Rätten att läsa

Skolor, pedagoger och skolbibliotekarier behöver lära sig mer om talböcker för att kunna hjälpa elever med läsnedsättning framåt. Studiedagen med Helena Nordqvist bjöd på både teoretiska och praktiska kunskaper.

Vi har alla mött dem i skolan, barnen som termin efter termin kämpar för att komma över avkodningströskeln medan kamraterna svischar förbi och texterna i läroböckerna blir allt svårare. Dessa barn blir inga litteraturkramare – om vi inte hjälper dem.

Vi begär inte att en synskadad elev ska ta till sig August Strindbergs Röda rummet i tryckt version. Lika lite kan vi kräva det av elever som har andra former av läsnedsättningar. Däremot kan vi öppna dörren till berättelsernas värld och göra alla elever delaktiga i klassens litteratursamtal genom att låta dem som behöver få möjlighet att läsa på ett annat sätt. Här har skolans pedagoger en nyckelroll.

Studiedag riktad mot skolan
Johanna Vestfält porträtt.

Johanna Vestfält

För att öka kompetensen bland pedagoger och bibliotekarier när det gäller talböcker och talboksbiblioteket Legimus bjöd den regionala Biblioteksverksamheten i Jämtland Härjedalen in till en studiedag i ämnet.

– Ju fler som har koll på vad talböcker och Legimus är, desto fler barn med läsnedsättning kan vi fånga upp, säger Johanna Vestfält, bibliotekarie i Krokoms kommun och regionalt ansvarig för tillgängliga medier.

Föreläsare var Helena Nordqvist från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM servar alla medborgare, både vuxna och barn, med tillgänglig läsning. Myndigheten anpassar redan utgivna böcker till punktskrift och talböcker. Sedan Centrum för Lättläst kom in i MTM ger de också ut nyskrivna och återberättade lättlästa böcker för att komplettera det kommersiella utbudet. Även återberättade böcker kan komma till stor nytta i skolans värld.

– I en återberättad bok är språket betydligt lättare än i originalboken, men känslan och innehållet är bevarat. Vi återberättar både klassiker och särskilt populära böcker som till exempel boken om Zlatan, berättar Helena Nordqvist.

Vad är en talbok?

Både talböcker och ljudböcker är helt enkelt inläsningar av en tryckt bok men enligt upphovsrättslagens stränga paragrafer är det inte tillåtet att läsa in befintliga böcker hur som helst. Det som kallas ljudbok är en kommersiell produkt som producerats tillsammans med författaren. Den kan köpas eller lånas av alla oavsett läsnedsättning.

MTM läser in böcker med stöd av en paragraf i Upphovsrättslagen. Dessa kallas talböcker och får enbart förmedlas av ett bibliotek, och då endast till personer som på grund av en funktionsnedsättning har problem att läsa tryckt text. Det kan handla om dyslexi eller synskada, men även koncentrationssvårigheter eller fysiska hinder som att man inte klarar att hålla i en bok. Någon diagnos på papper behövs inte för att få tillgång till Legimus cirka 120 000 titlar. Ett utlåtande från lärare eller specialpedagog är nog. Att ha ett annat modersmål är inte en läsnedsättning.

Numera får även skolbibliotek förmedla talböcker, förutsatt att biblioteket har en fungerande låneverksamhet och är bemannat med personal som har kunskap om upphovsrättslagar, hur Legimus fungerar och vilka som har rätt att låna talböcker. Bibliotek som tilldelats behörighet får registrera nya användare och kostnadsfritt ladda ner böcker från Legimus. De flesta yngre användare har idag ett personligt konto där de kan logga in och få åtkomst till läsning i en app eller webbspelare. Nyare talböcker erbjuder också möjlighet följa med i den tryckta texten medan man lyssnar. Om eleverna kan få hjälp med detta på skolan kan de få en extra skjuts som underlättar deras lärande och skolgång.

– Möjligheter öppnas när man kan lära på olika sätt. För att få ordförråd och utveckla sitt språk måste man läsa! Genom att lyssna, eller läsa med öronen, kan eleverna med läsnedsättning läsa samma bok som kompisarna, lägga kraft på innehållet och bli delaktiga, säger Helena.

Pedagogernas viktiga roll

Att skolbiblioteket registrerar eleven som användare i Legimus är ingen garanti för att eleven verkligen lånar böcker. På MTM ser man att många konton öppnas som sedan aldrig används.

– Det blir sårbart om hela ansvaret för talböckerna läggs på biblioteket. Alla andra pedagoger runt eleven, och även vårdnadshavare, måste vara med och stötta, följa upp hur det går med läsningen och hjälpa eleven vidare, säger Helena.

Helena Nordqvist porträtt

Helena Nordqvist

En bra introduktion efter att eleven fått ett konto registrerat på skolbiblioteket är avgörande för fortsättningen. Vårdnadshavare måste involveras då de kan puffa för läsning på fritiden och för att de bär ansvaret för att deras minderåriga barn inte sprider talböckerna mot upphovsrättslagens regler.

– Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle. Bibliotekarie eller specialpedagog kan vara med och förklara hur talböcker och Legimus fungerar. Man kan då fråga hur eleven helst vill läsa – i app eller webbspelare – och se till att det ligger en önskad bok där direkt, säger Helena.

Lärare har också möjlighet att testa en demoversion av Legimus för att förstå hur det fungerar och hjälpa sin elev. Även den som inte själv är användare kan söka efter titlar i Legimus och provlyssna på en liten snutt av varje talbok.

Förvånande forskning

Helena Nordqvist berättar om en forskningsstudie som undersökt vad som händer när elever får läsa utan att bekymra sig om avkodning. (Tidigare forskning har visar att problem med avkodning kan leda till stigmatisering och att elev mår psykiskt dåligt.) Studien omfattade 35 elever, 10-12 år, med dokumenterade läsproblem eller dyslexi.

Hälften av eleverna fick under ett år endast läsa med hjälp av appar där de kunde lyssna på texten. De övriga fick endast traditionell lästräning. Resultatet visade att de som endast använt appar kände sig särkrare när de slapp den svåra avkodningen, de hade upptäckt berättelsen, hade en mer positiv inställning till läsning och kände sig i högre grad ”som alla andra” jämfört med gruppen som fått traditionell lästräning.

Det som förvånade var att de som bara läst med hjälp av appar i ett helt år inte läste sämre än dem som fått vanlig lästräning. Att eleverna som lyssnade samtidigt såg texten framför sig kan vara en förklaring till det. Helena Nordqvist tycker dock inte att man kan strunta i traditionell lästräning.

– Självklart måste man lästräna också, men man kan tänka på vad syftet med lästillfället är. Om syftet är läslust och läsförståelse– ja då är talbok ett bra alternativ, säger Helena.

För att elever med nedsatt läsfunktion ska få en positivt förhållande till litteratur och läsning är det viktigt att skapa ett klassrumsklimat där ingen tycker att det är konstigt eller fusk om någon läser på ett annat sätt.

– Man måste prata om det här med lärare och elever, så att alla förstår. En del behöver glasögon, andra använder öronen, men läser gör vi alla, säger Helena Nordqvist.

Resten av eftermiddagen fick de närvarande pedagogerna mer handgripligen lära sig hur Legimus app och webbläsare fungerar.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »