Språkutvecklande arbete som gjort skillnad 

Med festkänsla och föreläsningar knöt de tio förskolorna ihop sitt språkutvecklande arbete. Slutrapporten som presenterades visade på ett lyckat projekt med goda resultat. 

 Från hösten 2016 och två och ett halvt år framåt arbetade förskolorna i områdena SkogsmonÄngsmon och Brunflo med ett forskningsbaserat språkutvecklande projekt. Till grund för projektet låg förskolepedagogers frågeställningar kring barns svårigheter i samspels-, kommunikations- och språkutveckling – en av de vanligaste orsakerna till specialpedagogiskt stöd i förskolan. Signaler om allmänt nedåtgående läs- och skrivkunskaper inom våra skolområden visade också på vikten av att försöka ge fler barn i förskolan möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga. Men hur? 

Med input från aktuell forskning kom arbetet att fokusera på pedagogernas relation och interaktion med barnen, detta då dialog och pedagogiska relationer av en särskild kvalitet verkar vara viktiga och gynnsamma för barns språkutveckling och lärande. 

Särskilt stor betydelse fick Maria Fredriksson Sjöberg som menar att kvaliteten i dialogen mellan pedagoger och barn kännetecknas av fyra aspekter av interaktion:   

En idé tog form. SIS-medel beviljades och förskolorna i områdena SkogsmonÄngsmon och Brunflo startade upp projektet ”Språkutvecklande interaktion som gör skillnad för alla barn i förskolan”. Totalt omfattade projektet 10 förskolor, 36 avdelningar, cirka 90 pedagoger och cirka 600 barn. Styrgruppen har bestått av rektorer och specialpedagoger. Två av specialpedagogerna, Carina Unander Nesterud och Anette Magnusson, har skrivit en omfattande slutrapport som offentliggjordes på den avslutande träffen dit alla pedagoger och en del nyckelpersoner från förvaltning och universitet bjudits in. Vid tillfället bjöds det på både intressanta anföranden och festligt mingel. Med så goda resultat fanns det anledning att fira. Den utförliga rapporter innehåller mycket intressant både vad gäller forskning och resultat. Läs den HÄR! 

Det konkreta arbetet

Syftet med projektet har varit att synliggöra och öka språkliga interaktioner mellan pedagoger och barn.  

 

De fyra interaktionsaspekterna underlättade analysarbetet. Pedagogerna visste då precis vad de skulle titta på. Visar de fysisk närvaro med blickar och beröring? Lyssnar de aktivt på barnen och svarade på ett sätt som knöt an till vad barnet sagt? Försöker de utvidga dialogen genom att sätta ord på det som händer eller ställa öppna frågor? Det kan vara nyttigt att se sig själv på film.  

 – Det här grunden som alla måste jobba med. Metoden med att se sig själv på film har varit bra. Det leder till utveckling av språk och bättre samspel. Barn gör som vi gör, säger Carina Unander Nesterud 

Även det kollegiala lärandet har bidragit till de goda resultat som utförligt beskrivs i slutrapporten. Här följer en kort sammanställning av de förändringar som pedagogerna lagt märke till bland barnen sedan de började arbeta med projektet: 

 

Ett bidrag till vidare forskning 

Projektets mål har varit att synliggöra språkutvecklande förhållningssätt i språkliga interaktioner mellan pedagoger och barn och att öka språkutvecklande interaktioner som gynnar alla barns samspels-, kommunikations- och språkutveckling. Målet har på olika sätt och i olika perspektiv uppnåtts.Dessutom har arbetet lett till ytterligare andra positiva effekter för pedagogers och barns kommunikation och samspel samt till utveckling av lärandemiljöer. 

Lena Randevåg

– I vår genomlysning baserad på gruppsamtal med 76 pedagoger fann vi att pedagogerna nu pratar om sitt förhållningssätt på ett mera precist, kontextuellt och pedagogiskt vetenskapligt sätt och inte bara i förhållande till interaktionen med barnen. Citat som ”Man lär sig något när man ser sig själv, i alla aktiviteter” visar vilken betydelse det har att titta på sig själv och reflektera över det man ser tillsammans med kollegor. De har fått nya tankar om vad som är utvecklande för barnen och deras egen profession i ett undervisningsperspektiv, vilket kanske leder till att de börjar förändra och utveckla tidigare invanda handlingsmönster. De har uppnått en metanivå i sitt reflekterande kring det dagliga arbetet vilket gör att de lär sig mycket mer än bara om språkutvecklande interaktion, säger Lena Randevåg, en av de forskare som följt projektet på nära håll. 

Dessa goda nyheter förmedlade hon också även till pedagogerna vid avslutningsträffen. 

Lena Randevåg och hennes kollegor på universitetet samverkar ofta med projekt som detta. Utvärdering av projekten och dess framgångsfaktorer och utvecklingsområden blir underlag för vidare forskning. De framgångsrika arbetsmetoderna i SkogsmonÄngsmon och Brunflo är ett värdefullt bidrag. 

Skolverket säger att undervisning ska bygga på beprövad erfarenhet och vetenskaplig forskning. Beprövad erfarenhet byggs upp genom att erfarenhet delas, dokumenteras och utvärderas för att bli beprövad.  

 – Det arbete som bedrivits på Kronan, Kärven, Gimlegården, Skogsgården, Jägargården, SörgårdMiklagård, Backen, Storviken och Marieby kan bidra till att skapa en sån beprövad erfarenhet, säger Lena. 

Vill sprida till fler 

Som specialpedagoger jobbar Anette och Carina på bred front med flera förskolor samtidigt. Just nu jobbar de mot andra förskolor än vad de gjorde under projekttiden, vilket de ser som en möjlighet att föra arbetet vidare.  

Carina och Anette stående i olika nivåer i en trappa, tittar mot fotografen.
Carina och Anette.

Det vore synd att inte ta tillvara dessa lärdomar. Pedagogernas förhållningssätt är grunden för kvalitet i förskolan, det säger också forskningen. Det här har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta med undervisning i förskolan som vi gärna vill sprida till många fler förskolor inom kommunen, säger Anette Magnusson. 

Anette hänvisar till forskaren Ann S. Pihlgrens tankar om den betydelse som scaffolding (stöttning) har för barns lärande.   

 – Scaffolding är precis vad pedagogerna har ägnat sig åt i det här projektet genom att medvetet använda sig av de fyra aspekterna av interaktion. Att ställa utvidgande frågor till barnen, att inte ge färdiga svar, utvecklar barnens tänkande.  Ställt frågor har väl pedagogerna gjort förut också, men projektet innebär att de nu gör det på ett djupare plan, säger Anette.  

Genom att arbeta medvetet använda sig av de fyra aspekterna i alla situationer – vid måltiden, i tamburen, i stort och smått – uppstår en målstyrd process. Detta är undervisning! säger Carina. 

Anette och Carina vill rikta ett stort tack till alla deltagande förskolepedagoger för att projektet har kunnat genomföras, och naturligtvis även till SPSM för nödvändigt finansiellt stöd.  

Text: Mi Edvinsson

Läs det tidigare reportaget om arbetet ute på förskolorna!

Språkutvecklande interaktion som gör skillnad