Hur likvärdiga är betygen?

Är de nationella proven det redskap de är tänkta att vara? Skolverket har undersökt glappet mellan ämnesbetyg och provresultat och gjort en analys. Här är en sammanfattning.

Att sätta betyg är svårt. Att få till en betygssättning så likvärdig att ett B är ett B och står för samma kunskapsnivå, oavsett vilken skola eleven går, är ännu svårare. Syftet med de nationella proven är att hjälpa läraren att sätta ett rättvist betyg, men i många fall skiljer sig det slutliga ämnesbetyget från elevens resultat på det nationella provet. Läraren, som sitter med en helhetsbild över eleven, har helt enkelt gjort en annan bedömning.  

Skolverket håller fast vid de nationella proven som en framkomlig väg till likvärdiga betyg. För att bilda sig en uppfattning om nuläget har de grävt i statistiken och undersökt relationen mellan provresultat och betyg i årskurs 6 och 9 för läsåret 2017/18.  

Detta kom Skolverket fram till 

Andelen elever som får samma ämnesbetyg som provbetyg varierar mellan 71–75 procent i årskurs 6 och 61–73 procent i årskurs 9.  I de fall där betygen skiljer sig åt, ligger oftast ämnesbetyget högre. Ett undantag är engelska där förhållandet är det omvända. Generellt kan sägas att skillnaden mellan ämnesbetyg och betyg på nationella prov är ganska liten, om man ser till genomsnittssiffrorna.  Relationen mellan ämnesbetyg och provbetyg har heller inte förändrats nämnvärt över tid. 

Genom att jämföra ämnesbetyg och resultat på nationella prov i årskurs 6 och 9 har Skolverket analyserat hur likvärdig betygssättningen är mellan olika elevgrupper och skolor.  Och likvärdigt är det inte.  

Mellan olika skolor skiljer det sig fortfarande stort i hur man sätter betyg i förhållande till resultat på nationella prov. Trots många insatser under åren har ingenting förändrats sedan 2005. Generellt har fristående skolor en mer generös betygssättning, men dessa skillnader är inte lika slående som i jämförelsen mellan samtliga skolor. Man kan också se att betygssättning i hög grad är relativ. I skolor med genomsnittligt höga resultat är det mindre troligt att elever får slutbetyg som är högre än deras resultat på de nationella proven. 

Skolverket har också försökt upptäcka om vissa elevgrupper gynnas mer än andra vid betygssättning, men nationellt är skillnaderna små. Flickor och utlandsfödda gynnas i någon mån, men i jämförelsen mellan olika socioekonomiska förutsättningar märks just inga skillnader alls.  

På Skolverket drar man slutsatsen att det grundläggande problemet, och orsaken till de skillnader som finns, är hur betygssystemet är uppbyggt. Dock kan det underlätta om lärare ges tid och utrymme för att diskutera och skapa en gemensam syn på bedömning av kunskapsnivå och betygssättning.  

Resurser som kan vara till hjälp 

Skolverket gör vad de kan för att stötta och hjälpa lärarna i den svåra uppgiften att sätta rättvisa betyg – trots betygssystemets uppbyggnad och trots kunskapskravens högt lagda ribba avseende barns analysförmåga. Glöm inte bort de resurser för bedömning och betyg som finns på deras hemsida!   

Här hittar du bedömningsstöd för grundskolans olika ämnen: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i-grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan  

Här hittar du  bland annat webbkurser och forum för frågor kring betygssättning: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/betyg-i-grundskolan 

Du som på allvar vill grotta ner dig i  Skolverkets publikation ”Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor - Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9 ” hittar den här: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4033 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »