Färre myror och mer koncentration

Läraren Jessica Lithner startade redan hösten 2015 med dagliga rörelsepass i klassrummet. Både hon och eleverna ser vilken effekt det har. Sedan ett år tillbaka jobbar alla pedagoger i F-3 på Treälvsskolan aktivt för att eleverna under lekfulla former ska röra sig mer.

Jessica Lithner, just nu lärare i 3A på Treälvsskolan, har haft rörelse i klassrummet med sina elever varje dag ända sedan de började ettan. Rörelseövningarna varar 5-15 minuter och förläggs alltid till förmiddagarna eftersom det enligt forskningen har störst effekt.

I Jessicas klassrum är lässtunden nyss avslutad och eleverna skuttar snabbt upp från stolarna för att göra sig redo för dagens rörelsepass. I dag kör Jessica några övningar från ”Röris”, ett Friskis & Svettis-koncept. Hon sätter på den färdiginspelade instruktionen och musiken och ställer sig längst fram vid whiteboarden för att leda rörelserna. Det märks att barnen har gjort dem förut. De är med på noterna och sparar inte på krutet.

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

– Landa, lyft! Landa, lyft!

”Helikopterlandningen” övergår till utövande av superkrafter, det är starka armar i luften. Extra bifall från eleverna får övningen ”Fullt ös på fotbollsplanen”. Efter sisådär en tio minuter är både Jessica och barnen lätt andfådda.

– Det är superbra! Jag får ju friskvård själv, säger Jessica.

Skälet till att Jessica började med rörelse på vanlig lektionstid är främst att eleverna ska bli pigga i hjärnan. Det är också ett sätt att tillgodose deras rörelsebehov och möjliggöra extra motorikträning för elever som behöver det. Samtliga elever – ja verkligen 100 procent av de tillfrågade – tycker att detta är kul och bra. (Nåde den vikarie som glömmer rörelsepasset!)

– Det är bra för kroppen, annars blir man lat och orkar inget, säger Magnus.

– Det är som att ta lite luft, fast inomhus, säger Celine.

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Eleverna märker själva att de korta rörelsepassen har god inverkan på skolarbetet.

– Det sätter igång hjärnan, säger Milla.

– Det hjälper om man har spring i benen, man kan koncentrera sig bättre. Det blir också bättre arbetsro när inte andra springer omkring, säger Kalle.

Och Jessica instämmer till fullo med sina elever.

– Det har verkligen effekt. Jag ser skillnad mot andra klasser som jag haft tidigare där vi inte haft rörelse varje dag. Det var mycket myror i brallan, mycket oroligare. Det här tar udden av det värsta rörelsebehovet och eleverna är mer Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinssonkoncentrerade när vi sitter och jobbar med skoluppgifter, de är mer tillfreds, säger Jessica.

Jessica har inga farhågor kring att det inkräktar på viktig lektionstid, tvärt om.

– Vi tar igen det genom att det är mer fokus på arbetsuppgiften när det är dags att jobba. Utan rörelse försvinner det mer tid till ingenting, säger Jessica.

Gemensamt arbete på skolan

Sedan ett år tillbaka pågår också ett gemensamt arbete i årskurserna F-3. Pedagogerna hade lagt märke till allt fler barn med avvikande rörelsemönster. De tyckte sig även se att antalet barn med svag självkänsla ökade. Vad kunde det bero på? Kunde det finnas något samband mellan de olika iakttagelserna? Hur påverkade det barnens lärande?

Att självkänsla och social trygghet i gruppen är viktiga förutsättningar för lärande vet vi genom forskningen. Många olika studier har också fastställt att rörelse generellt har god inverkan på lärande. För yngre barn har leken därför stor betydelse, något som också Treälvens pedagoger kom fram till. Det är i leken som barn i de lägre årskurserna bygger upp sina relationer med varandra. I leken tränas också olika former av rörelse, vilket är nödvändigt för den komplexa rörelseerfarenhet som barnet behöver utveckla och automatisera.

Sedan hösten 2016 har alla pedagoger i årskurs F-3 på Treälvsskolan tillsammans jobbat för att genom organiserad lek stärka barnens rörelseerfarenheter och därigenom också deras självkänsla. För att ge möjlighet till längre förmiddags- och lunchraster alla dagar, förlängdes en skoldag i veckan. Varje förmiddagsrast ansvarar några pedagoger för organiserad rastaktivitet. En utvärdering visar att det redan efter en termin märks en synbar glädje bland barnen. Det gäller även de mer osäkra barnen som nu har stor hjälp av de organiserade aktiviteterna för att komma igång med leken. Generellt vill barnen röra sig mer nu, de har bråttom ut och efterfrågar redskap som hopprep, rockringar och liknande. Omedvetet tränar de sin grovmotorik, och i klassrummet har det blivit lugnare.

Pedagog Östersund. Foto: Mi EdvinssonUnder 2017 har de arbetat vidare med att skapa mer organiserad rörelse i klassrummet med målet att alla lärare ska praktisera detta.

 

 

 

Text och foto: Mi Edvinsson

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »