Normkritisk offensiv i förskolan  

Fortbildningsarbetet ”Normkreativitet i förskolan” är igång. Målet är att all förskolepersonal ska höja sin kunskap om normkritiskt arbete och därigenom bli ännu bättre på att ge barnen likvärdiga möjligheter i livet. 

Emma Knutsson och Magnus Ekerlid, båda psykologer inom Barn- och Elevhälsan i Östersund, utbildar under läsåret den första omgången förskolepedagoger i normkritiskt tänkande. Utbildningen omfattar totalt tre tillfällen och bygger på boken ”Normkreativitet i förskolan”.  

Emma och Magnus står för strukturen, tillför aktuell forskning i ämnet och stöttar pedagogerna i deras frågor och funderingar. Mycket tid ges till reflektion och diskussion.  

 – Utbildningen är ett stöd i hur man kan jobba främjande kring likabehandlingsfrågor och mot diskriminering. Generellt är pedagogerna duktiga på det här, och en likabehandlingsplan har ju alla, men det är viktigt att stanna upp, tänka och fördjupa sina kunskaper, säger Emma.  

Emma och Magnus i halvfigur framför tegelvägg.

En ny diskrimineringsgrund i Sverige är könsöverskridande identitet, vilket Emma tror kan kännas främmande för många och skapa frågetecken kring hur man ska arbeta med detta i förskolan.  

 – Det har blivit en stor grej i samhället och det behöver finnas med – tidigt. Bara för att dockan har en klänning på sig är det inte säkert att det är en flicka, säger Emma.   

 Varför nu? 

Uppdraget att jobba för likabehandling, jämställdhet mellan könen och motverka all form av diskriminering har i decennier varit lagstadgat och tydligt uttryckt i både Skollag och läroplaner. Skolinspektionen anser efter granskning att det generellt har hänt för lite på detta område i landets förskolor och skolor. I den reviderade läroplanen för förskolans sägs nu att arbetet ska vara aktivt. 

Nationell statistik visar att pojkar har sämre skolresultat än flickor. Så ser det också ut i Östersund. 2016 konstaterade Skolinspektionen att förskolan fortfarande lever med stereotypa normer och värderingar. Året därpå färgades mediadebatten av metoo-rörelsen och i Östersund hbtq-certifierades fem av kommunens verksamheter, bland annat Barn- och Elevhälsan och Storsjöskolan.  

 – Detta inklusive analyser av kvalitetsseminarier där arbetet med normer och värden lyfts fram som ett oerhört viktigt område, gjorde att vi ville satsa på detta, säger Marianne Laurin Jakobsson som i egenskap av verksamhetschef för förskolan var med och tog beslutet om att utbilda all förskolepersonal i Östersunds kommun i normkritik. 

Detta läsår har Emma och Magnus provat sig fram för att hitta det upplägg för utbildningen som passar förskolan bäst. Till hösten växlar de upp och genomför utbildning för alla Frösöns förskolor, inklusive cheferna.  

 – När chefer och personal deltar samtidigt tror jag att det blir riktigt mycket kraft, säger Emma.  

 Aktiv utbildning 

Hur ser diskriminering i förskolan ut? Vad är kränkande och trakasserier i en grupp av treåringar? Detta är något som deltagarna i utbildningen kommer att behöva diskutera en hel del. 

 – I stort handlar det om att kunna leva sig in i barnets situation. Annars är lätt att bara se det ur sitt eget vuxna perspektiv, säger Emma. 

Ett exempel är treåringen, som utifrån en treårings känslor, medvetande och kognitiva nivå, inte vill hålla kompisens hand eftersom handen är brun. Hur bemöter vi det?  

 – Pedagogerna har många goda exempel på hur de själva har gjort och det är viktigt att de ges tid att dela sina erfarenheter vid utbildningstillfällena. Vi samlar så många goda exempel vi kan och hoppas att det till slut ska bli någon form av material som alla kan få tillgång till, säger Emma. 

Mellan träffarna får pedagogerna uppgifter som till exempel att observera, undersöka hur normen på deras egen förskola ser ut och prova att göra saker annorlunda i verksamheten.  Till sin hjälp har de kursbokens exempel 

 – Arbetet med normkritik i förskolan handlar om att ställa sig på barnets sida och stå upp för rätten att utvecklas som individ och duga som man är. För att skapa förändringar som leder till att alla får samma möjligheter i livet behöver vi agera annorlunda i vardagen, bli normkreativa, säger Marianne Laurin Jakobsson. 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

Translate »