Naturvetenskap och teknik på Asterns förskola 

NTA-lådorna är toppen, tycker NTA-utbildaren Anna-Carin Nilsson. På Asterns förskola används de flitigt och arbetssättet låter barnen utveckla sitt naturvetenskapliga tänkande. Barnen har även börjat programmera enkla robotar. Det är kul med nya saker! 

Barn ska lägga pingisboll i vattenburk. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog ÖstersundPå Asterns förskola har en grupp barn samlats runt ett bord. Mitt på bordet står en plastlåda med vatten. I tur och ordning får barnen en liten sak i handen. Vad är det för något? Och kommer den att flyta eller sjunka när man släpper ner den i vattnet? Barnen får gissa, sedan prova. Blev det som vi tänkt? Varför inte? Varför flyter den lilla träpinnen men inte myntet? Och disktrasan? Hur kommer den att bete sig?  

Vatten är tema på en av NTA-lådorna som förskolorna kan låna. Flyta-sjunka ingår som ett moment. – Vi utgår alltid från NTA- lådorna men sen tar vi in andra saker och hittar på själva beroende på vad barnen pratar om, säger förskolläraren Ulrika Ohlsson 

”NTA-lådorna är guld!”

På Asterns förskola har man jobbat med NTA-lådorna i många år och tycker att de är mycket bra. Enligt Skolverkets rapport tenderar det att bli mer naturkunskap än naturvetenskap i förskolan –  det blir ofta mycket biologi, mycket djur och växter. Med NTA-lådornas teman vatten, luft, ljus och ljud kommer man direkt in på de naturvetenskapliga områden som pedagoger ibland är lite rädda för. 

– Många pedagoger tycker att det är svårt, men lådorna hjälper en att börja och komma igång. Många har en spärr och tänker att man som vuxen måste veta och kunna allt, men man är ju medforskare med barnen, man måste inte veta allt själv i förväg, säger Anna-Carin som själv är NTA-utbildare.  

För pedagoger finns både introduktionskurs och kurs i respektive tema. Kurser utlyses med jämna mellanrum. Här på Pedagog Östersund, under menyn Pedagogik/NTA-bokningar, hittar man länkar till kursanmälningar och kan även boka lådor.  

Några saker flyter i vattenburk. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund – Alla ska ha gått NTA introduktionen för att kunna gå en temautbildning. Det är en förutsättning att man har bekantat sig med arbetssättet. Många tror att det är svårt men säger sedan efteråt att det är kul, säger Anna-Carin 

Arbetssättet bygger mycket på prat och begrepp, diskussioner och samarbete och barnens egna tankar lyfts fram. Viktigt är att barnen utifrån egna erfarenheter får tänka själva, säga vad de tror och därefter testa och se vad som händer.  

– Man får bita sig i tungan och inte lägga svaren i munnen på barnen. Det gäller att lyssna in och höra vad de faktiskt säger. De kan mer än man tror, och de kan olika saker. Om man ofta jobbar med lådorna tror jag att det bidrar till att man skaffar sig det här förhållningssättet, säger Anna-Carin.  

Språkträning med programmering på köpet 

På Asterns förskola har man också börjat så smått med programmering. Verktyget är en bee-bot – en mycket enkel robot som med knapptryckningar kan programmeras att gå framåt och bakåt visst många steg samt svänga åt höger eller vänster. I dag tar fyraåringarna bee-botarna till hjälp när de tränar rimord.  

På golvet ligger ett stort rutat papper med en plastskiva på. I vissa rutor lägger Anna-Carin ut bildkort. Barnen får sedan varsitt bildkort i handen. En flicka får en sol. Vilka av bilderna på golvet rimmar på sol? Kjol!  Nu gäller det att programmera bee-boten så att den går till kjolen. Två tryck på framåtknappen, ett tryck på svänga höger-knappen, och fyra tryck på framåtknappen igen. Ja! Det blev alldeles rätt! Och när det inte blir rätt, får barn och vuxna tillsammans fundera på varför, räkna rutor med fingret och prova igen. Uppgiften kräver en hel del koncentration, men barnen klarar det ganska bra. 

Anna-Carin med barn och ber-botar. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund

Anna-Carin Nilsson tränar rimord och programmering med barnen.

 

– Fast vi började inte direkt med bee botarna. Vi startade med jättestora rutor på golvet och att barnen fick ”programmera” en kompis. Sedan jobbade vi med pilar och bilder i små rutnät med bara 6 rutor. Olika barn klarar olika nivåer, och det gäller att försöka utmana alla lagom. Alla har i alla fall tyckt att det varit kul, säger Anna-Carin. 

Det bästa av allt är att de har kunnat prova bee-botarna utan att behöva köpa egna, vilket innebär en kostnad på 3 500 – 4 000 kronor. Mikael Åsberg, samordnare för NTA förskolan på Barn- och utbildningsförvaltningen köpte in sex stycken som förskolorna får hyra några veckor i taget för en mycket billig peng. 

– Det är toppen, för det är ju kul att testa nya saker. Till och med 2-3-åringarna har provat bee-botarna, de kanske inte förstår allt, men de har bekantat sig med dem och tycker att det är roligt att de rör sig, säger Anna-Carin. 

Text och foto: Mi Edvinsson

Bee-botarna har ”bott” på Astern ganska länge eftersom ingen annan har stått på bokningslistan, men nu är det fler på gång. Passa på att boka dem några veckor på din förskola också!  

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »