Språklig stöttning i alla ämnen, del 2

Här kommer fler exempel på hur Tavelbäcksskolan har arbetat med språklig stöttning i olika ämnen.

Problemlösning i matematik

I årskurs 2 arbetades det med problemlösning på matematiken. Där brukar man använda problemlösningshanden och för att ytterligare stötta språkligt vävde pedagogen ihop de lässtrategier som eleverna redan arbetat med, såsom spågumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen (från En läsande klass: www.enlasandeklass.se) med fingrarna på problemlösningshanden. Hon kopplade ihop tummen där det står LÄSA med detektiven och de redde ut begreppen i matteuppgiften. Sedan kom de till pekfingret där det står FÖRSTÅ och detta kopplade de till cowboyen för att sammanfatta själva uppgiften och se om de förstått vad uppgiften egentligen går ut på, därefter långfingret RITA dit de kopplade både konstnären och reportern för att få svar på frågor kring de olika delarna i uppgiften. Ringfingret med MATTESPRÅK blir också detektiven med de matematiska begreppen och lillfingrets RIMLIGHET kopplades till reportern som kontrollerade att det stämde och cowboyen som knyter ihop det hela.

 

 

Att arbeta med  ämnesspecifika ord och och ordförråd:
Fyrfältaren

I arbetet med Läslyftets modul Från vardagsspråk till ämnesspråk fick vi delen som handlade om ordförråd läsa en artikel av Inger Lindberg vid Stockholms universitet. Hon betonar vi ska stäva efter ett interaktivt och elevaktivt arbete som gör det möjligt för eleverna att individuellt och återkommande utforska orden i egna exempel. För att öka klassrumsinteraktionen kan man till exempel arbeta i hemgrupp – expertgrupp, något som vi arbetat med i både trean och fyran. Detta är ett arbetssätt man kan läsa mer om i bloggen kooperativt lärande ( https://kooperativt.com ).

  1. Dela in eleverna i hemgrupper. Varje elev får varsin fyrfältare med ett förbestämt ord. (1 ord per hemgrupp)
  2. Eleverna i hemgruppen får diskutera vad ordet betyder, illustrera ordet och använda ordet i en mening. Fokus ligger på samarbete och utbyte av kunskaper. När tiden är slut så ska alla elever ha fyllt i sina fyrfältare. I hemgruppen är det viktigt att alla hjälps åt så att alla elever förstår ordet och känner sig säkra på hur de ska förklara det, då det sedan är dags att…
  3. …byta till expertgrupper. Här blandas en från varje hemgrupp med varandra, så att alla i den nya gruppen har ett eget ord som de är experter på. Varje elev blir tvungen att kommunicera då det endast är hen som är expert på just det ordet. Som stöd i sin kommunikation har hen sin fyrfältare. I expertgruppen delar eleverna med sig av den information de har så att alla lär sig något nytt.
  4. Till sist blir det dags att återigen samlas i hemgrupperna för att diskutera de nya ord de fått lära sig.

Denna kooperativa fyrfältare går att skriva ut från ovan nämnda hemsida.

”Fråga fråga byt”

Treorna har arbetat med rymden och där använde de sig av den kooperativa strukturen Fråga fråga byt (också hämtad från https://kooperativt.com). Man kan även använda den för att introducera svåra ord innan läsning av text eller för att repetera begrepp inom matematik eller annat ämne:

  1. Dela ut ett kort till varje elev.
  2. Instruera eleverna att gå omkring i klassrummet med handen uppe.
  3. När de möter en annan elev med handen uppe gör de high five. Elev 1 säger sitt ord/begrepp och elev 2 förklarar vad det betyder. Därefter säger elev 2 sitt ord och elev 1 förklarar. Om båda två kunde förklara orden byter de kort och går vidare med handen uppe. Om någon elev inte kunde förklara ordet får den titta på förklaringen så att hen kan komma ihåg den nästa gång. De byter då inte kort utan går vidare med samma kort och handen uppe.
  4. Fortsätt så tills läraren bryter.
Förklara begrepp i stor och liten grupp

Ett ytterligare tips på hur man kan arbeta med ordförråd och ämnesspecifika ord har vi hämtat från en film i Läslyftet som beskriver hur man stöttar ämnesspråket med vardagsspråket. När man arbetar med ett område, till exempel Sverige, skriver man först upp begrepp på tavlan som en begreppslista, sedan läser man texten tillsammans och stannar upp och pratar om de svåra orden, till exempel mellersta Sverige – vad betyder det? När man arbetat med orden och texten har läraren en lucktext på tavlan där de specifika begreppen är borttagna och eleverna läser texten tillsammans och fyller i de tomma orden. Till sist sitter man i grupper om ca 4-5 elever runt varje bord och gissar ord. Då drar en elev en lapp med ett ord utan att visa det för kompisarna. Sedan ska eleven med egna ord beskriva ordet och kompisarna får gissa vilket det är. Därefter drar nästa elev ett ord och förklarar det med egna ord. På orden i det här fallet kan det till exempel stå tätort, glesbygd, invånare.

Om ni är intresserade kan ni titta på filmen här: https://www.youtube.com/watch?v=qqfJC7g0O5s

Maria Björch, speciallärare Tavelbäcksskolan

Referenser:

Bygga svenska, bedömningsstöd för nyanlända elever, Stockholm: Skolverket, https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/nyan-elevers-sprakutveckling

Brogren, L. och Isakson, I. (2015), Språkutveckling – teori och praktik i skolår 1-3, Malmö: Gleerups

En läsande klass. www.enlasandeklass.se

Film från Läslyftets modul Att tolka och skriva text:  Vardagsspråk som resurs. https://www.youtube.com/watch?v=qqfJC7g0O5s

Kooperativt lärande, elevaktivt arbetssätt. (blogg), https://kooperativt.com

Läslyftets modul Från skolspråk till ämnesspråk. Stockholm: Skolverket.  https://larportalen.skolverket.se

Thomnas, W. & Collier, V. (1997), School effectiveness for language miniority students, National Clearinghose for Bilingual Education.

 

 

Translate »