”Vi behöver se skolsystemet som en helhet”

Östersunds kommunala grundskola och Jämtlands Gymnasieförbund samarbetar för elevernas bästa. Just nu ligger fokus på matematik, moderna språk och att hitta alternativa utbildningsvägar för nyanlända ungdomar.

Sedan ett år tillbaka har Östersunds kommunala grundskola och Jämtlands Gymnasieförbund (JGY) ett strukturerat samarbete på ledningsnivå. En gång per termin träffas cheferna för att se vilka gemensamma utmaningar som finns.

– Det bör vara ett gemensamt mål att alla elever tar gymnasieexamen, och vi måste samarbeta för att uppnå det. Vi behöver se skolsystemet som en helhet, säger JGY:s chef Mikael Cederberg.

I fokus för samarbetet står just nu bland annat matematik och moderna språk. Gymnasieskolans lärare anser att eleverna som kommer från grundskolan inte är tillräckligt rustade för att klara gymnasieskolans kurser i dessa ämnen. Gymnasiets första matematikkurs – som förr till stor del var en repetition av grundskolans matematik – ligger efter införandet av gymnasieskolans senaste läroplan numera på en högre nivå. Vad beträffar gymnasiekurserna i moderna språk upplevs de ofta så svåra att de nyblivna gymnasiestudenterna väljer bort dem.

Foto: Mi Edvinsson– I augusti kommer vi att ha gemensamma studiedagar kring dessa ämnen för att identifiera om det är något vi behöver jobba annorlunda med. Det gäller att vi tolkar styrdokumenten likadant och lägger oss på rätt nivå så att det inte blir stora glapp mellan grundskolans och gymnasiets kurser, säger Annika Källgård, chef för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Alternativa vägar behövs

Den tredje gemensamma stora utmaningen är hur man på bästa sätt kan hjälpa nyanlända tonåringar till framtid och försörjning. Att en elev med sporadisk skolgång i ett krigshärjat land ska hinna lära sig svenska och skaffa sig gymnasiebehörighet på bara något år i svensk grundskola är en omöjlighet. De börjar då på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram där de inte på samma sätt ”badas” i det svenska språket som i en svensk grundskoleklass, vilket naturligtvis är en nackdel.

– De har rätt att gå ett extra år i grundskolan men det kanske inte alltid den bästa lösningen. Vi behöver hitta alternativa vägar, säger Annika Källgård.

Mikael Cederberg håller med. Den svenska gymnasieskolan med sina 60 nationella inriktningar och hundratals olika kurser kräver goda kunskaper i svenska. Det går inte att anordna studiehandledning för alla i en så diversifierad verksamhet. Gymnasieskolans struktur har inte varit anpassad för det stora antal ensamkommande flyktingbarn som togs emot 2015-2016.

Foto: Mi Edvinsson– Vi var inte förberedda, det har tagit tid för oss att utveckla verksamheten och göra den mer attraktiv för ungdomarna. Språkintroduktion blev snabbt det största programmet i gymnasieskolan och vi behöver vara mer realistiska och flexibla i vårt sätt att organisera skolgången. De nyanlända har mycket skiftande skolbakgrund. Därför måste det finnas flera olika vägar att gå för att skapa motivation, säger Mikael Cederberg.

Nu introducerar JGY ett nytt upplägg som går ut på att vissa elever läser svenska som andraspråk, engelska, matematik och kanske ytterligare något teoretiskt ämne halva skoldagen. Resten av tiden går de med en svensk klass på ett yrkesinriktat program. Tanken är att de ska få mer träning i svenska och även i yrkesspråk. Det underlättar om de kommer in på ett yrkesprogram, fortsätter på Yrkesvux, eller att de helt enkelt blir anställningsbara. Att läsa in högskolebehörighet är sedan 1januari 2017 en rättighet inom vuxenutbildningen.

– Från och med i höst kommer språkintroduktionsprogrammets elever att erbjudas denna möjlighet, säger Mikael Cederberg.

Text och foto: Mi Edvinsson

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »