En ny sorts allmänbildning  

Det är inte bara skolelever som behöver tillägna sig digital kompetens. Det gäller i lika hög grad alla vuxna. Datavetaren och forskaren Linda Mannila talar om digital kompetens som en ny sorts allmänbildning, nödvändig för att kunna påverka den värld vi lever i. 

Det är nu 25 år sedan persondatorerna började bli vanligt förekommande i svenska hem. Vi som var med på den tiden har säkert minnen av MS-DOS kryptiska tecken på svart skärm, disketter, skriande modem och snigelsnabba uppkopplingar. Vi minns kanske också den första mobila telefonen, en blytung låda med fullstor telefonlur, med nöd och näppe bärbar. I dag går nästan alla omkring med en smartphone i fickan. Utvecklingen har gått oerhört fort.  

I digitaliseringens begynnelse behövde vi göra aktiva val för att använda tekniken: Gå fram till den stationära datorn, trycka på knappen och tålmodigt vänta tills den startat upp. I dag, när snabb teknik finns överallt, krävs istället aktiva val för att välja bort den. Om detta skifte vet unga människor under 18 år ingenting. De är födda i den digitaliserade världen. För dem är teknikens existens lika självklar som att solen går upp på morgonen, en syn som inte delas av alla i den äldre generationen. Digitalisering och till och med programmering i skolan? Är det verkligen nödvändigt? 

Enligt Linda Mannila är det helt nödvändigt. Digital kompetens är inte heller något som bara skolelever behöver tillägna sig. Det gäller i minst lika hög grad alla vuxna som lever i detta digitala samhälle. 

En ny sorts allmänbildning  

Linda Mannila är finsk datavetare, forskare och konsult som föreläste på Östersunds fritidshemsmässa i höstas. Hon har jobbat med digitalisering på grundskolenivå sedan 2013 och var med och införde digital kompetens i alla ämnen i den finska läroplanen för drygt två år sedan. Hon har även bidragit till svenska Skolverkets arbete med de senaste skrivningarna om digitalisering och programmering i styrdokumenten, de som träder i kraft 1 juli i år. På Östersunds fritidshemsmässa i höstas var hon en uppskattad föreläsare som ägnade en stor del av sitt anförande till att förklara varför barn såväl som vuxna måste utveckla sin digitala kompetens. 

– Det här gäller alla. Vi handlar, gör bankärenden, streamar musik och använder sociala medier. Då finns det nya frågor som vi alla behöver ställa oss. Vi har fått lära oss hur den fysiska världen byggs upp, men hur byggs den digitala upp? Vi behöver förstå åtminstone lite grand om hur det funkar, säger Linda Mannila. 

Att vatten kan bli till is grundläggande och allmän kunskap. Vi kan även skaffa oss förståelse för hur detta kan gå till, att ämnen kan ändra form efter temperatur. För att förhålla oss till is i praktiken behöver vi också utveckla en medvetenhet om vad det innebär för oss själva. Hur vet vi att isen är tjock nog att gå på? Vad gör vi om vi går igenom?  

Linda Mannila porträtt. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund

– Kunskap, förståelse och medvetenhet har vi fått med oss om mycket i den fysiska världen, men vi har inte fått med oss detta när det gäller den digitala världen. Vad innebär det att gå ut på isen i digitala sammanhang? Det här är en ny sorts allmänbildning som vi alla behöver i dag, för att förstå hur vi påverkas och hur vi själva kan påverka samhället som vi lever i, säger Linda.  

Påverkan i båda riktningarna 

Har du någon gång funderat på varför en viss vän inte dyker upp i Facebookflödet längre? Eller varför det plötsligt dyker upp massor av annonser på friluftsprylar efter att du letat efter ett nytt tält på nätet? Alla digitala tjänster som vi använder är uppbyggda av kod. Koderna har skapats av människor i ett speciellt syfte. Varje gång vi gör något på Internet lämnar vi digitala spår som någon annan kan se och använda i nya syften som att till exempel kartlägga våra intressen eller påverka oss att köpa en viss produkt. Så länge det handlar om prylar kanske det inte är så farligt, men när det kommer till åsikter och politik? 

– Algoritmer styr samhället. Facebooks nyhetsflödesalgoritm, Googles sökalgoritm…  Alla får inte samma resultat när de söker på ett ord, det styrs av vad du sökt på innan och man får alltid mer av samma. Om du gillar hästar och har sökt på raser och hästprylar får du ett visst resultat. Om du ogillar hästar och sökt på negativa saker kopplat till hästar får du ett annat resultat. Inte så farligt när det handlar om hästar, men om du söker på klimatförändring eller koncentrationsläger? Du får alltid mer av samma sak. Det sker en polarisering, och det är algoritmer som bestämmer. Detta är något vi behöver vara medvetna om, säger Linda. 

Bakom alla system och algoritmer finns de människor som har skapat dem. När de bygger nya produkter bygger de samtidigt omedvetet in sina värderingar. Ett tydligt exempel är Google Pixel Buds – hörlurar som översätter till olika språk.  

– På finska använder vi pronomenet hen. Om hen är chef översätter Google Translate till he vid översättning till engelska. Om hen är sjuksköterska översätter programmet till she, berättar Linda.  

Nödvändig kompetens för framtiden 

Hur ser en typisk IT-person ut? En vit man i glasögon? Hur många perspektiv kan en tämligen homogen grupp representera? Det behövs mångfald i IT-branschen, alla sorters människor i systemet, menar Linda Mannila. Kanske kan skolans undervisning öppna för det på sikt.  

Vi behöver alla bli mer medvetna och kritiska vad gäller digitala funktioner och tjänster. Samtidigt behöver vi våra datorer och digitala system för att underlätta vårt dagliga arbete. För att utnyttja datorernas fulla kapacitet behöver vi anpassa vårt arbetssätt. I praktiken betyder det bland annat att jobba med mönster och algoritmer, ge exakta instruktioner, vara kreativa och innovativa samt arbeta ämnesövergripande tillsammans med datorerna och varandra. I programmering ingår allt detta. 

– Alla skolämnen bör ha som uppdrag att ge elever digital kompetens för att de ska kunna forma den värld de lever i, säger Linda Mannila. 

Text och foto: Mi Edvinsson

För dig som är allmänt intresserad av ämnet: 

ekokammaren.se – se hur din världsbild påverkas av sociala medier. 

filterbubblan.se – ett verktygsom låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska bubblor som präglar svensk inrikespolitik. 

moralmachine.mit.edu – a platform for gathering a human perspective on moral decisions made by machine intelligence, such as self-driving cars. 

 

 

 

 

Translate »