Familjecentralerna – verksamheternas verksamhet

Familjecentral är en arbetsmodell där öppen förskola, föräldra- och barnhälsovård och socialtjänst har ett nära samarbete, ofta i samma lokaler. Verksamheten innebär vinster för många människor och på många olika plan.

För många föräldrar och barn fyller den öppna förskolan en viktig social funktion. Att vara föräldraledig, eller kanske hemma med de små på grund av arbetslöshet, kan kännas ensamt. I Östersund finns idag 6 öppna förskolor. Fem av dem är del av en så kallad familjecentral där man även kan träffa mödravården, barnavårdscentralen och socialtjänsten. Det är praktiskt och tryggt, inte minst för familjer som behöver extra stöd.

Tidiga insatser är avgörande

Till familjecentralen kommer föräldrarna redan under graviditeten. De kontakter som knyts i föräldragrupperna kan på ett naturligt sätt fortsätta genom besök i den öppna förskolan sedan barnet är fött. Barnmorska, BVC-sköterska och förskolepersonal träffar samma familjer och kan enkelt prata med varandra om de har funderingar som ligger utanför deras profession. Om sociala problem framkommer kan man ta hjälp av medarbetaren från socialtjänsten som regelbundet kommer till familjecentralen.

– Det finns många familjer som behöver extra stöd, men socialtjänsten möter dem oftast inte förrän barnet är i 4-årsåldern och då har problemen hunnit växa sig större. Med tidig hjälp kan problemen minska istället för att leda till familjehem och institution. På familjecentralen blir socialtjänsten ingen skrämmande myndighet, utan en vanlig människa som man känner igen. Då blir det lättare att ta steget och be om ett samtal, säger Gunnel Holmqvist som jobbat som BVC-sköterska på Frösöns familjecentral.

Monica Mattsson och Gunnel Holmqvist.

Om man lyckas hjälpa familjerna innebär det stora vinster. Forskning visar barns hälsa i hög grad påverkas av hur familjen i övrigt mår. Ett barn som inte mår bra får ofta problem med skola och lärande vilket kan få livslånga konsekvenser. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan, enlig Gunnel, familjecentralerna för en billig peng göra mycket stor nytta eftersom de bygger på redan befintlig verksamhet.

 

Så började det

Familjecentraler började växa fram i Sverige i slutet av 1990-talet. Torvallas öppna förskola, Gläntan, var något av en pionjär som redan 1989 anställde en socionom. Under 1980-talet hade BVC knappt något samarbete med mödravården och definitivt inte med socialtjänsten. Jag mötte ofta familjer med sammansatta problem som jag inte kunde göra något åt, och mycket ramlade mellan stolarna, säger Gunnel.

Behovet av samverkan var stort, men hur skulle den se ut? När man insåg att även de öppna förskolorna behövde involveras föll saker och ting på plats.  Gunnel var med när Frösöns familjecentral startade. Det blev ett helt nytt sätt att jobba. Dessutom såg man att andelen nyblivna föräldrar som besökte öppna förskolan ökade från 50 till 85 procent när den öppna förskolan var del av en familjecentral.

– Jag minns en familj…. Vid hembesöket märkte jag att det var något som inte fungerade i samspelet och på BVC började barnet skrika utan orsak, det kändes inte bra. Jag visade föräldrarna den öppna förskolan och berättade om socialsekreteraren som fanns i huset. Plötsligt kom de varje dag till öppna förskolan. Socialsekreteraren var där och de kunde gå in och prata. Efter en tid märktes en förändring. Det fanns värme, leenden, barnet mådde gott. Vi skulle kunnat bjuda in till fest! Vi gjorde egentligen ingenting, men bara för att familjecentralen fanns så löste sig problemen, berättar Gunnel.

I Östersunds kommun är det idag Bryggan som står för socialtjänstens närvaro på familjecentralerna. De håller i tematräffar om angelägna ämnen inom området relationer och föräldraskap, de visar att de finns och tar enskilda samtal i mån av tid eller lotsar vidare.

Personal som brinner för sin verksamhet

En gång om året bjuds alla i Jämtlands län som jobbar på familjecentral in till en fortbildnings- och inspirationsdag. Här har de bland annat möjlighet att delge varandra erfarenheter från sina verksamheter och berätta hur de jobbar.

De brinner för familjecentralerna och dess funktion och drömmer om att vidareutveckla verksamheten, till exempel genom att utöka
socialtjänstens närvaro till en hel dag i veckan och inte bara ett par timmar i månaden. De vet också vad som krävs för att verksamheten ska fortsätta att fungera bra.

– Tydliga politikerbeslut och samverkan på alla nivåer mellan de olika parterna. Tydliga samverkansavtal är ett måste. Det behövs också bra lokaler och tid för samverkansträffar, säger förskolläraren Monica Mattsson som jobbar på Z-gränds familjecentral.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

Translate »