PAX för arbetsro!

Konkret, strukturerat och på köpet värdegrundsarbete vare dag. Så beskriver Barn- och elevhälsans Peter Leiler Sveriges mest evidensbaserade metod för arbetsro i klassrummet, PAX i skolan. Östersunds första instruktörer utbildar just nu lärare på fyra olika skolor.

Peter Leiler, psykolog på Barn- och elevhälsan i Östersund har en stark tro på att PAX i skolan är ett framgångsrikt arbetssätt för att skapa arbetsro i klassrummet. Modellen, som delvis bygger på The Good Behaviour Game, har sitt ursprung i USA där den allt sedan 1960-talet har utvecklats och beforskats. PAX i skolan kom till Sverige för bara ett par år sedan. Här förvaltas metoden av den ideella föreningen Vestigio (http://paxiskolan.se/om-oss/) som har anpassat arbetssättet efter svenska förhållanden. De utvecklar programmet, utbildar instruktörer, tillhandahåller material och gör uppföljande studier.

– Just att det är så evidensbaserat, det gillar jag, säger Peter.

Utan instruktörsutbildning kan man inte utbilda lärare i PAX-modellen. Av denna anledning snickrade Peter för något år sedan ihop en egen modell av The Good Behavior Game som han kallade Klasskamratskampen och som bland annat Körfältsskolan provade. (Läs tidigare reportage här.)

Bidrag från Region Jämtland Härjedalen gjorde det möjligt för Peter och två av hans kollegor på Elevhälsan att bli certifierade instruktörer för Pax i skolan. Just nu handleder de lärare på Sörgårdsskolan, Norra skolan, Tavelbäcksskolan och Lillsjöskolan som jobbar med PAX i sina klasser.

Konkret och strukturerat

Metoden, som är utformad för att användas i årskurs F-3, bygger på tio olika verktyg som implementeras bit för bit. Det första och grundläggande verktyget är en PAX-vision, det vill säga en gemensam bild av vad vi vill se, höra, göra och känna i klassrummet.

För att uppnå visionen har läraren ytterligare nio verktyg till sin hjälp. En del, som till exempel ”PAX Lyssna”, är klassisk pedagogisk metodik. Läraren blåser tre toner i ett munspel vilket betyder att eleverna ska tystna och fokusera på den vuxna. Läraren behöver då varken höja rösten eller hyssja för att få barnens uppmärksamhet.

Närbild på Peter som blåser i munspel

PAX Överraskning är av mer psykologisk art och innebär uppmuntran i form av en kort stunds lekfull aktivitet när klassen gjort extra mycket PAX. Till skillnad från i Klasskamratskampen handlar det aldrig om materiella belöningar. Det mest verkningsfulla verktyget är PAX-spelet, det vill säga ett belöningsstyrt The Good Behaviour Game upplagt som en lagtävling. Forskning visar att samtliga av de tio verktygen verkligen har effekt.

För att ännu bättre förstå vad PAX är, låter man även eleverna fundera på dess motsats, Bliim (se bild på PAX-vision). Inför varje nytt moment får eleverna tänka till vad som kan vara PAX och Bliim i den stundande aktiviteten. Beroende på om det är filmvisning eller idrottslektion kan det skilja sig åt. Efteråt görs en kort utvärdering.

– Arbetet är mycket konkret och strukturerat och innebär att eleverna tränar självreglering. Det handlar om att gasa eller bromsa i rätt situation. De lär sig vad som passar, säger Peter.

Starkt stöd av forskning

Många olika vetenskapliga studier av PAX-modellen har gjorts, främst i USA. På kort sikt är det inget tvivel om att metoden ger bättre arbetsro och stärker elevernas sociala förmågor. Långtidsstudier och djupintervjuer med elever sedan de blivit vuxna har påvisat häpnadsväckande effekter i form av till exempel avhållsamhet från tobak och droger samt bättre psykisk hälsa.

Vilken effekt PAX har på elevers inlärning har inte studerats i så stor omfattning, men det finns belägg för att arbetssättet gynnar elevernas resultat i läsning och matematik. Självklart bidrar arbetsron i sig till bättre koncentration och att eleverna får mer gjort på lektionerna.

I en svensk pilotstudie av PAX noterar man redan efter 5 månader bättre samarbetsförmåga och en lägre grad av hyperaktivitet bland eleverna. Även lärarnas stressnivå hade hunnit minska.

Som en del av förebyggande arbete

Inom Barn- och elevhälsan i Östersunds kommun har man märkt ett sug efter mer värdegrundsarbete i skolan. Peter ser att PAX i skolan kan vara ett sätt att fylla det behovet i de lägre årskurserna.

Instruktörerna Peter. Annica och Sigrid sitter i fåtöljer och samspråkar.

Peter tillsammans med instruktörskollegorna, Annica Östman och Sigrid Landgren.

 

– Det är lätt att prata värdegrund – på en speciell lektion eller temadag. På mattelektionen eller rasten är det svårare. I PAX i skolan jobbar man med det kontinuerligt, varje dag, varje lektion, säger Peter.

Peter Leiler är även PAX-samordnare för länet. Förhoppningen är att regionen ska kunna bidra med pengar även nästa år och att fler kommuner får möjlighet att utbilda instruktörer. Att utbilda lärare för klassrumsarbete kostar 3 000 kronor per lärare. Läraren får då 2 dagars utbildning, färdigt material och handbok samt återkommande handledning och stöd i sitt arbete med klassen. I Östersund kommer under alla omständigheter fler lärare på fler skolor att läras upp – om de vill.

– Vi på Barn- och elevhälsan vill att det här ska vara en del av skolan i Östersunds kommun framöver, och inte ett övergående projekt. Det är ett sätt att jobba förebyggande för ökad studiero och mot psykisk ohälsa, säger Peter.

Mi Edvinsson 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »