Transspråkande för identitet och lärande

Fjällängsskolan har tagit sina första steg mot transspråkande i undervisningen. Vi har alla flera språk i oss. Några ligger närmare hjärtat, men allihop är språk för lärande.

På Fjällängsskolan går i år fler elever med annat modersmål än tidigare – en god grund någon att starta fortbildning kring transspråkande. Alla yrkesgrupper i F-5 är med på tåget som förstelärarna Annica Nilsson och Carina Moverare tillsammans med SVA-läraren Carin Ekblad har byggt ihop.

Transpråkande – translanguaging – är den internationella termen för användning av flerspråkiga resurser. Det handlar både om den enskilda individens användning av olika språk och lärares strategiska principer för att använda flerspråkighet. Två välkända teoretiker i ämnet är Jim Cummins och Ofelia Garcia som säger att allt språkkunnande består av en enda gemensam underliggande förmåga och att alla språk en människa lär sig flyter samman och bildar en väv.  Eftersom alla språk man kan stödjer varandra, finns det en stor poäng med att använda alla sina språk för lärande.

– Jag har sett att det kan hjälpa elevernas inlärning att gå via sitt eget språk när de till exempel ska lära sig engelska glosor. Om de inte kan skriva på sitt eget språk, kan de i alla fall lyssna på ordet i översättningstjänsten, säger Carin.

I Sverige är Gudrun Svensson, lektor i svenska som andraspråk, en av de tongivande i ämnet. Hon har efter ett forskningsprojekt i skolan skrivit avhandlingen ”Transspråkande i praktik och teori” som Fjällängsskolans personal läser delar ur.

Språk och identitet hör ihop

Fjällängsskolan inledde sin väg mot transspråkande i klassrummet med tre konferenstillfällen under höstterminen. Vid första tillfället fick pedagogerna själva fundera på vilka olika språk de använder, vilka färger språken har, var i kroppen de sitter och när de används. Det blev en ganska känslomässig upplevelse som också säger något om att språk och identitet hör ihop. Vad som är lätt att glömma bort är att även musik, mimik och kroppsspråk också är språk.

Många elever använder upp till 4 olika talade språk varje dag – svenska och engelska i skolan, föräldrarnas olika språk där hemma. De olika språken utgör inga hinder för varandra. Tvärt om stödjer de varandra och utgör en samlad språkresurs.  BILD

I Gudrun Svenssons skolprojekt har eleverna med utgångspunkt i flerspråkigheten fått göra olika identitetsstärkande övningar, bland annat den ovan nämnda språkinventeringen. Andra övningar handlade om att skriva vykort, först på modersmålet och sedan på svenska, och sedan presentera för varandra. Eleverna fick också berätta om sitt liv på två olika språk. Slutsatser i projektet var att denna typ av övningar leder till att:

  • Eleverna upplever känslan av förmåga och inflytande när rollerna bli ombytta (kunnig elev, okunnig lärare).
  • Elevernas självtillit stärks när deras förstaspråk och bakgrund väcker lärarens intresse.
  • Elevernas inlärning ökar p g a att de får mer ansvar, mer uppmuntran och är mer aktivs.
  • Eleverna blir stolta över sina blandade identiteter.

– Vi har även sett det hos en elev här på skolan som med hjälp av lärplattan fick berätta sin livshistoria. Då blev hon någon, säger Carina.

Undervisning á la Gudrun

Fjällängens pedagoger pusselläser två kapitel ur Gudrun Svenssons bok ”Transspråkande i praktik och teori”. Ett avsnitt handlar om hur man kan låta de flerspråkiga eleverna läsa skoltexterna på både förstaspråket och andraspråket, sedan sammanfatta innehållet muntligt på förstaspråket för en kamrat (oavsett om läraren förstår eller inte) och därefter sammanfatta det skriftligt på svenska med hjälp av läraren eller kamrater. Även om den svenska texten inte blir textmässigt korrekt, så lönar sig det tvåspråkiga arbetssättet för lärandet i längden, menar Gudrun Svensson. Textläsningen ska givetvis inledas med att skriva upp nyckelord på svenska och gärna också på förstaspråket, om man kan.

Kollegiet på Fjällängsskolan tycker inte att detta låter helt enkelt. Särskilt inte om eleven är ensam i klassen om sitt förstaspråk. Och hur blir det för elever som inte har ett enda helt språk?

Det andra kapitlet väcker insikt om hur otroligt viktigt det är med basord och småord som till exempel prepositioner. Medan eleven lägger all energi på att förstå vad ”framför” eller ”bakom” betyder, går hela sammanhanget förlorat. Det är lätt att tro att eleverna förstår alla dessa små ord, men så är inte alltid fallet, och det behöver man som lärare vara medveten om. Ett problemtal i matematik med mängder av okända ord i texten blir i vissa fall inte mycket till matematikuppgift för en nyanländ. Kanske ska uppgiften helt enkelt strykas. Alternativet är att skala bort onödig information och förstärka med bilder.

Bildstöd i olika former är alltid bra. Om man i historia läser om svenskarna som utvandrade till Amerika på 1800-talet, kan man till exempel visa en bild på nutida båtflyktingar och koppla historien till ett nutida sammanhang som eleverna känner till. Lärandet sker då i en kontext, viket är enklare.

– Det här är ju inte bara ett tvåspråksproblem, det gäller i lika hög grad svenska barn, konstaterar lärarna runt bordet.

Hur börjar vi?

Pedagogerna samlas arbetslagsvis för att diskutera hur transspråkandet ska komma igång bland deras elever. Några lärare i åk 4-5 har redan gjort några trevande försök.

– Det är svårt! Ibland har jag frågat vad något ord heter på deras förstaspråk, men de säger att de inte vet, säger Mia.

– Men du har i alla fall frågat och därmed visat att det är viktigt! Sluta inte fråga, säger Carina.

– Det är ju inget tvång att använda språket, utan en möjlighet. Det tar nog en stund innan de vågar använda fler språk på lektionen, säger Carin.

Hennes erfarenhet som SVA-lärare är att föräldrar, främst de som själva saknar högre utbildning, ofta tror att barnet nu bara måste prata svenska i skolan. Därmed tror också barnen det.

Arbetslaget för åk 4-5 kommer efter en stunds spånande fram till att de ska starta med någon form av återkommande ”Språkskoj”. Med hjälp av studiehandledare, skolans personal och kanske till och med frivilliga föräldrar ska alla elever i samtliga klasser få en liten ”dusch” av alla de språk som ryms innanför skolans väggar – och de är många! Ett kort besök av en språkkunnig vuxen ska ge eleverna några enkla ord som ”hej” och ”tack”, räkneord och kanske en sång, allt uppskrivet i en riktigt fin bok. Det kan vara en bra start. Syftet, och delvis målet, är att stärka de flerspråkigas identitet, generellt öka elevernas intresse för olika språk. Få dem att tycka att det helt enkelt är coolt med språk.

Andra idéer är att skriva tvåspråkiga vykort som efterarbete till en film som eleverna ska se (för svenska barn skulle det innebära svenska och engelska), att skaffa fler böcker på andra språk till biblioteket – gärna samma titel på två språk – och att låta eleverna göra samma sorts språkinventering som lärarna själva gjorde.

Att känna lite på transspråkande i praktiken, reflektera över aktiviteterna och utvärdera, kommer att bli en bra och erfarenhetsmässig grund för den gemensamma språkpolicy som Fjällängsskolan så småningom ska utforma.

– Vi ska komma dithän att vi medvetet jobbar språkutvecklande i all undervisning ända från planeringsstadiet. Att prova olika saker i våra klassrum är ett sätt att komma dit, säger Annica.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

Tips för dig som gillar humor: Özz Nûjen pratar om sina första erfarenheter av svenska språket https://www.youtube.com/watch?v=xJttgBTQa_c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »