Lärande på olika sätt 

Camilla Hammarling, Sörgårdsskolan, och Monica Niemi, Fagervallsskolan, föreläste om äventyrspedagogik respektive IKT vid konferensen Förskoleklass 2017 i Stockholm. Maria Wessén, tillfällig ”utrikeskorrespondent” för Pedagog Östersund, bidrar här med en artikel om detta. 

”Det jag ska berätta för er är en saga, det kan kännas som på riktigt men det är en saga…” inleder Camilla Hammarling full av inlevelse. Hela salen väntar spänt och förväntansfullt, likt en grupp sexåringar, på vad som ska komma härnäst.  

Det är onsdagen den 27 september i Stockholm och förskollärare, professorer och skolledare med flera har samlats för dag 2 av konferensen Förskoleklass 2017. Camilla Hammarling från Sörgårdsskolan i Brunflo inleder. Åhörarna får ta del av det äventyr som Sörgårdsskolans förskoleklasselever får uppleva under sitt första år på skolan.  

Äventyrspedagogik 

Allt började i ett behov av att förbättra miljön på skolgården och minska de konflikter som uppstod. Efter en kurs i äventyrspedagogik vid Luleå tekniska universitet kunde Camilla och några kollegor dra igång en av de faktorer som senare också visade sig skapa den önskade utvecklingen på skolan. Som en bonus utvecklades även lusten och omtanken bland eleverna.  

Foto: Maria WessénÄventyrspedagogik är ett koncept skapat av Sven-Gunnar Furmark. En av utgångspunkterna är samarbete, alla behövs och har en roll i äventyret. En annan är att äventyret ska vara en upplevelse för eleverna.  

– Det ska också engagera känslomässigt. När man känner något när man lär, fastnar kunskapen, säger Camilla.  

Äventyret ska även utgå från elevernas erfarenheter och vara baserat på ett uppdrag. Att reflektera efteråt är viktigt, menar Camilla. I äventyrspedagogiken kan alla ämnen vävas in. Det eleverna får uppleva där ute i skogen är meningsfullt för dem, lärandet sker i ett naturligt sammanhang och det stärker elevernas tillit till varandra och deras kamratrelationer. 

IKT i förskoleklass 

Att arbeta med IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) är ett krav i vår läroplan, och än mer från och med revideringen som börjar gälla under nästa år. Bland mycket annat står det skrivet att Läraren ska organisera och genomföra arbetat så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling (Lgr11 2:2). Monica Niemi från Fagervallsskolan i Östersund visar på ett stort engagemang och nyfikenhet när hon berättar om varför det är viktigt att erbjuda digitala verktyg som ett kommunikationsverktyg och om hur hon praktiskt tolkar sitt uppdrag i arbetet med eleverna. Monica trycker på hur de digitala verktygen är just verktyg. 

– Programmering är inte en enskild del hos oss. Lärandet i programmering sker tematiskt, säger hon. 

Foto: Maria WessénHon talar om hur pedagogerna behöver börja där eleverna är och att klimatet behöver vara tillåtande. Många elever har mycket kunskap med sig redan från förskolorna och behöver mötas där de är. När de elever som ännu inte motoriskt kan forma bokstäver använder lärplattan som verktyg, märker hon hur de börjar producera mer text och att de får till texter som de själva är mer nöjda med.  

När texten dessutom ibland ska hamna i klassens blogg med vårdnadshavarna som mottagare, eller på skolans digitala bibliotek där andra elever går in och läser, får eleverna dessutom fundera över hur de behöver formulera sig efter vem mottagaren är. Detta i samspel med möjligheten att ge och få respons ger eleverna en möjlighet att utveckla sin förmåga till ansvarsfullt användande av digitala verktyg. 

Monica inspirerar även med exempel ur projekt hon genomfört tillsammans med elever. Hur dom skapat en film som visar hur Titanic sjönk med hjälp av lego och green screen och hur en robot ber eleverna om hjälp att utföra ett uppdrag. Det går ett sus genom publiken när man får se en inspelad film som visar hur klassens frön växer. 

– Tänk att det här är mitt jobb! utbrister Monica.  

Text och foto: Maria Wessén 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »