Språkutvecklande interaktion som gör skillnad 

Tio förskolor deltar just nu i ett stort språkutvecklande projekt. De har olika utgångspunkter men samma mål: Att på ett medvetet sätt interagera med barnen så att det gör skillnad för deras språkutveckling. Med film som verktyg synliggör de sin egen roll i aktiviteterna med barnen. 

Med medel från SPSM startade chefer och specialpedagoger för förskolorna i områdena Skogsmon, Ängsmon och Brunflo 2016 ett stort projekt med namnet ”Språkutvecklande interaktion som gör skillnad för alla barn i förskolan”. Totalt omfattar det 34 avdelningar, cirka 100 pedagoger och 600 barn. Specialpedagogernas uppdrag är att handleda, skriva rapport och utforma frågeställningar till projektet. Projektet följs av forskare från Mittuniversitetet och grundar sig på forskningsteorier om dialogens betydelse för barns språkutveckling. 

I januari i år fick pedagogerna i uppgift att filma aktiviteter i verksamheten och tillsammans med kollegor sedan analysera och reflektera över vad de ser i sitt språkliga samspel med barnen. Syftet är att synliggöra sin egen roll i aktiviteten.  

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Ulrika och Iréne på Miklagård läser saga med hjälp av rekvisita.

 

Kulturen i förskolan har varit att titta på barnets lärprocesser i det språkutvecklande arbetet. Nu riktas istället fokus mot pedagogerna. Hur gör de rent praktiskt för att få till utvecklande samtal med barnet? Om pedagogerna kan få syn på detta, betyder det också att de kan göra om det igen och igen och vässa sin kompetens på området. 

– Första gången var det jobbigt att se sig själv, men nu känns det naturligt, Jag blir så medveten om vad det är jag gör. Den här medvetenheten har jag sedan med mig i alla andra situationer, säger Eva Söderström, förskolan Storviken.  

Film ett idealiskt verktyg 

Förskolorna i projektet jobbar på olika sätt och har tre olika inriktningar. I Marieby förskola utbildas alla pedagoger i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), på Storviken undersöker man det språkliga samspelet i den dagliga verksamheten som alltid styrs av barnens intressen och på Miklagård är det Läslyftets aktiviteter som blir föremål för filmning.  Oavsett vilket, analyserar alla filmerna på samma sätt. Tillsammans med kollegor analyserar och reflekterar pedagogerna över varför de gör som de gör utifrån fyra interaktionsaspekter av språklig kommunikation – närvarande, lyssnande, ömsesidighet och utvidgande. 

– Vi ser att vi faktiskt redan gör mycket av det vi ska göra. Man blir stärkt av det, säger Ulrika Sidén på Miklagård. 

De flesta är överens om att det är den utvidgande aspekten av samtalet som är svårast att få till i samspelet med barnen. Främst handlar det om att tillföra nya ord och begrepp i samtalet som gör att barnets språk berikas och utvecklas. 

– Vi måste utmana barnen mer så att de tar steg framåt i sin utveckling. Samtalet måste komma längre än till det som barnet redan kan, säger Mattias Myhr, Marieby. 

Genom filmerna har pedagogerna fått bekräftat att nyckeln är att lyssna, ställa öppna frågor och låta barnet berätta. Att barnen är intresserade av det man pratar om är också viktigt. 

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

På Storvikens förskola filmar Susanne filmar när kollegan Kristina läser för barnen.

 

– Vi bestämde oss för att filma när vi skulle ut och titta på ekorren, men när en hackspett knackade på ett träd var barnen inte alls intresserade av att prata om ekorren, vi fick helt byta fokus för att få barnen med oss, säger Kristina Johansson, Storviken. 

Positiva resultat 

Förskolecheferna ser en ökad medvetenhet, fler pedagogiska diskussioner, professionellt yrkesspråk hos pedagogerna samt mer interaktion mellan pedagoger och barn. Pedagogerna vittnar i sin tur om att barnens lust och förmåga att berätta har ökat. 

– Det gäller även de yngsta, de vill också berätta. Jag kan prata med dem och få svar. De vill även prata med varandra, och. där gäller det att stötta i samtalet, säger Eva Söderström. 

I Marieby spelar förstås även införandet av tecken roll. 

– Jag ser att barnen blir mer uppmärksamma när jag använder tecken. Därmed blir det också lättare att prata med dem, säger Mattias som jobbar med 2-3-åringarna. 

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

I Marieby använder Maria och de andra pedagogerna TAKK.

 

De förskollärare som Pedagog Östersund träffar är överens om att film är ett idealiskt verktyg för att utveckla sig själva. De önskar att de hade ännu mer tid till att analysera tillsammans. Förskolecheferna är lika positiva och har ansökt om att förlänga projektet ytterligare ett år. De har även föreläst vid den nordiska specialpedagogiska konferensen Gemensamma vägar för att berätta om projektet. 

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Nina Jönses.

– Det här är nog det roligaste jag gjort i hela mitt yrkesliv! Det finns så mycket optimism och glädje i detta, och det är härligt med stödet vi har från forskarna som ställer utmanande frågor och kopplar till sådant som redan är beforskat, säger Nina Jönses, förskolechef för förskolorna Miklagård och Sörgård. 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »