Fjällängsskolan satsar på Learning Study

Genom att identifiera fallgroparna i matematikens olika moment kan lärarna skruva på undervisningen tills eleverna verkligen förstår. Efter att ha slutfört sitt första forskningsprojekt kan de se att arbetssättet i Learning Study ger resultat.

Under vårterminen har alla lärare (åk 1-5) på Fjällängsskolan jobbat med Learning Study, ett lärardrivet forskningsprojekt som syftar till att öka elevernas lärande. Learning Study har sin bakgrund i den framgångsrika japanska modellen Lesson Study där lärare jobbar tillsammans för att utveckla sin undervisning. Skolverket lyfter fram Learning Study som en effektiv metod att lyfta elevers kunskaper i matematik, något som Fjällängsskolan har tagit fasta på.

Carina Moverare. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog ÖstersundIndelade i mindre grupper har lärarna undersökt förhållandet mellan sin undervisning och elevernas lärande vad gäller förståelse för tallinjen, multiplikation och att storleksordna bråk. Med variationsteorin som grund har de försökt hitta de kritiska aspekterna i kunskapsområdet och sedan försökt rikta in sig på dessa i undervisningen.

– Oftast finns det ett glapp mellan vad vi tror att vi lär ut och vad eleverna faktiskt lär in. Learning Study hjälper oss att minska det glappet, säger Carina Moverare, som i egenskap av förstelärare har handlett sina kollegor i arbetet.

Rätt fokus ger resultat

Ingen skolforskare har hittills kommit fram till hur man ska tackla dessa ”teaching gaps”. Betraktade ur ett klassiskt forskarperspektiv är de svåra att greppa. Poängen med Learning Study är att man undersöker fenomenet i skarpt läge, i själva undervisningssituationen. Man forskar i skolan, inte om skolan.

Variationsteori handlar om konstanter, variabler och kontrastering. I undervisningen gäller det att med hjälp av kontrastering hjälpa eleverna att göra de upptäcker och insikter som behövs för att lärande av ett visst moment ska ske, till exempel att en tallinje och en talrad inte är samma sak, att avstånden mellan heltalen alltid är lika långa på en tallinje och att alla siffror inte alltid står utskrivna.

Genom att konstruera ett förtest utifrån det valda ämnesområdet, och låta eleverna genomföra det, försökte lärarna identifiera de kritiska punkterna. Lärarna som valt tallinjen som sitt område upptäckte med viss förvåning att detta med jämna avstånd mellan siffrorna var en tydlig kritisk aspekt, liksom hur man använder en linjal på ett korrekt sätt. Det är att ta för givet att eleverna förstår vissa saker, vilket inte alltid är fallet.

Några lärare på Fjällängsskolan. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog ÖstersundI syfte att räta ut elevernas frågetecken skapade varje arbetsgrupp en lektion som de utförde praktiskt med sina elever. Lektionen videofilmades för att sedan bli för gemensam analys. Ett eftertest fick sedan visa om lektionen lett till ökad förståelse bland eleverna. Ibland krävdes ytterligare någon lektion, men alla grupper kunde konstatera att elevernas resultat förbättrades avsevärt.

– Det var längesedan vi sett elever i årkurs 2 visa så stor säkerhet i att rita egna tallinjer, säger Anna-Karin Lingblom.

Värdefulla insikter för lärarna

Även lärarna har lärt sig mycket, inte minst genom videofilmerna som bjöd på nyttiga självinsikter.

– Jag har lärt mig att inte vara för snabb med att säga det rätta, utan vänta in och låta eleverna tänka, säger Jonas Brändholm.

En annan lärdom är man som lärare inte ska vara rädd för att stanna upp i arbetet för att säkerställa att alla elever verkligen har förstått innan man går vidare. För vissa krävdes det flera lektioner och konkret material för att bli övertygad om att 4×3 och 3×4 inte betyder samma sak även om produkten blir den samma. Lärarna insåg att kopplingen mellan multiplikation och upprepad addition var inte var självklar och att repetition är viktigt.

– Repetition behövs absolut. Det är nog mest vi vuxna som blir less på att upprepa, inte barnen, Linda Storm.

Gruppen som valt att brottas med storleksordning av bråk fick slita hårt. Att dela en pizza i åttondelar var inga problem för eleverna. Att fyra sådana pizzabitar innebär mer pizza än bara två var också lätt att förstå, men att sätta ut bråktal i storleksordning på en tallinje var betydligt svårare för eleverna att lära sig.

– Vi hittade tusen undervisningsidéer som inte funkade, men nu vet vi att det är tallinjens uppbyggnad som är problemet. Eleverna verkar också ofta tolka begreppet ”en tredjedel” som att det är den tredje delen, det tredje strecket på tallinjen. Men det är bara att backa och göra om tills eleverna förstår, säger Mia Julin.

Lärarna har gjort ett gott jobb under terminen, vilket firades med tårta i Carinas klassrum efter gruppernas redovisningar. Och fortsättning blir det.

Två lärare skär tårta. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund

– Detta är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete som vi ägnar två timmar i veckan åt. Att jobba med detta är att lägga fokus på det som gör störst skillnad för elevernas resultat och det som faktiskt är vårt huvuduppdrag, säger rektor Mona Danielsson Libeck.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

Translate »