Pedagogiskt café 1: Vad är det vi hör?

Barn- och elevhälsan ordnar pedagogiskt café för att sprida kunskap om språk, tal och röst. Första träffen handlade om språkljud och vad olika svårigheter med uttal kan bero på.

Många är de pedagoger som funderar på hur de ska agera vad gäller elever som har problem med uttal av språkljud. Handlar det om en normal men fördröjd utveckling eller finns det andra orsaker?  Ska man avvakta eller be Barn- och elevhälsan om hjälp?

Av alla ansökningar som Barn- och elevhälsan i Östersund får in, handlar det största antalet om språk, tal och röst. Eftersom en av deras uppgifter är att arbeta förbyggande och främjande vill de komplettera sitt arbete ute på skolorna med fortbildningsinsatser. I höst bjuder de in intresserade grundskolepedagoger till pedagogiskt café där man under avslappnade former ska varva föreläsningar med praktiskt arbete, diskussioner och reflektioner på temat språk, tal och röst. Totalt blir det tre träffar med olika fokus.

Den normala utvecklingskurvan

Vid den första träffen, dit ett tiotal pedagoger från skola, fritidshem och förskoleklass hade anmält sig, föreläste Maud Odin, logoped inom Barn- och elevhälsan om språkljud, men först redde hon ut några begrepp:

Människor sitter vid småbord och samtalar.– Språk och tal är inte samma sak. En person kan ha massor av språk i huvudet, men sakna talförmåga. Tal består av en röst i halsen och artikulation i munnen och har ingenting med intelligens att göra, säger Maud.

Små barn som lär sig att tala, lär sig språkljud i en viss ordning. Motoriskt lättast är att säga kombinationer med p, b och m. Det är ingen slump att orden för mamma och pappa liknar varandra på väldigt många olika språk, de är helt enkelt babyanpassade. Betydligt svårare är sje-ljud, tje-ljud och ljudkombinationer som rs och rd. Detta behärskar barn oftast inte förrän i 5-6-årsåldern. Allra svårast är det rena r-ljudet, det kan dröja ännu längre. Vad gäller uttal av vokaler är det svårast att skilja på u och y, det kan komma ännu senare.

Svårigheter kan ha många orsaker

Motorik är viktigt för att språkljuden ska låta korrekt. Om kraften i munnens muskler sviktar kan uttalet bli lite ”sladdrigt” och påverka andras förståelse i kommunikationen. Men svårigheter med vokaler kan även ha sin orsak i örat.

– Vokalljud har lägre frekvens än konsonantljud och kan vara svåra att uppfatta om det finns vätska i mellanörat, något som ”öronbarn” ofta får, säger Maud.

Likaledes kan läspande hänga ihop med hörselnedsättning.  Svårigheter med nasala ljud som m, n och ng kan bero på körtel bakom näsan eller tonsiller, men oftast är det motoriken som spökar. Vad det gäller uttal av sje- och tje-ljud, r och l finns det många dialektala variationer i Sverige. Alla dessa är givetvis helt okej. Ett skånskt tungrots-r är dessutom lättare att uttala än ett rullande r. Frågan är förstås vad omgivningen tycker om ett jämtländskt barn tar den genvägen…

Vad ska man åtgärda och hur?

Om man tänker jobba med uttalet av r är det viktigt att inte gå händelserna i förväg.

– Först måste man kolla om barnet behärskar kombinationerna med r – bord, tårta och så vidare.  Annars måste man börja där, säger Maud.

En sak att tänka på är att lyssningsövningar ( t. ex. lotto med bilder på minimala par som ros-jos) är lika viktiga som talövningar när det gäller att lära sig uttala språkljuden rätt. Att öppna upp hörandet är alltid steg 1. I detta sammanhang är det också på sin plats att se över ljudmiljön i klassrummet och placeringen av elever som behöver kunna höra extra tydligt.

Maud Odin föreläser– För barn med språkstörningar och/eller nedsatt hörsel kan ett förstärkande ljudsystem med mikrofoner i klassrummet vara mycket bra. Också pedagoger brukar gilla det, eftersom det sparar rösten, säger Maud.

Det finns barn som kan säga att de är rädda för totodiler, att de leker med gockor, åker påt eller sover i en täng. Vad vi hör är resultatet av barns egna språksystem uppbyggda på favoriserade ljud. Barn som tillägnat sig sådana behöver hjälp. En ännu knepigare språkstörning är dyspraxi som innebär att barnet uttalar ord olika från gång till gång, utan något system. Orsaken är att den viljestyrda motoriken inte fungerar. Barnet förstår hur det ska vara, men får helt enkelt inte till det. Här behövs enorma mängder av träning, men med fingertoppskänsla för att barnet inte ska tappa självkänslan.

 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

Translate »