Ett lyft för det metakognitiva tänkandet

F-3-lärarna på Vallaskolan har gnuggats i metakognition för att kunna stärka den viktiga förmågan hos sina elever. Samtidigt har de bidragit till ökade kunskaper i ämnet.

För femte och sista gången under det gångna året träffar pedagogerna i åk F-3 på Vallaskolan Petri Partanen för att lära sig mer om metakognition. Petri Partanen, som är psykolog och FoU-sakkunnig på Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun, har tidigare forskat kring metakognition och startade för ett år sedan ett pilotprojekt på Vallaskolan om metakognitiva arbetssätt i undervisningen.

Metakognition är förmågan att reflektera över sina egna tankar och en av de stora underliggande förmågorna i allt lärande.  Det har också stor betydelse för förmågan att kunna planera och lösa problem. (se PASS-modellen) Vallaskolans F-3-lärare är nu mer medvetna om detta än någonsin.

– Det har varit en vardagsnära utbildning som syftar till att de ska föra in mer av metakognition i klassrummet. Lärarna har varit fantastiska på att reflektera och bjuda på exempel från sina klassrum, säger Petri.

 

 

Att stötta elevens metakognitiva tänkande

Läroplanen skrivningar om reflektion och analys ställer höga krav på elevers metakognitiva förmåga. För att utvecklas måste den tränas, och här kan lärarna vara till stor hjälp.

Lärare Anna Nilsson, Eva Mattsson och Weronica Myllekoski sitter på rad och ser glada ut. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund– Detta med metakognition är egentligen inget nytt, men vi har lärt oss att sätta ord på det, och då blir vi bättre på att hjälpa eleverna att utveckla den förmågan. Vi har fått mycket med oss från den här utbildningen, konkreta grejer som vi vet ger resultat, säger Weronica Myllykoski (t.h. på bilden).

– Jag har blivit mycket bättre på att ställa rätt sorts frågor till eleverna, sådant som ”Hur ska du göra för att komma ihåg?” och ”Hur gjorde du förra gången? Jag tror inte att jag frågade på samma sätt förut, säger Anna Nilsson (t.v.).

Dagens föreläsning handlar om autonomi (självbestämmande) och motivation. Forskning visar att om man kan hjälpa eleven att reflektera och fatta egna beslut kring sitt lärande, blir eleven mer aktiv och mer motiverad. Läraren Eva Mattsson (mitten)  berättar ett lysande exempel från sitt klassrum om en elev som inte fått så mycket gjort när det varit självständigt arbete. En dag gav hon eleven ett erbjudande. Hon bad inte, hon kommenderade inte, hon endast erbjöd eleven möjligheten att sitta i grupprummet och jobba. Eleven valde att prova, jobbade som aldrig förr och väljer nu själv aktivt att gå och sätta sig i grupprummet eftersom det fungerar.

– Eleven får syn på sig själv när du erbjuder alternativ. Autonomin ökar och därmed motivationen. Eleven får massor gjort, och det är viktigt att du nu förstärker det positiva och så att eleven får en känsla av att ”jag kan”, kommenterar Petri.

Det är också ett gyllene tillfälle att försöka utveckla elevens tankar kring sitt lärande genom att ställa rätt frågor.

– I den här situationen skulle du till exempel kunna fråga eleven: Vad är det som gör att lärandet är lättare när du sitter här i grupprummet? Det här är ju världens chans, säger Petri entusiastiskt.

Värdefullt kunskapsutbyte

Pedagogerna tycker att de fått mycket matnyttigt av Petri att ta med sig till sina klassrum. I gengäld har Petri i sin roll som FoU-sakkunnig i Barn- och utbildningsförvaltningen kunnat samla in underlag för att Petri Partanen står framför lärare i ett klassrum, lyssnande. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund
utvärdera hur elevernas förmågor kan utvecklas. Eleverna har fått pröva sina förmågor genom olika typer av övningar som berör metakognitivt strategiskt tänkande och arbetsminne via surfplattor. En analys av dessa övningar kan lägga en grund för vidare skolutveckling inom området.

– Det är idag inte en fråga om ifall metakognition är en viktig förmåga för lärandet – där finns robust forskning. Men frågan är hur man utvecklar ett metakognitivt arbetssätt i undervisningen. Det kräver planering, att man går från att arbeta sporadiskt och spontant, till att arbeta systematiskt och återkommande med elevers reflektioner kring sitt lärande. Där har pedagogerna på Vallaskolans F-3 bidragit med ovärderliga kunskaper kring både utmaningar och glädjeämnen, säger Petri.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

Translate »