Datalogiskt tänkande och stegvisa instruktioner i matematik

När något nytt ska införas i skolan så står vi där och ska över en ny tröskel, både med extra arbete och egen kompetenspåfyllnad.
Men till vår glädje den här gången identifierar vi snabbt ämnesområden som vi pedagoger känner igen sedan tidigare – t.ex. sortera efter egenskap, mönster och beskriva en figurs förflyttning i ett koordinatsystem – men nu utifrån ett annat perspektiv: Datalogiskt tänkande och entydiga stegvisa instruktioner.
Kursplanen i matematik reviderades med skrivningar om digitalisering och fick då ett tillägg i det centrala innehållet för årskurs 1-3 inom Algebra: ”Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmeringoch symbolers användning vid stegvisa instruktioner.”

Naturligtvis behöver vi pedagoger sätta oss in i vad det här betyder och vad det innebär för undervisningen i matematik. Vi börjar med att titta påvad Skolverket skriver.

Ur Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i matematik:

Det handlar alltså både om ett förhållningssätt och kunskaper i grunderna om programmering.

Vad är datalogiskt tänkande?

Begreppet ”datalogiskt tänkande” myntades av Seymour Papert redan 1980 i boken “MIndstorms: Children, Computers and Powerfull Ideas” då han presenterade datorn som något mer än de beräkningsmaskiner som de ansågs vara då. Men det dröjde till 1996 innan han satte ord på sina tankar om datalogiskt tänkande, att använda datorer för att lösa problem och ge oss förbättrade möjligheter att lösa problem och förklara lösningens koppling till problemet.

Forskare världen över har hittills inte lyckats komma överens om en enda gemensam definition av datalogiskt tänkande, men den internationella organisationen ISTE (International Society for Tecnology in Education) gjorde hösten 2016 standarder som beskriver datalogiskt tänkande som en av de kompetenser som alla behöver i en digitaliserad värld.

I aktuell forskning hörs ofta forskaren, författaren och föreläsaren Linda Mannila. I sin bok “Att undervisa i programmering i skolan Varför, vad och hur?” använder hon begreppet datalogiskt tänkande och samlar definitioner av datalogiskt tänkande och stegvisa instruktioner. ”Datalogiskt tänkande är något som vi människor ägnar oss åt för att göra det lättare för oss att dra så stor nytta av datorerna som möjligt” (Mannila 2017).

I boken tar Mannila upp två ramverk/modeller (se nedan) som lyfter fram datalogiskt tänkande som ett paraplybegrepp för en uppsättning förmågor och attityder som man kan träna genom att programmera.

1, Barefoot Computings modell för datalogiskt tänkande bygger på sex koncept och fem arbets- eller tillvägagångssätt.

       Koncept: Logiskt tänkande, algoritmer, nedbrytning i mindre delar, mönsterigenkänning, abstraktion och utvärdering.

       Tillvägagångssätt: Utforskande, skapande, felsökande, uthållighet och samarbete.

 

2, MIT i Boston USA har tagit fram en modell där man lyfter fram konstruktion, arbetssätt och ytterligare en dimension i form av tre perspektivt.

      Konstruktioner: Sekvens, slinga, parallellism, händelser, alternativ, operatorer och variabler.

      Arbetssätt: Experimentera och repetera, testa och felsöka, återanvända och abstrahera.

      Perspektiv: 

– Att uttrycka sig: inse att programmering är ett verktyg för skapande.
– Att samarbeta: lägga märke till styrkan i att skapa med och för andra.
– Att ifrågasätta
: känna sig stärkt att ställa frågor om världen.

 

Vad innebär datalogiskt tänkande och stegvisa instruktioner för undervisningen i matematik?

För många av oss är det här nytt och vi behöver börja från början. Att arbeta med datalogiskt tänkande i matematik gör det möjligt för eleverna att pröva sig fram hur de kan använda entydiga stegvisa instruktioner för att lösa ett problem. På grundskolenivå handlar om att lära sig tänka på ett annorlunda sätt – att eleverna ska arbeta med algoritmer, tänka logiskt, bryta ner problem i mindre delar, söka och korrigera fel och tolka resultat.

Detta var det teoretiska avsnittet i ämnet. I nästa inlägg följer vi upp med praktiska exempel på hur man kan jobba med datalogiskt tänkande och stegvisa instruktioner i klassrummet.

 

 

Elin Hemmingsson, Förstelärare i matematik på Arnljotskolan

Helena Fredriksson, IT-pedagog på Arnljotskolan

Translate »