Att arbeta normkritiskt och våldsförebyggande i skolan, del 1

När barn och unga utsätter varandra för våld och trakasserier sker det ofta i skolan. Skolan är också platsen där vi har störst möjlighet att förebygga våld. Vårt bästa redskap är ett normkritiskt perspektiv. Våld och normer hänger ihop.

Barn och unga möter många former av våld, i olika miljöer och av varierande grad. I skolan är kanske mobbning det första man tänker på, men Skolundersökningen om brott (SUB), som BRÅ regelbundet gör bland elever i åk 9, visar att det är många elever som utsätts för både misshandel och sexualbrott. Eleverna uppger i enkäten att en stor del av de ringa brotten äger rum i skolan.

Sofia Kindahl

– I skolan är det fokus på mobbning medan sexuella trakasserier och annat som är lika vanligt lätt kan glömmas bort. Det finns handlingsplaner för mobbning, men personalen saknar verktyg för att ta tag i det andra, säger Sofie Kindahl från organisationen MÄN.

Sofie Kindahl var en av flera talare under en konferensdag om våldsförebyggande arbete ur ett normkritiskt perspektiv. Arrangörer var Länsstyrelsen i Jämtland-Härjedalen i samverkan med Jämtlands Gymnaisum Fyrvalla som är pilotskola i normkritiskt arbete 2016-2018. Konferensdagen vände sig bland annat till personal från gymnasie- och högstadieskolor.

Det är normen som är problemet

Att bli utsatt för fysiskt eller psykiskt våld leder till psykisk ohälsa, något som också påverkar skolresultaten. Extra tydlig är kopplingen mellan våld och ohälsa bland de unga som bryter mot normer, till exempel hbtq-personer.

– Detta visar att normer och våld hänger ihop. Föreställningen om vad som är ”normalt” gör att saker händer. Det finns en inbyggd makt i att tillhöra normen. Våld och kränkningar upprätthåller den, säger Sofie.

Tidigare har arbete med värderingar och attityder handlat om att vi ska lära oss att tolerera och acceptera dem som är olika. Det nya är att flytta fokus från individen som upplevs som avvikande och istället granska den norm som skapar problemet. Så länge vi är omedvetna om normer och deras verkan kommer vi ständigt att medverka till att återskapa dem. Ett vanligt exempel från skolgården kan se ut såhär:

Lisa går till sin lärare och berättar att Pelle tagit hennes mössa och slängt den i en vattenpöl. Med minst tio andra personer inom hörhåll svarar läraren att det inte var så farligt, att mössan torkar och att Pelle nog bara är lite kär i Lisa. Vilka normer bidrar läraren till att upprätthålla? Vad får det för konsekvenser för Lisa och Pelle i framtiden?

Maskulinitetsnormen föder våld

Forskning visar att det finns ett samband mellan våld och en stereotyp uppfattning om vad som är maskulint. ”Vanliga killnormer” har ger avtryck i form av våldsamt och aggressivt beteende, brottslighet, mobbning och homofoba attityder. De bidrar också till att killar i ganska liten utsträckning söker hjälp om de mår psykiskt dåligt (Oransky och Fisher, 2009). Siffror från BRÅ bekräftar bilden: 85 % av alla misshandelsbrott och 98 % av sexualbrotten begås av män. Män toppar även självmordsstatistiken, och bara 20 % av dem som ringer BRIS är killar.

– Vi har jobbat mycket med tjejgrupper för att stärka tjejerna, men aldrig med killgrupper. Här måste vi tänka om, säger Sofie.

Det finns olika grader av våld. I sin lindrigaste form handlar det om skämt och attityder (nederst i pyramiden), något som idag normaliserats bland många unga och sällan värderas som våld. Även nästa steg i pyramiden är numera vardag för många unga. Genom att inte reagera på våld i lindriga former bidrar vi till att tänja på gränserna för vad som är acceptabelt.

– För att förebygga våld måste vi reagera tidigt, långt ner i pyramiden, säger Sofie.

 

Våldsförebyggande verktyg

Forskning visar att våld går att förebygga. Det har också visat sig att program med en genusförändrande ansats som förespråkar jämställda relationer i större utsträckning skapar en beteendeförändring.

Organisationen MÄN jobbar för att öka jämställdheten mellan könen, för att förebygga våld och för att förändra negativa maskulinitetsnormer. Grunden i deras arbete handlar om tre olika saker:

  • Att få syn på våldet och reagera på det.
  • Att utmana stereotypa könsnormer.
  • Att fokusera på åskådarna, inte offer och förövare.

Detta avspeglar sig bland annat i MVP (Mentorer i våldsprevention), ett ursprungligen amerikanskt koncept som MÄN anpassat till den svenska skolan. Materialet bygger på en serie om 7 lektioner för elever på högstadiet eller gymnasiet och syftar till att förebygga våld och trakasserier med åskådarperspektivet i fokus. Efter ett års användning har Skolverket utvärderat MVP och sett mätbara effekter i form av ökade studieresultat, särskilt för killar, och lugnare miljö på skolan. Skolverket rekommenderar materialet förutsatt att man ger tid för regelbundet arbete och schemalägger det.

”Machofabriken” är ett annat material bestående av filmer och diskussionsunderlag med hög identifikationsfaktor som kan användas på högstadiet och gymnasiet. Innehållet fokuserar på maskulinitetsnormen i syfte att främja jämställdhet och förebygga våld.

Ingen ska dock förledas att tro att dessa koncept utgör något quick fix.

– Attitydförändringar tar tid. Men droppen urholkar stenen, och här är Fyrvalla ett bra exempel, säger Sofie.

Text och foto: Mi Edvinsson

I nästa inlägg på Pedagog Östersund berättar vi om Fyrvallas arbete med att bryta den machokultur som kan sitta i väggarna på ett gymnasium med traditionellt mansdominerade yrkesutbildningar.

Translate »