Jag tror på dig!

Ny termin, nytt läsår, nya utvecklingsmöjligheter och nya mål. I det här blogginlägget tänkte jag kombinera tankar om det flerspråkiga och heterogena klassrummet med konkreta tips om hur vi bör arbeta med, samt planera för våra elever.

Jag vill börja med att visa den här bilden, som visar på individuella framgångsfaktorer som Skolverket har tagit fram för andraspråkselever på organisationsnivå och som såklart är väldigt viktig:

Version 3

Egentligen inga konstigheter, utöver några specifika andraspråksinsatser (t ex studiehandledning, modersmål och SvA) så gäller ju faktiskt detsamma för samtliga elever. Det handlar om en genomtänkt helhetssyn som måste prägla skolan. Det krävs konsekvent och målinriktat arbete med ett inkluderande synsätt i fokus för att kunna erbjuda våra andraspråkselever en optimal skolgång på enhetsnivå. Ingen enkel uppgift, men ett måste.

Ok, nu vet vi hur vi ska organisera oss (åtminstone i teorin). Men vad bör vi tänka på, på gruppnivå, dvs i klassrummet? På flera olika saker givetvis. Enligt min erfarenhet handlar det bl a om att:

  • skapa förförståelse, för mig och för mina elever
  • ha samtalet som grund i undervisningen
  • uppmuntra det kollektiva lärandet
  • arbeta elevnära
  • skapa goda relationer
  • arbeta med återkoppling för att synliggöra lärandet
  • skapa ett arbetsklimat där det är rätt att göra fel och där eleverna känner trygghet

Och sist men inte minst:

  • ha höga förväntningar

Just HÖGA FÖRVÄNTNINGAR vill jag understryka lite extra i det här inlägget därför att jag, vis av erfarenhet, vet att detta är något MYCKET viktigt i det flerspråkiga och heterogena klassrummet. Att visa eleven att JAG TROR PÅ DIG och jag vet att du KAN.

ÖstbergSommar

Östbergsskolan, min härliga arbertsplats

Jag tror att det är lätt att tänka att undervisningen inte får vara för svår, men då vill jag istället vända på det hela och understryka vikten av att undervisningen inte får vara för enkel. De nyanlända eleverna kanske ännu inte har erövrat språket men det betyder inte att de KAN mindre än sina klasskamrater. De kan snarare andra saker, men som för den skull inte behöver betyda att det är sämre kunskaper. Språket ska erövras men uppgifterna måste fortfarande ligga på en adekvat (men konkret) nivå. Annars finns risken att eleverna tröttnar, får svårt att se sin egen progression och framför allt att varken språk eller kunskaper utvecklas i rätt takt. Förenklar vi för mycket, får eleverna problem längre fram. Vi måste liksom KOMPRIMERA och EFFEKTIVISERA ämnesinnehållet så skolgången blir så gynnsam som möjlig för våra nyanlända, eftersom dessa elever har ett dubbelt uppdrag – att erövra språk OCH kunskaper. De som kommer sent till svensk skola kommer alltid ha tiden emot sig, av förklarliga skäl, t ex för att kunskapskraven i SvA är 12 stycken och att man oftast måste pröva dem flera gånger för att nå godkänd nivå. Det ligger i kunskapskravens natur och det är väl egentligen det som är skola: att man ska lära sig saker och ernå och befästa nya kunskaper och förmågor. Och det tar tid.

Men hur sjutton gör man? Jag har inget färdigt facit men jag vet i alla fall hur jag gör i SvA och vad som fungerar i mitt klassrum. I korta drag gör jag så här när jag planerar för mina grupper:

  • jag går från höger till vänster i Lgr-11, dvs startar med vilka kunskapskrav jag vill arbeta med, därefter centralt innehåll och syfte
  • jag utgår från aktuell elevgrupp och individuella förutsättningar
  • jag utgår från språk, erfarenheter och intressen
  • jag utgår ALLTID från att alla ska lyckas
  • jag lyfter in aktuell grammatik tillhörande aktuell genre för att ge språket en mening

Jag konstruerar mina uppgifter utifrån ovan nämnda punkter. Jag konstruerar också matriser, modelltexter, ordlistor och checklistor för att förtydliga arbetsområdets innehåll och för att underlätta arbetsprocessen för mina elever. Jag jobbar med språk- och kunskapsutveckling parallellt, och genom att göra på detta sätt så vet jag att eleverna, trots kort tid i Sverige och med olika grad av stöttning, faktiskt fixar att t ex skriva allt från krönika och blogginlägg till debattartikel och novell.

Och eleverna då? Vad tänker de om undervisningen de deltar i och vad har de för önskemål? Deras tankar har jag samlat i det här blogginlägget:

http://jessicabj.moobis.se/2015/09/12/hur-vi-pedagoger-bidrar-till-att-vara-nyanlanda-lyckas-enligt-eleverna/

De är kloka som böcker, våra elever, och de har en klar bild av hur de vill ha det i klassrummet. Det allra viktigaste är att vi frågar, att det finns en dialog, och att vi har en inneboende känsla för och en tro på våra elevers förmåga. Jag lovar: Då kan vi uträtta underverk tillsammans!

Foto: Jessica Björnwall

Hårt arbete – för att jag förväntar mig det.

P.S.: vad gäller matriser, ordlistor, checklistor och exempel på uppgifter i svenska som andraspråk, läs mer här: http://jessicabj.moobis.se/

Jessica Björnwall, Östbergsskolan

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »