Vad blir rektorernas nästa steg digitaliseringsarbetet? 

Att leva upp till läroplanens nya och skarpare skrivningar om digital kompetens och programmering är ett ansvar på alla nivåer. Hur tänker Östersundsrektorerna om vad som behöver göras? 

Grundskollärare i Östersunds kommun har det senaste året erbjudits föreläsningar och workshops för att sätta sig in de nya skrivningarna i läroplanen om digital kompetens och programmering. De har även praktiskt fått prova vad programmering i skolan kan innebära. De nya skrivningarna gäller från hösten 2018. Det är med andra ord knappt om tid. I all skolutveckling är rektorn en av de viktigaste faktorerna för att nå resultat. Rektorerna behöver därför också ha full koll på vad digital kompetens och programmering i skolan innebär.  

Rektorsmötet 
Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson

Cia Hjelm.

På ett rektorsmöte gav Cia Hjelm, matematikutvecklare och lärare på Tavelbäcksskolan, en snabb omvärldsanalys och en kort
presentation av Skolverkets definition av programmering. Skolans uppdrag är inte att göra programmerare av varenda elev. Däremot måste eleverna få träna alla de förmågor och arbetssätt som krävs för att kunna programmera. Svenska arbetsplatser skriker redan i dag efter denna kompetens som krävs inom allt fler yrken. För att till fullo kunna delta i samhällslivet behöver varje medborgare, oavsett yrke, också ha ett hum om hur programmering och den digitala världen fungerar. En demokratisk fråga, med andra ord. För att lyckas med denna stora utmaning måste alla hjälpas åt, alla roller inom skolan givetvis men andra aktörer i samhället. Där är universiteten men även näringslivet viktiga samverkanspartners. 

Ny webbkurs från Skolverket 

Skolverket erbjuder rektorerna stöd i form av kommentarmaterial till samt kompetensutvecklingsmaterial kring att leda digitalisering. Från och med denna vårtermin finns även en webbkurs i programmering för alla som jobbar i skola och förskola. Kursen, som består av texter, filmer, diskussioner, reflektioner och prova på-uppgifter, är på cirka 16 timmar.  

– Allt behöver inte göras tillsammans med kollegor, det räcker med reflektionsdelen. Kursen ökar programmeringskunskaperna och medvetenheten om hur programmering påverkar samhället. Den ger en bra grund och jag rekommenderar alla pedagoger att gå den, säger Cia Hjelm.  

Kursen innefattar praktiska moment som att testa olika verktyg i programmet Scratch med sin klass. Enligt Cia behöver man inte vara någon expert. Man kan lugnt lita på att det finns elever som förstår mer och kan hjälpa till. Skolverkets kurs räcker dock inte för dem som behöver jobba med textkodning i de högre årskurserna. För detta finns istället en kort högskolekurs. Just nu undersöks om Mittuniversitet kan hjälpa till med detta. Viktigt är att komma ihåg att programmering fortfarande bara är en liten del av den digitala kompetens som skolan ska ge eleverna. 

 

I huvudet på rektorerna 

Skolverkets webbkurs är något som de flesta av rektorerna välkomnar. Frågan är förstås när det ska frigöras tid för detta. Det finns ett stort behov bland rektorerna att tillsammans diskutera läget ute i skolorna och vad de kan göra för att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling. På olika skolor har man förstås kommit olika långt.  Några rektorer diskuterar. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund

Här några spridda reflektioner från rektorsmötet:  

”Att alla ska gå webbkursen så snart som möjligt bör vara ett mål för alla.” 

 

”Allt får inte plats. Vad kan vi ligga lågt med under tiden?” 

 

”Vi måste hjälpas åt med att fördela det mellan många olika ämnen så att inte allt hamnar på matte och teknik.”  

 

” Det är förödande om detta blir ytterligare en sak parallell med allt annat.” 

 

”Hur ska vi göra så att det blir likvärdigt mellan klasserna när en del lärare brinner för digitalisering och andra knappt törs närma sig datorn?” 

 

”Jag tror att det händer saker där ute, utan att jag vet det. Jag tror mycket på förstelärarna.”  

 

”Det måste finnas ett driv från oss rektorer. Som rektor måste jag själv vara med, förstå behoven, skapa förutsättningar, sätta upp mål och analys för att förstå vad vi håller på med.” 

 

”Digitaliseringsgruppen är viktig för att förstå vilka behov vi har på skolan.”  

 

”Måste man göra det så teoretiskt och stort? Kan man inte bara låta ett arbetslag åka på studiebesök hos någon som kan och sedan bara prova och se hur det går och lära sina kollegor?” 

 

”Jag tänker på studiehandledarna och deras roll. De måste kunna översätta programmeringsord och sådant. Vi behöver stöd!” 

 

 Text och foto: Mi Edvinsson

Translate »