Därför pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation är ett verktyg med både möjligheter och begränsningar. Rätt använt är möjligheterna många och bidrar till lärande för både barn och pedagoger.

Från Varför pedagogisk dokumentation till Därför pedagogisk dokumentation! Så löd rubriken för Hillevi Lenz Taguchis föreläsning på Förskolesummit. Vad har hänt under dessa 20 år och vart är vi på väg, är frågor som hon ställer sig.Hillevi Lenz Taguchi är professor på avdelningen för förskollärarutbildningen och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Hon är också en hängiven beivrare av dokumentation i förskolan.

Sammanfattning av föreläsningen

För tjugo år sedan skrev Hillevi boken ”Varför pedagogisk dokumentation?” Boken utgick ifrån Reggio Emiliainspirationens första genomslag bland pedagoger söder om Stockholm samt Hillevis samarbete med bildpedagogen och konstnären Karin Furness och professor Gunilla Dahlberg. Nu blickar hon tillbaka. Vad var syftet och idén med pedagogisk dokumentation i förskolan vid tidpunkten då boken skrevs? Och vad har hänt sedan dess?

I föreläsningen ger Hillevi sin syn på hur arbetet med pedagogisk dokumentation har tagits emot och kritiskt granskats under de  två decennier som gått. Den kritiska teorins genomslag på universitet och högskolor, på vilken idén om pedagogisk dokumentation vilar, har ironiskt nog inneburit att pedagogisk dokumentation nästan uteslutande har analyserats i kritiska ordalag inom forskningen.

Dokumentation är ett verktyg som har både möjligheter och begränsningar. Hillevi menar att begränsningarna ofta hänger samman med förskolepersonalens strukturella villkor, men också med förskollärarutbildningens utformning där kunskaper i utvecklingsvetenskaperna i stort fasas ut till förmån för kritisk och sociokulturell teori. Följden blir en kunskapslucka.

Enligt Hillevi måste en förskola bygga på många olika teorier och metoder för att åstadkomma en likvärdig utbildning för alla barn i förskolan.

Reflektioner från vår grupp

Hillevi menar att ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt inte kan ställas mot evidensbaserat arbetssätt. Båda behövs. Detta håller vi med om.  Verksamheten kan aldrig bli 100 procent evidensbaserad eftersom vi verkar i en miljö där värden kan omformas och förändras. Det behövs kontinuitet i arbetslagen för att driva utveckling. Det är med andra ord inte lönsamt att flytta pedagoger.

De förutsättningar som vi ser om viktiga för arbetet med pedagogisk dokumentation är:

  • Tid för reflektion, samarbete och utbyte pedagoger emellan.
  • Kontinuitet i arbetslagen.
  • Organisation och struktur över dagen, veckan, terminen, året.
  • Trygga och bra arbetsförhållanden.
  • Anpassad barngruppsstorlek.
  • Att personalen identifierar vad som behövs.

Hillevi talade också om olika praktiker och hur de växt fram över tid. En fundering utifrån detta handlar om hur vi kan fortsätta att förhålla oss  sakliga och objektiva trots yttre påverkan. Synen på barn kan ju faktiskt förändras över tid.  Allt vi matas med, allt vi diskuterar på sociala medier, skapar normer för hur vi ser på barn. Det påverkar oss, och i förlängningen också hur vi förhåller oss till och bemöter barn. Vi skulle behöva fundera över hur vi kan fortsätta att förhålla oss objektivt till barn oavsett deras bakgrund och sociala sammanhang.

Vilka tankar tar vi med oss?

Idag dokumenterar vi ofta utan att riktigt veta vad vi ska dokumentera. Det vi borde ta till oss är att vi ska dokumentera för att göra barnens röster hörda och för att synliggöra vår egen praktik.

Hillevi tog upp ”Kollaborativt lärande” som en metod att lära sig tillsammans genom reflektion. Pedagogisk dokumentation utgör underlaget för ett sådant reflekterande lärande mellan barn, mellan pedagoger och barn samt mellan kollegor.  Med pedagogisk dokumentation kan vi titta på vår verksamhet och utvärdera den. Vi kan också följa barnens utveckling och lärande utan att göra bedömningar av individuella barn. Pedagogisk dokumentation syftar också till ett kollegialt lärande vilket är en drivkraft i arbetet för att utveckla undervisningen.

/ Åsa Pettersson, rektor för förskolorna Lillgården och Luktärtan

  Marjut Svanström, dåvarande rektor för förskolorna Remonthagen och Regnbågen

De flesta av föreläsningarna från Förskolesummit är inspelade och kan ses via någon av dessa länkar:

http://www.forskolesummit.se/

https://urskola.se/Produkter/212983-UR-Samtiden-Forskolesummit-2019-Forskolans-nyckelroll-i-samhallet#Om-serien