Normkritiskt perspektiv på Storsjöskolan

Det fjärde och sista utbildningstillfället handlade om HBTQ-kompetent bemötande, något som har stor betydelse för att alla elever och lärare ska känna sig både trygga och socialt accepterade.

Hörde ni under er egen skoltid någonsin talas om HBTQ-personer? I så fall av vem? Utbildningsledare från RFSL, Ida Gulbrandsen uppmanar deltagarna att försöka minnas hur det var, men det är svårt. Lärarna konstaterar att informationen var obefintlig, att det oftast var väldigt, väldigt tyst kring allt som avvek från heteronormen. De noterar också att tiderna långsamt har förändrats en aning.Pedagog Östersund. Storsjöskolan. HBTQ. Foto: Mi Edvinsson

– Förut fanns ingenting som hette queer eller normkritik. Det har förändrats i både samhället och läromedlen, säger NO-läraren Lena Beckman

– Jag pratar mycket mer om normer på biologin nu, konstaterar kollegan Isabell Lopez.

Egna enkla initiativ

Storsjöskolans lärare har under utbildningen får HBTQ-certifiering bland annat undersökt HBTQ-representationen i olika läromedel. Den lyser oftast med sin frånvaro i grundskolans läromedel, men vissa lärare tar egna initiativ.

– Jag brukar klippa ut egna bilder för att ge andra exempel. På spanska är det knepigt för det finns inget bra ord för partners av samma kön. Så i vissa exempel får jag helt enkelt säga ”Fru och fru Gonzalez…”, säger Johanna Grinde.

Språket är ett starkt konserveringsmedel för fördomar och rådande normer. Därmed är det även ett bra verktyg för läraren som vill ifrågasätta normerna och bana nya vägar. Det kan vara så enkelt som att sluta att prata i termer av tjejer och killar, mammor och pappor. Vårdnadshavare är till exempel ett användbart ord.

– Det här handlar inte bara om sexualitet, utan tillgänglighet i stort. Utbildningen har gett oss möjlighet att diskutera de här frågorna oss kollegor emellan, det har varit bra, säger specialläraren Nina Magnusson.

Kompetent bemötande skapar trygghet

För att HBTQ-personer ska känna sig accepterade och trygga krävs en större medvetenhet om normers makt och större kunskap om HBTQ-frågor. Även om en del har hänt i skolans värld de senaste åren är det ännu lång väg att gå, i synnerhet utanför biologins kapitel om sex och samlevnad. Heterosexuella behöver sällan fundera på sin sexuella läggning, men för andra kan varje nytt socialt sammanhang situation utgöra en risk. Hbtq-personer kan behöva förhålla sig till att människor i omgivningen tar avstånd, ställer intima frågor, kränker eller utövar våld. Det kan vara ansträngande att ständigt behöva vara på sin vakt.

Pedagog Östersund. Storsjöskolan. HBTQ. Foto: Mi Edvinsson

Ida Gulbrandsen

I högstadieåldern är många elever redan klara över sin könsidentitet medan andra fortfarande är i början av sitt utforskande. Oavsett vilket, och oavsett hur identiteten ser ut, har alla elever rätt att känna sig trygga, inkluderade och accepterade i sin skola. Elever i filmen, som Ida visar för Storsjöskolans personal, vittnar om hur stor betydelse en lärares bemötande kan ha och hur lite som faktiskt krävs: Att lyssna. Att acceptera ett nytt namn eller nytt pronomen som om det var den naturligaste sak i världen. Att inte förutsätta att alla i rummet är hetero.

– Ett kompetent HBTQ-bemötande bygger på medvetenhet. Det handlar om trygg miljö, språk och lyhördhet. Böcker, bilder, och symboler som signalerar att det finns annat än hetero och cis bidrar till en tryggare miljö liksom att alla, avsett kön, kan använda toaletter och omklädningsrum. Det gäller elever såväl som kollegor, säger Ida.

Många skäl att ta upp HBTQ

Att ge HBTQ-frågan utrymme i utbildning och undervisning handlar inte bara om att skapa tryggare förutsättningar för enskilda personer i skolans värld. Det handlar också om värdegrund och kunskap som båda har sina givna platser i läroplanen. Det finns många olika sätt att ta upp HBTQ i undervisningen beroende på syftet. Handlar det om att skaffa kunskaper i biologi eller historia, lagar och rättigheter? Eller är syftet att bli medveten om normer och utmana dem? Inom bildämnet ryms många uppgifter som vänder upp och ner på perspektiven. Eller varför inte prova icke normativa uppdelningar i aktiviteter som till exempel dans och se vad som händer?

– Målet är, som jag ser det, att bli medveten om egna normer och antaganden. Det ger oss möjlighet att möta varandra mer öppet, till exempel genom att byta ut ett ord eller att istället för att ställa en fråga fundera på ”varför är det här så viktigt för mig?”, säger Ida.

Pedagog Östersund. Storsjöskolan. Foto: Mi EdvinssonNär Storsjöskolans personal är klara med sin handlingsplan för fortsatt arbete kommer Storsjöskolan att bli den första HBTQ-certifierade skolan i Östersunds kommun.

 Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

Idas tips till den som vill lära sig mer i ämnet:

Litteratur:

  • Bångstyriga Barn: makt, normer och delaktighet i förskolan, Klara Dolk
  • Normkritisk pedagogik, Janne Bromseth & Frida Darj (red.)
  • Normkritisk pedagogik för den högre utbildningen, Viktorija Kalonaityte
  • Skola i normer, Lena Martinsson och Eva Reimers
  • Troubling education: Queer Activism and Anti-Oppressive Pedagogy, Kevin Kumashiro

 Metodmaterial för skola:

  • Bryt – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, RFSL ungdom och Forum för levande historia
  • Fickhandbok för en #tryggskola, RFSL Ungdom & RFSL Stockholm
  • Hbtq, normer & maktmaterial för åk 7-9 och gymnasiet, Forum för levande historia
  • I normens öga; metoder för en normbrytande undervisning, Friends
  • Man föds inte till homofob, man blir det – Ett studiematerial om homofobiska hatbrott, RFSL ungdom
  • Öppna skolan! om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7-9 och gymnasiet, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF)

 Metodmaterial för förskola:

  • Tänka tillsammans – Verktygsbok för normkritik & likabehandling i förskolan, Diskrimineringsbyrån Uppsala

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »