Lärmiljöerna betyder allt

Efter enkla förändringar i möbleringen på förskolan Dungen har chefen Inga Dahlgren fått kvitto på att hennes tes stämmer: Det är inte barnen som är på ett visst sätt. Det är miljön som skapar vissa beteenden.

Att olika barngrupper fungerar på olika sätt har nog alla som jobbar i förskolan erfarenhet av. Det ligger nära till hands att tänka att barnen är som de är, och att pedagogerna måste hantera det efter bästa förmåga. Förskolechefen Inga Dahlgren ser saken på ett annat sätt. Hon är övertygad om att olika lärmiljöer skapar olika beteenden hos barn och att lärmiljöerna har en stor inverkan på barns lärande. När miljön förändras i enlighet med det som barnen visar intresse för, förändras också barnens beteende. Det som har hänt på förskolan Dungen under våren ser hon som ett kvitto på att hennes tes håller.

– Nu har jag fått vatten på min kvarn angående hur viktigt det är med lärmiljöer, säger Inga.

Miljö som lockade till spring

Det var tidigare mycket rörligt och emellanåt ganska tuffa tag i den pojkdominerade gruppen på förskolan Dungen. I rummet med det populära konstruktionsmaterialet Clics byggdes det flitigt, men ofta var det för många barn på för liten yta för att det skulle bli något positivt samarbete mellan barnen. Dessutom byggdes det mycket krigsutrustning som i sin tur ledde till våldsamma lekar.

Lokalerna inbjöd till kapplöpningar genom rummen, den runda mattan inspirerade till att jaga varandra runt i en cirkel. Särskilt i övergångar mellan förskolans olika aktiviteter blev det ruschigt. Att gå utomhus och låta barnen springa av sig kändes ofta som den mest logiska lösningen.

Foto: Mi EdvinssonPå eftermiddagen var barnen ganska trötta. Vila brukade ske i form av sagoläsning i soffan, men fungerade inte tillfredsställande. Utanför fönstren stod vagnarna där de minsta barnen låg och sov, och pedagogerna rörde sig ständigt fram och tillbaka i lokalen för att titta till eller göra andra saker.

– När vi vuxna rör oss, gör barnen också det. Det blev ingen lugn atmosfär, säger Inga.

Kollegialt lärande kring lärmiljöer

Så hur kunde man hjälpa dessa barn att inspireras till lugnare sysselsättningar? Hur kunde man skapa miljöer som fungerade bättre för samspel, trygghet och lärande? Många utbildade och erfarna förskollärare vet hur man gör. Problemet på förskolan Dungen var att det på grund av barnledighet och andra orsaker inte fanns så många utbildade förskollärare i tjänst för närvarande. På Ingas andra förskolor, Storviken och Backen, fanns det däremot utbildade pedagoger som var intresserade av att ta på sig uppdraget att stötta Dungens arbetslag och säkerställa kvalitén på verksamheten.

En arbetsplan arbetades fram som visade hur och när pedagogerna skulle vara delaktiga på Dungen. En viktig del var att närvara på personalens reflektionstid för att tillsammans reflektera över vad som hände när de gjorde si eller så. Storvikens och Backens pedagoger deltog även på Dungens personalmöten. De pratade lärmiljöer som aldrig förr och tillsammans förändrade de miljöerna i lokalerna.

– Den unga och outbildade personalen har utvecklas under tidens gång. I samarbete med pedagogerna från Storviken och Backens förskolor har Dungens personal fått ökad förståelse för vad pedagogyrket verkligen handlar om, säger Inga.

Små saker gjorde stor skillnad

Det populära byggmaterialet flyttades till ett större rum och fick sällskap av annat konstruktionsmaterial. Nu fanns utrymme för fler barn att mötas kring materialet. Tillsammans kunde de skapa fler sorters konstruktioner, vilket ytterligare stärkte barnens känsla av grupptillhörighet.

Foto: Mi EdvinssonDen inbjudande ”autostradan” genom rummen har blockerats med grupper av bord och stolar som bjuder in till lugnare aktiviteter. Här står ett bord med pennor, ett med penslar och vattenfärg och ett lägre bord med material som ofta byts ut av pedagogerna för att väcka nyfikenhet till att lära utifrån läroplanen. Just nu ligger här bilder på insekter och ett förstoringsglas.

En hylla med spel och pussel, som då och då byts ut, står som en egen ö i rummet och i ett hörn har en hemliknande vrå inrättats för att inspirera till rollekar där inga krigshjältar ingår. Soffan står numera på ett lugnt ställe med böcker nära intill för att locka till läsning och den runda mattan ligger på ett sätt som gör att det inte längre går att springa runt den.

Tänk att så lite kan göra så mycket! Redan efter två månader märktes skillnad i barngruppen där det nu är mycket god stämning.

Lärmiljöer ska ändras efter behov

Varje miljö i förskolan har självklart ett syfte, men nu är de tydligare att urskilja. Det gör det lättare för barnen att hitta dem.

– Med en inspirerande och tydliga lärmiljöer blir det lättare och för barnen att hitta arbetssituationer och aktiviteter som fångar dem. Det blir även lättare för pedagogerna att vara delaktiga, säger Inga.

Foto: Mi EdvinssonLärmiljöer är inte avsedda att vara statiska, de ska förändras efter behov. Allt handlar om att ta vara på barnens verkliga intressen. Att springa i korridorer är inget sådant intresse.

Även vilan har förändrats. Nu finns två rum där barnen har möjlighet att ligga ner en stund tillsammans med en vuxen. Syftet är återhämtning. Det fungerar bra och barnen tycker att det är skönt.

– Barn behöver återhämtning från stress som får dem upp i varv. När barn själva kan hantera sin situation, växer de, och det blir lugnare eftermiddagar. säger Inga Dahlgren.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »