Skolan som gillar LIKA

Arnljotskolans digitaliseringsprocess utgår från pedagogik istället för teknik. Att det leder till utvecklig kan skolans medarbetare skriva under på. ”Verktyget LIKA, it-tempen för skola och förskola” har varit till stor hjälp för att överblicka läget och driva utvecklingen vidare framåt.

Den nationella digitaliseringsstrategin och de nya skrivningarna i läroplanen ställer krav på alla nivåer inom Barn- och utbildningsområdet. Erfarenheter visar att arbetet med att komma vidare i digitaliseringsprocessen och uppfylla de nationella riktlinjerna och läroplanen behöver ske mycket strukturerat. Faktum är att ledning och styrning är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i ett sådant arbete.  Som stöd till skolledare tillhandahåller Skolverket en utbildning i att leda digitaliseringsarbete.

Digitaliseringsprocessen är som vilket annat utvecklingsarbete som helst. Det underlättar om man har verktyg för att kartlägga nuläge och sätta upp mål som går att utvärdera. Ett sådant verktyg är ”LIKA, it-tempen för skola och förskola” som togs fram efter att regeringen och SKL kommit överens om att försöka höja tempot i digitaliseringen av offentlig sektor. LIKA, som blev tillgängligt 2014, hjälper rektorer, förskolechefer och förvaltningar för att kolla it-tempen i den egna verksamheten och fokusera på rätt saker i arbetet framåt. LIKA står för Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning.

Arnljotskolan har använt sig av LIKA i tre år. På ett rektorsmöte berättade Arnljotskolans rektor Christina Kristiansson och IT-pedagogen Helena Fredriksson om sina erfarenheter av både verktyget och skolans digitaliseringsarbete.

Starten

Digitaliseringen på Arnljotskolan började med att en klassuppsättning datorer köptes in för att kunna jobba med läs- och skrivinlärning enligt metoden ASL (Att skriva sig till läsning). Det visade sig vara mycket framgångsrikt och på skolan bestämdes att man skulle satsa på detta fullt ut i alla klasser.  Vilka och hur många digitala verktyg behövdes för att kunna göra det?

Christina Kristiansson, rektor på Arnljotskjolan. Foto: Mi Edvinsson

– Vi har köpt in och uppgraderat allt eftersom, en resa som pågått i 5 år nu. Vi hade en kille som hjälpte oss i början med tekniken, vilket var nödvändigt, men nu har vi Helena som kan både teknik och pedagogik säger Christina.

Fråga nummer två var vad lärarna behövde kunna för att jobba med ASL. De hade redan en handlingsplan för kompetensutveckling på gång en plan när LIKA lanserades, och de bestämde sig för att prova och se vad det kunde ge.

Så fungerar LIKA

LIKA-verktyget består av tre delar: Skattning, sammanfattning/analys samt handlingsplan. I skattningsdelen finns ett stort antal påstående inom LIKA:s olika områden. Varje påstående skattas med alternativen ”planerad”, ”påbörjad”, ”slutförd” eller ”icke relevant” varpå en sammanfattning skapas där man kan överblicka läget i form av olika diagram. Programmet skapar dessutom en handlingsplan med förslag till åtgärder.

– Vi har använt LIKA i tre år nu för att få syn på hur det ser ut hos oss. Vi kan se våra förbättringar över tid, se vad vi behöver fokusera på och sätta upp nya mål. Om man vill kan man jämföra sig med andra skolor och kommuner, säger Helena.

Nytt för i år är ”LIKA för lärare” där varje enskild pedagog kan skatta hur de själva ligger till på olika områden. När ledningen eller digitaliseringsgruppen gör sina uppskattningar handlar det ju trots allt bara om gissningar. ”LIKA för lärare” kan ge en tydligare bild av det faktiska kompetensutvecklingsbehovet.

Pedagogik och didaktik kommer först

Det går bra för Arnljotskolan i arbetet med digitaliseringen. Helena menar att det beror på att de hela tiden kopplat digitaliseringsarbetet till skolans arbete med ämnesdidaktik där ASL är en viktig del, att det huvudsakliga målet är av pedagogisk art och inte digitalisering i sig.

Helena Fredriksson. Foto: Mi Edvinsson

– Erfarenheten visar att det ofta ser ut så här: Man tänker ”digitalisering” och köper in lärplattor utan att ha en plan för vad man ska använda dem till. Lärare som inte vet hur de fungerar vill lära sig, men det är lätt hänt att det blir en tekniklektion som inte handlar om hur man ska använda verktygen i en lärsituation. Man börjar i fel ände, säger Helena.

Om utgångspunkten är att eleverna ska lära sig att läsa och skriva bättre (eller något annat som står i läroplanen) väljer man digitala verktyg och lärarfortbildning utifrån ett specifikt mål. Därmed vet man också hur verktygen ska användas och varför. Digitalisering blir en fråga om ämnesdidaktik istället för teknik.

När Arnljotskolan i LIKA utvärderar sin IT-plan och elevernas och pedagogernas användning av digitala verktyg är det ämnesdidaktiken de har för ögonen. Inte heller IT-planen handlar om teknik. I planen för 2017-2018 står bland annat att de ska fokusera på värdegrundande förmågor och normkritiskt förhållningssätt. Konkret kan det betyda hur man skriver och inte skriver på sociala medier och i egna texter eller vilka bilder man använder när man skapar berättelser, filmer och andra produktioner. Helena tycker att Arnljotskolan har haft stor nytta av LIKA eftersom man ser sina styrkor och svagheter och kan förändra eller förbättra utifrån detta.

Pedgog Östersund. Foto: Mi Edvinsson– Det har saknats bra verktyg för att skatta och utvärdera digitaliseringsarbetet i skola och förskola. LIKA kan fylla detta behov -förutsatt att det används på rätt sätt. Erfarenheter från andra kommuner visar att effekten uteblir om man använder LIKA slentrianmässigt och inte knyter handlingsplanerna till sin egen verksamhet så som Arnljotskolan gör, säger Mikael Åsberg, på Barn-och utbildningsförvaltningen.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »