Kastalskolan i topp

Av alla Östersunds kommunala grundskolor hade Kastalskolan högst andel elever med gymnasiebehörighet förra läsåret. Trygghet, ansvar för eget lärande och riktade insatser är faktorer som spelat in.

Varje höst analyseras förra läsårets skolresultat på alla nivåer. En viktig siffra är hur stor andel av eleverna i årskurs 9 som hade gymnasiebehörighet när de gick ut grundskolan på vårterminen. Bästa skola Östersunds kommun läsåret 2016-2017 var i det avseendet Kastalskolan i Brunflo. Baserat på kommunens egna beräkningsgrunder hade 94,3 procent av niondeklassarna gymnasiebehörighet när de slutade i våras. Enligt Skolverkets sätt att räkna var det nästan 100 procent. Det är tredje året i rad som Kastalskolan höjer sina resultat.

Riktade insatser för elever i riskzonen

Av fjolårets niondeklassare på Kastalskolan låg 10 procent i riskzonen för att inte nå gymnasiebehörighet. På skolan tog man krafttag. Till föräldrarna skickades brev om att det var fara för betygen. Elevcoachen Tommy, som har mycket god kontakt med eleverna, träffade eleverna varje morgon och fick dem att komma till skolan varje dag av fri vilja. Framför allt blev det en mycket tydlig kommunikation mellan elever, lärare och föräldrar kring hur det gick i de olika ämnena.

Pedagog Östersund.Foto: Mi EdvinssonMartin Persson, förstelärare på Kastalskolan, berättar hur han pratade med eleverna om deras ”skolhus”, hur de måste bygga våning för våning tillräckligt stark innan de kunde bygga vidare uppåt. För att själva försöka identifiera sina kunskapsbrister fick eleverna först prata två och två i klassen, sedan hemma med föräldrarna och till sist med läraren i respektive ämne.

– Det handlar om motivation, och den kommer när eleverna själva äger sitt lärande. När de förstår vilka luckor som behöver fyllas och vilka kunskaper och förmågor som behöver utvecklas för att de ska nå sina mål med skolan, då äger de sitt lärande. Detta måste de själva berätta för läraren, först då blir det ”verkstad”. Elever tror ofta att all kommunikation ska initieras av läraren, men eleven har också ett ansvar för detta. När det kommer från eleven själv, DÅ händer det grejer, säger Martin.

Resultaten talar sitt tydliga språk. Dock fanns det fler faktorer som spelade in för just den här årskullen av elever.

– Det har funnits stabilitet kring dessa elever när det gäller lärare och klassföreståndare, det är en viktig framgångsfaktor. Det ska också sägas att det inte fanns några nyanlända elever i klassen, säger rektor Maria Landqvist.

Utvecklingsarbete med nya vinklar

Elevernas ansvar för sitt lärande är ett utvecklingsområde som Martin har drivit i drygt ett år på Kastalskolan. Det handlar om formativ bedömning, men på ett annorlunda sätt.

– Vi har jobbat med formativ bedömning enligt Dylan Wiliam, men det vänder sig mest till läraren. Jag har vänt mig mot eleverna istället, något som jag tycker kan vara en brist när vi jobbar med BFL. Vi kan ge kommentarer på elevarbeten och säga att vi därmed jobbar med BFL. Men om inte eleverna använder kommentarerna, så händer ingenting, säger Martin.

Utveckling av mer praktisk karaktär på Kastalskolan är förändringen från två korta till en lång konferens per vecka. För att göra detta möjligt slutar alla elever 13.30 på tisdagar. Varje konferens inleds med ett kort informationspass, därefter träffar varje årskurslag specialpedagogerna, detta enlig den nya mall för EHT-arbete som just nu utformas på Kastalskolan för att bland annat göra det enklare att få kontakt med elevhälsoteamet. Varannan vecka är det därefter utvecklingsarbete och varannan vecka ämnesarbete.

På skolan finns även en idé om att försöka parallellägga ämnen, så sätt att alla elever i samma årskurs har samma ämne samtidigt. I idrott har de gjort så länge, men nu provar de även i svenska, engelska, moderna språk och matematik.

– Om alla åttor har matte samtidigt, kan vi få loss resurser och skapa grupper efter behov. Lärarna är bra på olika saker och kan byta grupper sinsemellan om de vill. Det handlar inte bara om elever som behöver hjälp, utan lika mycket om att de bästa eleverna ska få mer, säger Björn Bergetoft, ledningsstöd med ansvar för elevhälsa på Kastalskolan.

– Det medför att ämneslärarna också har planeringstid samtidigt och lättare kan samplanera. Det är kanske största styrkan med upplägget, säger Martin.

En trygg skola

En förutsättning för att elever ska lyckas i skolan är att de mår så bra som möjligt och känner sig trygga i skolmiljön. Martin tror att det faktum att eleverna redan känner till en del om vad som väntar dem på Kastalskolan utgör en bra start i detta avseende.

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

– De känner till friluftsprofilen och vad som händer i de olika årskurserna, det är inget stor, läskigt och okänt de kommer till, säger Martin.

Klasserna som i sexan kommer till Kastalskolan bryts dessutom upp och sätts samman till helt nya konstellationer där trygghet byggs upp från grunden. Som symbol för både friluftsprofilen och Kastalskolans viktigaste värderingar lyser det röda ledkrysset och visar väg. Naturligtvis uppstår problem även på Kastalskolan, men Maria menar att de alltid reagerar snabbt och tar tag i saker direkt. De har en stabil personalgrupp där alla känner ansvar för eleverna. Även köks- och städpersonal är duktiga på att se varje elev och kan säga till om de ser någon som verkar ensam, äter för lite eller liknande.

– Jag är ny här, och det jag möttes av var en trygg och lugn skola med bra bemötande från eleverna. Med de här resultaten måste vi väl för evigt kunna tvätta bort stämpeln på Kastalskolan som en dålig skola. Det är 15-20 år sedan tidningarna hade anledning att skriva om problem på Kastalskolan, men ryktet hänger fortfarande kvar, säger Maria.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »