingenting annat. Med de nya allmänna råden om betyg och betygssättning vill Skolverket vända blicken från bedömningsmatriser och ge större utrymme för lärarnas professionalitet. Risken med detaljerade bedömningsmatriser innehållande formuleringar från ämnets kunskapskrav är enligt Skolverket att undervisningen planeras utifrån dessa kunskapskrav istället för det centrala innehållet. Detta på bekostnad av ämneskunskaper. Dessutom skapar det orimligt stort fokus på betyg. Betygssättning utifrån matriser och system innebär också en risk att inte elevens alla kunskaper tas i beaktande liksom att ett litet bedömningsunderlag kan komma att väga lika tungt som ett stort bedömningsunderlag. Kvaliteten i betygssättningen blir därmed sämre. Läraren behöver ett brett och allsidigt underlag för att kunna sätta rättvisa betyg. Bedömningssituationen fyller ju även en viktig funktion i att ge eleven stöd i sin kunskapsutveckling.  

Petri Partanen.

Del 1 i Östersunds kommuns webbutbildning kring de allmänna råden var en föreläsning signerad Petri Partanen, FoU-sakkunnig (forskning och utveckling) på Barn- och utbildningsförvaltningen. Den behandlade bland annat relationen mellan begreppen förmågor och kunskapermetakognition och självreglering samt strukturerat stöd för elever lärande. Med andra ord sådant som är viktigt att förstå när det kommer till bedömning, betyg och planering av undervisning.  

 

En relevant fråga

Den som hört på nyheterna att kursplanerna ska revideras och kunskapskravens formuleringar ändras undrar kanske vad detta innebär för det arbete som nyss påbörjats. Det undrade Janna Scheele också, ansvarig på huvudmannanivå. Svaret är att revideringen, som beräknas vara klar under hösten 2020, inte kommer att krångla till arbetet för ämnesgrupperna utan snarare utgöra en styrka.  

Janna sitter på en bänk i solen
Janna Scheele.

 – Jag har resonerat med Skolverket kring detta och de hade samma syn som jag och rektorerna hade när vi pratade om detta. Innan revideringarna kommer hinner vi påbörja arbetet med att bygga en gemensam förståelse av, och samsyn kring, kursplanerna och dess olika delar i respektive ämne. Då har vi en bra grund att bygga på när revideringarna väl kommer. Ju mer samspelta och pålästa vi är i våra respektive ämnesgrupper, desto ”lättare” kommer vi kunna förstå och omsätta revideringarna. Det innebär också att vi redan har tre tillfällen avsatta för arbete i ämnesgrupper nästa läsår, som vi kan använda till att jobba vidare med dessa revideringar beroende på behov, förklarar Janna. 

Revideringen innebär i nuläget inte en förändring av betygssystemet eller liknande, som vissa tidningsrubriker har indikerat. Det handlar om vissa ändringar i syftesdel, centralt innehåll och vissa kunskapskrav.  Den som är intresserad av att läsa förslagen vad Skolverket skriver kan titta här:  https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/sa-arbetar-vi-med-att-revidera-kurs–och-amnesplanerna 

Text och foto: Mi Edvinsson