Här är skolutveckling en organisatorisk fråga

2016 fick Östbergsskolan en ny rektor. Då startade ett stort utvecklingsarbete vars enda mål är 100 procent gymnasiebehörighet. Redan har resultaten höjts.

Som ny rektor för årskurs 6-9 kunde Carina Abrahamsson titta på Östbergsskolans organisation med nya ögon – ett bra utgångsläge för att se vad som behöver förbättras. Med pedagogikprofessor Gunnar Berg som inspiratör vill hon som skolledare försöka bygga en platt organisation med teamet som utgångspunkt och där pedagogerna själva har ett stort ansvar för utvecklingsarbetet. I en sådan organisation pekar inte rektor med hela handen, hon coachar för att få medarbetarna att navigera mot målet.

– Det är inte min vision som ska förverkligas, det är vår gemensamma. Ju plattare organisation, desto mer måste jag coacha, säger Carina.

Hon coachar på individnivå, lyssnar på varje medarbetare, försöker förstå hur de tänker och fungerar, hjälper dem in i nya tankespår och kommer med förslag när det behövs.

– Vi har en tydlig målbild att jobba mot och det gäller att man ser sin egen roll i detta, annars ändrar man ingenting. Coaching helt avgörande, säger läraren Jonas Toftén.

Carina och Jonas bredvid varandra i halvfigur, korridor i bakgrunden

Carina Abrahamsson och Jonas Toftén.

 

Informationen som utgör underlag för utvecklingsarbetet kommer från samma källor som på alla andra skolor – enkäter, elev- och personalsamtal, betyg, etc. Det avgörande är hur man ser på denna information och vad man gör med den, menar Carina. Ställer vi frågor till eleverna? Riktar vi spegeln mot förutsättningarna eller mot oss själva? Utgångspunkten är skolans elevsyn: Det är inte eleven det är fel på, det är lärmiljön som behöver förändras.

– Både arbetslag och ledningsgrupp tittar på informationen, det är många olika ögon som ser. Det diskuteras mycket, framför allt i ledningsgruppen, vad vi kan göra utifrån den information vi har. Ofta räcker det med små förändringar för att det ska göra skillnad, säger Carina.

Flera organisationsförändringar

På organisationsnivå har det skett förändringar på skolan de senaste åren. Här är några exempel: Varje arbetslag har en speciallärare/specialpedagog knuten till sig. De har en flexibel organisation av resurslärare och assistenter som återkommande utvärderas och förändras efter elevers behov. Verksamheten med studiegård har utvecklats. Tvålärarsystem har införts i den mån det går. I det stora hela handlar det om att ha rätt personal på rätt ställe, och specialpedagogerna i arbetslagen har mandat att bestämma hur resurserna ska fördelas.

– De är duktiga på att förtydliga vad som behövs. Det blir ett samlat grepp kring eleverna och jag tror att lärarna känner att de har stöttning av teamet. Med den här organisationen är det inte en ensam lärare som ska räkna ut hur allt ska göras. Det blir heller inte likvärdigt på det viset, säger Carina.

På skolan har också en lång rad strukturförändringar genomförts. Några exempel är nya elevhälsorutiner, gemensam lektionsstruktur och screening i matematik, svenska och engelska. Det som inte fungerar fullt ut behöver hela tiden utvecklas. Utifrån verksamhetens behov finns även andra saker att jobba med, till exempel aktivt arbete med anpassningar i klassrummet och ökad rörelse i skolan.

– Men det gäller att inte starta för mycket på samma gång, säger Carina.

Skolkultur som bygger på tillit

En organisation som Östbergsskolans bygger på att ingen sitter och väntar på att bli tillsagd. Man löser problem tillsammans med sina kollegor.

– 2016 när så många nyanlända kom var vi tvungna att effektivisera för att klara av det. Vi lärde oss mycket då, säger Jonas.

– Det handlar också om skolkultur. Här är vi inte så bra på att hantera när någon säger till oss att ”nu ska ni göra det här”, säger läraren Jessica Björnwall som just sticker in huvudet genom dörren.

Carina har ganska bra koll på vad som händer ute i verksamheten, men hon har ingen ambition att ge order på detaljnivå.

– Tillit är något som är väldigt viktigt i skolutveckling, att ge mandat på riktigt. Det är ju pedagogerna som har det bästa elevperspektivet. Man kan bestämma sig för olika metoder, genrepedagogik och allt möjligt, men i grunden handlar utveckling om ett förhållningssätt, hur vi ser på personalen och eleverna. Jag styr inte hur pedagogerna jobbar i sina klassrum, säger Carina.

– Men Carina är bra på att ifrågasätta, och det måste till för att utveckling ska ske. Skolutveckling är jobbigt, och det ska det också vara. Man måste hela tiden vara beredd att göra omtag och prova nytt. Att luta sig tillbaka är farligt, säger Jonas.

2017 saknade 20,2 % av Östbergsskolans elever i åk 7-9 godkänt betyg i något av kärnämnena. 2018 var siffran endast 8,2 procent. Om man bara ser till årskurs nio har 95 procent nu gymnasiebehörighet.

– Det går inte att peka på en enskild grej som lett till resultat, men de flexibla resurserna har nog spelat stor roll. Sedan handlar vårt mål om gymnasiebehörighet inte bara om betyget, utan även att eleverna ska ha beredskap för att faktiskt klara att genomgå gymnasiet. Det är lärandet som står i fokus, säger Jonas.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

Translate »