Pedagogiskt café 2: Vad gör vi med det vi hör? 

Positiv återkoppling, passiv korrigering och språkövningar på rätt nivå i hela klassen kan hjälpa elever med talsvårigheter framåt. Barn- och elevhälsans pedagogiska café serverades både goda råd och konkreta materialtips 

Elever med tal- och språksvårigheter behöver öva för att få till de rätta språkljuden. Att öva lite grand varje dag har större effekt än att träna väldigt mycket vid få tillfällen. Det betyder att det är av stor betydelse vad som sker inom ramen för det vardagliga arbetet i klassrummet.  Varje gång eleven pratar är ett potentiellt träningstillfälle, och varje gång läsinlärning står på schemat är ett högst naturligt tillfälle för samtliga elever att träna språkljud.  

Alla pedagoger som har barn med någon form av talsvårighet i sin grupp behöver ha ett förhållningssätt som hjälper eleven framåt utan att nagga på självförtroendet.  

– Att ge positiv återkoppling när eleven pratar är jätteviktigt, även om det går knackigt och låter avvikande. Lika viktigt är att använda sig av passiv korrigering, det vill säga att man upprepar ordet som eleven har sagt, men på ett korrekt sätt. Då ger man en modell utan att tillrättavisa, säger Anna Fröling, logoped på Barn- och elevhälsan.  

Viktigt är också att läraren och den som ansvarar för talspråksträningen (logoped eller specialpedagog) samarbetar, så att man är i fas. För att bättre förstå elevens process kan det vara bra för läraren att ha ett hum om hur inlärning av språkljud går till. Grovt skissat kan det se ut som på Annas bild här nedan.

 

 – Eftersom det krävs så mycket fokus är det lättare för eleven att använda det nya ljudet i en ren träningssituation än i samband med någon annan aktivitet, säger Anna. 

Det gäller också att ge uppgifter som eleven har stora möjligheter att klara av. Att få lyckas är nyckeln till framgång. Om en övning inte skulle fungera är det viktigt att ändå berömma försöket.

Material för klassrummet

Om elevens talsvårighet beror på motoriska svagheter är generella munmotorikövningar slöseri med tid och energi. Språkljud handlar om sådan precision att det bara lönar sig att öva på exakt det ljud som är svårt.

Övningar för att jobba med ”r” kan man hitta på Uddevalla kommuns hemsida under Elevhälsa / Logoped på följande länk: https://www.uddevalla.se/download/18.400fadcb159959aaa0460a/1484736113020/R-paket.pdf

– Det är ett bra material att börja med och något som man också kan involvera föräldrar i, men innan man börjar är det bra om man först stämmer av att eleven kan säga ljuden rt som i bort och rd som i bord. säger Anna. 

Att pedagogen jobbar för att stärka språklig medvetenhet är helt nödvändigt för språksvaga elever, men gynnar även samtliga barn. Svårast är att hitta rätt nivå på övningar så att alla både kan hänga med och få utmaningar. Eleverna med störst svårigheter behöver också få tid till att traggla och nöta. 

 – Det är lurigt! Det pågår projekt inom SPSM där man jobbar med detta. Kanske kommer det fram saker där som vi kan lära av, säger Anna. 

Resten av eftermiddagen fick pedagogerna som deltog i cafét möjlighet att bekanta sig med olika material som kan användas för språkträning i klassrummet – Bornholmsmetoden, Trulle, Fonomix och Språktåget. Specialpedagog Annika Lindén passade på att slå ett slag för en favorit: Juniorversionen av sällskapsspelet ”Med andra ord”. 

– Till en början räcker det med att tillsammans med en kompis benämna bilderna på brickorna och lägga dem på spelplanen. Det tränar ordförrådet och man kan sortera ut olika kategorier som mat, kläder och annat. Så småningom kan man spela spelet som det är tänkt. Det ger massor av språkträning och träning i turtagning, samspel och kommunikation. Dessutom är det billigt, säger Annika. 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »