Pedagogiskt Café 3: Språkförståelse

Språkförståelse har stor påverkan på både sociala förmågor och lärande och kräver i sin tur en rad olika förmågor. Bildstöd är ett av flera sätt att stödja förståelsen i klassrummet.

Den tredje och sista träffen kring tal och språk i Barn- och elevhälsans lokaler börjar i vanlig ordning med trivsamt småprat med kollegor över en kopp kaffe. Idag handlar det om språkförståelse, detta komplexa, som är helt nödvändigt för att kunna utnyttja språkets alla funktioner. Och de är många.

Inte minst påverkar språkförståelse den sociala förmågan och relationerna med klasskamraterna.

– Språk och social interaktion hänger intimt samman. Man måste hänga med i vad de andra pratar om, förstå när lekens regler förändras. Den språkliga paletten har stor betydelse för den identitet ett barn bygger upp, säger Maud Odin, logoped på Barn- och elevhälsan i Östersund.

Olika miljöer ställer olika krav på språkförståelse, och skolan är en synnerligen krävande sådan. Det kan förklara varför samma barn kan uppfattas olika av lärarna i skolan föräldrarna i hemmet. Vartenda skolämne ställer krav på språkförståelse, vilket självklart påverkar lärandet.

Tecken på bristande språkförståelse

Elever med bristande språkförståelse tar hjälp av alla ledtrådar de kan få av sin omgivning. Mimik, gester och betoning förstärker liksom återkommande rutiner. Att titta på vad kamraterna gör är en annan strategi för att till exempel förstå innebörden i instruktioner. Det kan med andra ord ibland vara svårt att avgöra om elever har bristande språkförståelse eller inte, men det finns vissa tecken som både hem och skola kan hålla utkik efter.

– Att eleverna är helt slut varje dag när de kommer hem kan vara ett sådant tecken. Det är ansträngande att hela tiden koncentrera sig för att förstå. Att de slutar lyssna under lektionen och blir helt blanka kan vara ett annat tecken, säger logopeden Anna Fröling.

Vanligt är också att barn med bristande språkförståelse upprepar instruktionen eller informationen som de nyss har fått för att hålla kvar den lite längre i minnet.

– Om det är små barn som upprepar, kan det kännas helt naturligt, men det gäller alltså även för högstadiebarn. Det kan ibland misstolkas som att de stör under lektionen, säger Maud.

Språkförståelse är krävande

Språkförståelse har många olika ingredienser. Tänk till exempel på vilka olika förmågor som krävs för att förstå en uppläst skönlitterär text där inte all information ges explicit. Med de egna erfarenheterna som grund försöker man tolka och förstå det man hör mellan raderna. Arbetsminnet jobbar för högtryck för att minnas vad som sagts tidigare. Ny information diskvalificerar tidigare gissningarna och leder till nya antaganden.  Kort sagt – man jobbar med mängder av funktioner samtidigt. För en person med bristande språkförståelse är detta en nästan omöjlig uppgift.

Ordförståelse är en liten, men nog så viktigt, del av språkförståelsen. Problem med enskilda ord kan ibland räcka för att hela sammanhanget ska gå förlorat. ”Cafébesökarna” får lyssna på en text där många ord är utbytta mot nonsensord. Den som har kläm på hur man bakar och har läst många recept i sitt liv, förstår att det handlar om någon sorts recept på bullar, men eftersom alla ingredienser är utbytta mot helt okända ord, är det högst tveksamt om just detta bak skulle lyckas. Vissa ord kan den med god kännedom om både språk och bullbak lista vad de betyder. Substantivet ”näm” borde rimligtvis betyda mjöl eftersom det också talas om ”nämat bord” i sammanhanget. Den grammatiska konstruktionen ger ledtrådar.

Maud drar en parallell till den passiva inlärning av engelska som kan ske när barn spelar datorspel. Samma grammatiska konstruktioner upprepas igen och igen. Till slut fastnar det utan att den som spelar ens är medveten om det.

Hur kan vi stödja?

Vad kan vi då göra i skolan för att stödja elever med bristande språkförståelse? Bildstöd är en enkel men väl fungerande metod, inte minst när det gäller enskilda ord – vips blir bullreceptet begripligt! Bildstöd kan användas både för information (t. ex. bildschema) och för att underlätta kommunikation. Maud visar bland annat en samtalsmatta och ett häfte med bildmaterial som tagits fram för att underlätta utredande av konflikter och återberättande av händelseförlopp där även känslor är inblandade Det senare är ofta extra svårt för barn med språksvårigheter. Även TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) kan vara ett gott stöd i samtal och kommunikation.

Som alltid är det pedagogens uppgift att anpassa undervisningen så att den passar alla barn. Generellt är det enklare att göra språkliga anpassningar i klassrummet än mellan lektioner och på raster där kommunikationen sker ostrukturerat. Beroende på vilken sorts språkliga svårigheter eleven har – talmotoriska, pragmatiska och allt däremellan – riktas insatserna och anpassningarna huvudsakligen mot individen, miljön eller det sociala samspelet. Dock är det ofta mer komplext än så och skissen bara en grov generalisering.

Högläsning i klassen där läraren ofta stannar upp, förklarar svåra ord, ställer frågor, relaterar och associerar är exempel på språklig anpassning i klassrumsmiljön som de flesta lärare redan gör utan att tänka på det. På detta sätt får de språksvaga möjlighet att träna läsning ”mellan raderna”, trots att de ännu inte kommit så långt i sin egen läsning. Vet man att det finns ett barn med språkstörning i gruppen, är det bara att skruva upp lite till.

Ny caféomgång planeras

Under vårterminen planerar Barn- och elevhälsans personal att hålla ytterligare en caféserie om tal och språk.

– Vi kommer att skruva lite utifrån de utvärderingar vi får. Vi kommer också att fundera på om vi kan göra liknande upplägg kring andra teman längre fram säger Anna.

Madelene Marnetoft från Körfältsskolan var med vid höstens alla tre tillfällen. Hon tycker att det var bra.

– Det har varit jättebra att få tips om material, och det har varit intressant innehåll. Jag ser ju mycket av det här i skolan. Min känsla är att det blivit sämre över tid både med barns uttal och språkförståelse. Kanske får de för lite ”riktiga samtal” med vuxna, kanske tillbringar de för mycket tid vid paddan, jag vet inte, säger Madelene.

Text och foto: Mi Edvinsson

http://bildstod.se kan du hitta gratis material.

http://www.dart-gbg.org/tips_material/ kan du även beställa…skriva ut ..häftet med bildstöd för konflikthantering och på kom-hit.se (kom hit flykting) finns  material på andra språk.

 

 

 

 

 

Translate »