Hitta språket och matematiken – tidigt!

Det nya kartläggningsmaterialet för F-klass i svenska och matematik blir från och med i höst obligatoriskt i Östersunds kommun. Syftet är likvärdighet och att borga för tidiga insatser.

Jonas Berg och Birgitta Melin, sakkunnig respektive läs- och skrivutvecklare inom Östersunds Barn -och utbildningsförvaltning, har tillsammans med en referensgrupp diskuterat Skolverkets nya kartläggningsmaterial för förskoleklass. Beslutet var enkelt: Från och med höstterminen 2018 måste alla Framsida på "Hitta språket"kommunala använda det.

– Det var en femminutersfråga. Om det är obligatoriskt ökar likvärdigheten mellan skolorna i kommunen, säger Birgitta.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken har tillkommit efter regeringens förslag om den läsa, skriva, räkna-garanti som kommer att införas hösten 2019 och som ska öka likvärdigheten. Alla elever som uppvisar indikation på att inte nå upp till kunskapskraven i åk 3 ska få hjälp. Tidigt. Det ska inte styras av i vilken kommun man bor i eller vilken lärare man har.

För att säkerställa att alla använder materialet på samma sätt, bjöds chefer och pedagoger från samtliga kommunala förskolor och skolor i Östersunds kommun in till en introduktionsdag.

Så går kartläggningen till

Kartläggningen i svenska och matematik ska göras tidigt på hösten i förskoleklassen. Den ska göras i grupp och inom ramen för den vanliga undervisningen, i planerade eller spontana aktiviteter. Vad gäller de språkliga förmågorna tittar man på följande aktivitetsområden:

  • Berätta och beskriva
  • Lyssna, samtala
  • Kommunicera med symboler och bokstäver
  • Utskilja ord och symboler

Vad som ska observeras står tydligt i lärarhandledningen. Noteringar ska göras kring varje barn och sammanställas på gruppnivå. Totalt finns 18 observationspunkter, till exempel om eleven kan berätta ett händelseförlopp sammanhängande, visar intresse när andra pratar, kan beskriva så att andra förstår, känna igen sitt namn eller urskilja första ljudet i ett ord. En hel del av observationspunkterna är sådant som man tidigare stämt av genom Fonolek. I och med att det nya kartläggningsmaterialet införs, tas kravet på Fonolek bort.Framsida på "Hitta matematiken".

Materialet Hitta matematiken är upplagt på ett annorlunda sätt. Här tittar man på elevernas förmåga att testa olika lösningar, förmågan att kommunicera, resonera och använda begrepp samt i vilken grad eleverna visar intresse och nyfikenhet för matematik. Det senare kan till exempel ge en fingervisning om de uppgifter man ger eleverna ligger på rätt nivå för gruppen.  De olika förmågorna ska observeras och noteras inom fem olika aktivitetsområden, bland annat sortering, mönster och tärningsspel.

–      Hur detaljerat och omfattande du dokumenterar är upp till dig själv. Det är bara du som pedagog som ska se detta för att veta hur du ska lägga upp din undervisning, säger läraren Cecilia Hjelm som introducerade matematikmaterialet för dagens åhörare.

En röd tråd från förskola till skola

Det Cecilia säger är viktigt att komma ihåg. Det allra främsta syftet med kartläggningen är inte att betygssätta individernas färdigheter utan förstå hur undervisningen måste läggas upp för att alla i gruppen så småningom ska nå kunskapskraven för åk 1 och 3. Det handlar både om att ge extra skjuts åt elever som behöver det, och att ge extra utmaningar till elever som kommit ovanligt långt i sin kunskapsutveckling.

De förmågor som kartläggs i Hitta språket och Hitta matematiken är de samma som återfinns i förskolans och förskoleklassens läroplaner samt grundskolans centrala innehåll i de aktuella ämnena. Det finns en tydlig progressionslinje.

Det nya kartläggningsmaterialet samt bedömningsstödet för åk 1 säkerställer att grundliga avstämningar blir gjorda längs vägen från förskolan till åk 3.

– Äntligen finns en röd tråd hela vägen över verksamhetsgränserna! Det här är bra, säger Birgitta Melin.

Mer samarbete krävs

För att kartläggningen med efterföljande analys verkligen ska göra skillnad, krävs samarbete mellan de olika verksamheterna. För att ge barnen bästa förutsättningar att klara kommande kunskapskrav måste man på ett djupare sätt än tidigare kommunicera och informera över verksamhetsgränserna. Det finns tydliga anvisningar för hur detta ska gå till.

Jonas Berg och Birgitta Melin. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund.

Jonas Berg och Birgitta Melin.

 

– Kartläggningen ger en första indikation på vilka barn som kanske inte kommer att nå målen i trean. Kring alla dessa individer ska det ske ett samråd mellan förskollärare och lärare med stöd av specialpedagog kring om det behövs extra insatser eller inte, och ifall det krävs särskilt stöd eller räcker med extra anpassningar. Vid detta samråd kan man ha god hjälp av att titta på bedömningsstödet för årskurs 1, säger Jonas Berg.

Det som borgar för likvärdighet är alltså inte bara att alla använder kartläggningsmaterialet, utan att alla gör det på samma sätt:

  • Kartläggning av kunskapsutvecklingen i F-klassen tidigt på hösten.
  • Resultatet används som underlag för planering av undervisning i gruppen.
  • Samråd mellan förskollärare och lärare med stöd av specialpedagog kring alla individer där det finns frågetecken och beslut om vilka åtgärder som ska vidtas.
  • Snabbt vidtagande av beslutade åtgärder.
  • Uppföljning av vidtagna åtgärder tillsammans med specialpedagog för att säkerställa resultat.
  • Överföring av uppföljning och resultat till den lärare som eleven ska ha i nästa årskurs.

– Men vänta inte på analys och samråd. Som pedagog får du en tydlig fingervisning om om läget i gruppen. Gör skyndsamt extra anpassningar om du anar det behövs, råder Cecilia Hjelm.

Nu är det upp till varje skola att bestämma hur arbetet ska organiseras.

 – En hel del av detta görs ju redan, men man måste hitta former för systematik, säger Eivor Ahlander Johansson, rektor på Sörgårdsskolan.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

Translate »