Typ Digga lärande

Diggar lärarna det lärande som både de själva och eleverna omedelbart måste påbörja? Oavsett vilket, gäller läroplanens nya skrivningar om digitalisering och programmering från och med nästa läsår. Det går inte längre att blunda för verkligheten. 

Skrivningarna om digital kompetens i Lgr 11 har inte haft avsedd effekt. För att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens, finns nu nya skrivningar som gäller från 1 juli 2018. Programmering införs som inslag i ämnena matematik och teknik, men de flesta av de nya skrivningarna handlar fortfarande om generell digital kompetens. Här hittar du en bra sammanställning över förändringarna. Den nya nationella digitaliseringsstrategin för skolan, som blev klar för några veckor sedan, utgör ett påtryckningsmedel mot kommunerna som har ansvar för att styrdokumenten efterlevs. 

Matematik och tekniklärare från grundskolan i Östersunds kommun bjöds in till en träff som Mikael Åsberg, digitaliseringsansvarig på Barn- och utbildningsförvaltningen ordnat tillsammans med Cia Hjelm, matematiklärare och förstelärare på Tavelbäcksskolan. Syftet var att fundera lite djupare på varför och hur vi måste jobba med detta i skolan och vad vi kan göra för att snabbt komma igång.  

Provocerande omvärldsanalys 

Om vi ser oss omkring kan vi konstatera att världen blivit väldigt digital de senaste 10-20 åren. Tänk på allt vi använder i vardagen – mobilbank, betalningstjänster, Facebook, busstidtabeller, inloggningar på myndighetssidor… Bilar kopplas till datorer för felsökning och maskiner och system styrs numera digitalt. Skolan sägs spegla samhället, men knappast i detta fall.  

Att IT-branschen skriker efter programmerare är ingen nyhet, men oavsett vilken bransch man jobbar i, krävs nu och framöver digital kompetens. IT-konsulten Jocke Ek levererar mer ord än visor när han talar till lärarna:

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Jocke Ek

– Ni ska utbilda våra barn för deras kommande arbetsliv. Det gör ni inte. Ni utbildar dem för ett arbetsliv som inte finns! 

I många länder har man för länge sedan insett detta och förändrat sina läroplaner. I Storbritannien gjorde man detta redan 2013.

– Vet ni vad Unicorns är?  

Nu berättar Jocke om de nya företagen som dyker upp från ingenstans, de som säljer digitala tjänster och når en omsättning på 1 miljard dollar på i snitt 2 år efter start. Från början var de inte många, men senast listades 50 sådana bolag på ett enda år. Jocke berättar om kometbolagens tillvägagångssätt som i stort sett är likadant varje gång. De väljer ut en bransch som jobbat på ungefär samma sätt de senaste 20 åren. De ställer sig frågan hur de kan datorisera verksamheten i branschen och skapar helt nya digitala tjänster. Personer som är 35 år och yngre väljer i mycket hög grad dessa. Ett exempel är den digitala taxitjänsten Uber som har orsakat stor debatt i Sverige. 

– Vi kan inte vänta!  Vips är det 30 nya branscher som tagits över av nya bolag som digitaliserar verksamheten. Och det kommer inte att vara våra barn som har startat dem, det kommer inte vara att Sverige som får del av skattekronorna, säger Jocke. 

Utbildning för framtid som redan är här 

Nej, alla barn ska inte utbilda sig till programmerare, men digital kompetens spelar även roll ur ett samhällsdemokratiskt perspektiv. Ska andra ha makt över mig? Hur kan jag påverka i det digitala samhället?  I en värld där algoritmer styr våra sökningar på internet och skickar oss nyheter – sanna och falska – utifrån de digitala spår vi lämnar efter oss på nätet, måste eleverna förstå hur sådant fungerar.  

Jocke Ek menar att vi i stora delar av världen just nu är inne i ett kulturskifte i kring hur vi generellt arbetar på jobbet. Han kallar det digital kultur, det arbetssätt som utvecklats i IT-världen och som nu omfattar allt fler branscher och arbetsplatser. Till skillnad från i den analoga kulturen, där man oftast jobbar utifrån uppgjorda planer och regelverk, startar arbetet i den digitala kulturen med praktisk problemlösning. ”Hands on.” 

– Man ställer sig frågan: Vad måste vi göra? Och så provar man. Något planerande finns det inte tid till. Om resultatet inte blev så bra, korrigerar man snabbt och testar igen. Det är detta arbetssätt vi måste lära våra barn, det är i den världen de kommer att leva och arbeta, säger Jocke. 

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Cia Hjelm

Förmågan att kunna ta ansvar för något stort och obegripligt, söka kunskap och fakta och skapa olika lösningar är sådant som eleverna måste träna i skolan. Det ingår i högsta grad i det som vi kallar för digital kompetens. Cia Hjelm redogör för den allmänna definitionen av digital kompetens, där EU:s nyckelkompetenser ligger till grund. Att förstå hur digitalisering påverkar individen och samhället, att kunna använda och förstå digitala funktioner, att inta ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, att kunna omsätta idéer i handling och lösa problem. Det är digital kompetens, och den kan rymmas i många olika ämnen.  

 

Runt om i samhälles tas många initiativ för att barnen ska komma med på det framrusande framtidståget: Barnhack, Teacherhack, Kodboken och mycket mer. Vad ska man göra i skolan? 

Våga språnget – det är bråttom! 

Förra terminen pågick ett pilotprojekt i Östersunds kommun, dels med en klass som fick ett stort antal lektioner i programmering och dels med lärare som deltog i en workshopserie i samma ämne. Utvärderingarna visar att många lärare tyckte att workshoparna höll för hög nivå och att de ville haft större inriktning mot lektionsplanering och styrdokument. Eleverna i klassen, som jobbade på samma nivå som lärarna, lärde sig däremot fort och blev snabbt duktiga. Detta speglar ganska väl hur verkligheten ser ut. Barn som är födda i den digitaliserade världen är orädda och har inga problem med att kasta sig ut i det okända. Lärarna är generellt mer försiktiga och vill ha högre grad av kontroll. Så hur kommer vi igång, när det inte finns någon tid att förspilla? Lärarna på träffen var medvetna om att det handlar om att våga, våga, våga. 

Programmering med elever Östbergsskolan, foto: Mi Edvinsson

Programmering på Östbergsskolan.

– Sitt inte och planera och ta fram material tills ni känner er trygga, ta något av allt det som redan finns. Ni måste våga prova, misslyckas, rätta till och bygga systematiskt. Lek med barnen, bygg tillsammans, vänta inte, säger Jocke.   

Det han beskriver är åter igen det digitala sättet att arbeta. Om lärare praktiserar detta inom ett område de inte själva behärskar, betyder det att även barnen lär sig det nya sättet att arbeta.  

– Men kom ihåg att programmering bara är en liten del av digitaliseringsområdet. Det är visserligen ett mål i sig i vissa ämnen, men det kan också vara ett medel för att träna andra förmågor som kreativitet, logiskt tänkande och matematiska förmågor, säger Cia.  

Man kan också tänka omvänt. Att det finns många övningar som inte direkt har med programmering att göra men som stärker de förmågor som behövs för programmering och den allmänna digitala kompetensen: Källkritisk granskning. Användning av digitala verktyg. Att skapa och följa stegvisa instruktioner. Helt klart är att det inte kommer att räcka med att låta eleverna jobba med programmering i ett datorprogram ett par lektioner och sedan bocka av och lägga ämnet till handlingarna. 

Kompetensutveckling och stöd på hemmaplan 

Lärarna i Östersunds kommun som deltog i pilotprojektet säger att de vill jobba tillsammans för att utveckla sin kompetens på området. Den egna skolan, och den kompetens som redan finns där, är den absolut viktigaste utgångspunkten för det kollegiala lärandet. Det måste dock finnas förutsättningar i form av tid för detta, vilket är rektors ansvar och säkerligen en utmaning i sig. 

– Det finns inget tydligt stöd från förvaltningen i dag. Huvudmannen och skolledare har ansvar för att alla pedagoger ska få den kompetens de behöver för att bedriva undervisning i programmering. Detta är ett stor utmaning för de flesta kommuner, även för oss. Jag ser helst att de pedagoger som redan har kompetens leder workshop eller liknande, men vi är öppna för att även ta in aktörer utanför skolan. Mittuniversitetet har visat ett visst intresse, men jag tänker mig att även näringslivet får dra sitt strå till stacken, säger Mikael Åsberg. 

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Cia Hjelm och Mikael Åsberg.

 Mikael berättar att det under vårterminen kommer att hållas nya workshopsserier för lärarna, en för varje stadium. För att uppfylla det som den nationella IT-strategin kräver, kommer Barn och utbildningsförvaltningen att äska mer pengar för perioden 2019-2022. Pengarna ska bland annat gå till utrustning samt nya tjänster för pedagogisk och teknisk support inom det digitala området. 

 

Cia berättar slutligen om de stödinsatser som Skolverket bidrar med – utbildningsmoduler utformade enligt samma upplägg som Matematiklyftet, men med fokus på digitalisering. Om detta kommer att generera statsbidrag är ännu oklart. 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

SparaSpara

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »