Kärnan i elevhälsoarbetet 

Inom Barn- och elevhälsan i Östersunds kommun pågår ett långsiktigt utvecklingsarbete, ”Kärnan”. Syftet är att arbeta mer förebyggande och främjande samt att få ett plus ett att bli mer än två. 

I den ny skollagen som trädde i kraft 2011 ses Elevhälsa i ett relationellt perspektiv, inte kategoriskt.  Begrepp som skolhälsovård och elevvård togs bort, elevhälsa och elevhälsoteam infördes. Från att till stor del ha arbetat åtgärdande skulle man nu främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande genom nära samverkan mellan skolan och elevhälsoteamets olika professioner. Att omorganisera elevhälsoarbetet i de svenska skolorna visade sig inte vara helt lätt. Skutor som länge gått i samma farled kan vara svåra att vända.  

  – Vi ligger bra till i Östersund, men vi kan absolut inte luta oss tillbaka. Vi behöver  fortsätta att utveckla våra arbetssätt, säger Maria Stiberg, chef för Barn- och elevhälsan i Östersunds kommun. 

Maria Stiberg i diskussion med några av Barn- och elevhälsans medarbetare.

 

Utvecklingsarbete i hela landet 

I en kartläggning som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde 2015 framkom att rektorer och elevhälsoteam tyckte att den samlade elevhälsans uppdrag är otydligt. De uttryckte de behov av bättre samsyn både inom elevhälsoteamen och mellan teamen och skolpersonalen. De ville också ha mer i stöd i frågor som rör elevhälsans styrdokument, hur man kan organisera det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan samt hur skolans elevhälsoarbete kan systematiseras över tid för ökad måluppfyllelse. Utvecklingsarbete pågår runt om i landet, så även inom Barn- och elevhälsan i Östersunds kommun. Här symboliseras arbetet ”Kärnan” av en avokado där kärnan är den inre organisationen och fruktköttet dess uppdrag. Just nu arbetar de med kärnan för att den ska fungera så effektivt som de vill. 

Porträttbild på Niklas Fröst, psykolog i Barn- och elevhälsan. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund

Niklas Fröst

– Det är en stor organisation – 65 personer från olika yrkesgrupper – som har ett gemensamt uppdrag. Det är sällan alla träffas samtidigt och kan diskutera vårt gemensamma uppdrag. Trots det måste vi få till en sammanhållen enhet, säger Niklas Fröst, psykolog inom Barn- och elevhälsan. 

 En effektivare elevhälsa 

Denna stora organisation av skolsköterskor, kuratorer, psykologer och specialpedagoger förväntas nu arbeta mer förebyggande på generell nivå och mindre åtgärdande på individnivå – något som man av tradition annars huvudsakligen ägnar sig åt.  

– Det kommer fortfarande att finnas individuella problem att ta tag i, men vårt arbete kan bli mer effektivt och kommer fler till godo om vi genom tidiga insatser kan  förebygga att problem uppstår,  till exempel om skolsköterskor gör främjande insatser i hela klasser eller om vi hjälper och utbildar lärare som träffar eleverna varje dag. En utredning tar runt 30 timmar och hjälper bara en individ. Om den tiden i stället kan läggas på utbildande insatser kan vi bygga in kompetens hos pedagogisk personal. Viktigt att betona är att arbete på alla nivåer behövs och är lika viktiga. Dock behöver vi i skolans värld fundera på vilken insats som är bäst lämpad och när den skall utföras, säger Niklas. 

Att organisera raster så att det skapar trygghet för alla elever är ett exempel på förebyggande arbete som lärare och skolpersonal kan få hjälp med att åstadkomma själva.  

Forskaren Ingrid Hylander har besökt Barn- och elevhälsan i Östersund för att sprida kunskap om utveckling av elevhälsoarbete.

Även inom elevhälsoteamen med sina olika yrkeskompetenser vill man arbeta mer effektivt än idag. Från att ha jobbat parallellt -psykologen med sin utredning, kuratorn med sina samtal och så vidare, vill man gå åt det interprofessionella hållet. Genom att samarbeta kring ett problem, var och en utifrån sin kompetens, kan ett plus ett bli mer än två. 

– För att nå dit måste alla i organisationen ha en gemensam bild av vad de andra yrkesgruppernas uppdrag och kompetens är. Först då kan vi samarbeta för att förebygga. Även lärarna, som känner eleverna bäst, måste i högre grad involveras i elevhälsoarbetet, säger Niklas Fröst. 

Samsyn och likvärdighet

Utöver sina egna utvecklingsdagar kommer Barn-och elevhälsans personal också att ha samverkansdagar tillsammans med rektorer och skolpersonal för att skapa samsyn kring Elevhälsouppdraget.   

Nationellt vill man på sikt skapa en digital kunskapsbas med goda exempel på förebyggande insatser. Detta för att sprida kunskap och öka likvärdigheten mellan skolor och kommuner. 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »