Värdegrund på finskt vis

Storvikenskolan och Marieby skola kan sedan höstterminen titulera sig KiVa-skolor. KiVa är ett evidensbaserat långsiktigt antimobbningsprogram som används i många europeiska länder. Efter knappt två terminer märker lärarna skillnad.

Eleverna tittar på bilden medan läraren Anneli Hansson läser den korta berättelsen som ger ytterligare information om situationen. Är det mobbning eller inte?

– Det är en olyckshändelse! Man ser på ansiktena på dem som sparkat iväg bollen att de tänker ”oj!” när bollen träffar den andra killen, säger Stella.

Stellas klasskamrater håller med i bedömningen. De som sparkat bollen ser inte glada ut. Det var nog inte meningen.

Anneli står vid vita skärmen och funderar kring bilden tillsammans med barnen som sitter på golvet med ryggarna mot fotografen.

Det är KiVa-lektion i åk 1 på Storvikenskolan, något som står på schemat en gång varannan vecka för samtliga klasser både här och på Marieby skola. De har kommit till kapitel 5 som handlar om mobbning och har redan hunnit prata en hel del om skillnaden mellan mobbning och en ”vanlig” konflikt. Nu tränar de igen.

– Nu är barnen mycket säkrare på vad som är vad. Det är viktigt att lära sig skilja på mobbning och annat bråk eftersom många ”slänger” sig med uttrycket utan att veta eller förstå innebörden av ordet mobbning, säger läraren Karin Sundström som också jobbar i klassen

En ny bild föreställande fyra flickor dyker upp på skärmen. Anneli läser: ”De tre tjejerna gör sig ofta lustiga över Majas kläder, de härmar henne och skrattar åt henne. Det händer nästan varje rast, ibland i början av lektionen och även på väg från skolan.” Är det mobbning eller retsamhet? Eleverna är överens om att detta är mobbning eftersom det upprepas så ofta, nästan varje dag. De tre tjejerna ser luriga ut i ögonen, och på kroppsspråket syns det att de är tätt sammangaddade.

– Och de är flera mot en, påpekar Wilmer.

– Det är inte mångfald, för det ser ut som att de tre tänker att tjejer måste ha kjol, som de själva har, och att Maja klär sig som en kille, säger Emmy och gör en koppling till den senaste KiVa-regeln som klassen har fått lära sig.

Den senaste regeln är språkligt lite svår: ”Mångfald är en rikedom”. Det är på sin plats att repetera vad som egentligen menas med det. Och visst har eleverna koll. De pratar också om hur det har varit på rasten idag och hur de skulle kunna ha gjort för att förhindra de små konflikter som faktiskt uppstod när de hoppade rep. Det är bra att lära sig strategier.

 Vad är KiVa?

KiVa är ett finskt värdegrunds- och antimobbningsmaterial som 90 procent av skolorna i Finland använder. Det har spritts till många europeiska länder, däribland Sverige, och har nu hittat till de första skolorna i Jämtland – Storvikenskolan och Marieby skola. KiVa sätter gruppen i fokus, inte bara offer och förövare. Grundtanken är att alla – både vuxna och barn har ansvar för trivseln på skolan. Alla kan göra något.

Materialet är uppbyggt i lektioner kring olika teman som anpassas efter ålder och återkommer varje läsår. De olika kapitlen handlar till exempel om känslor, mångfald och mobbning och tas i en viss ordning. Det är som en ständigt pågående utbildning för eleverna och lektionerna är schemalagda. Materialet fungerar för årskurs F-9.

– Vi letade efter ett material för värdegrundsarbete som vi kunde jobba enhetligt med på båda skolorna. Detta var det enda vi hittade som var forskningsbaserat, det lockade, säger specialpedagogen Berit Eskilsson som är med i Storvikenskolans och Marieby skolas gemensamma grupp för värdegrundsfrågor.

Storviken och Marieby har i många år haft lärgrupper över gränserna där pedagoger har kunnat fördjupa sig i frågor som intresserar dem. Värdegrundsgruppen hittade KiVa-materialet och initierade det gemensamma arbetet på de båda skolorna. Sedan en tid tillbaka har skolorna inte längre samma rektor men gruppen förenas genom KiVa och fortsätter att träffas.

Berit Eskilsson och 4 lärare sitter runt ett bord och diskuterar. Datorer och pennor på bordet.

Värdegrundsgruppen diskuterar.

 

För att få ta del av materialet och bli en KiVaskola måste all personal utbildas. Det kostar, både en engångskostnad och löpande per elev. Skolan får också skriva under ett kontrakt där de lovar att inte sprida materialet till andra skolor som inte utbildats. Detta finns det en poäng med, anser lärarna.

– Det gör att man verkligen måste ha bestämt sig för att gå in i detta och göra det seriöst. Det blir inget lösryckt som man kan göra lite som man vill med, och det kräver att all personal diskuterar det, säger läraren Anneli Hansson.

Förutom tillgång till en mängd material i olika former får KiVa-skolorna också feedback från Åbo universitet och hjälp med att sammanställa den årliga trivsel- och trygghetsenkäten som eleverna fyller i.

Varför KiVa?

De båda skolorna började arbeta med KiVa i höstas efter ett gemensamt beslut bland pedagogerna. Vårdnadshavarna informerades och KiVa-lektionerna sattes upp på ordinarie schema. I praktiken jobbar de med det varje dag.

– KiVa-lektionen är som en injektion. Och varje gång det händer något bland barnen kan vi koppla till det som vi har pratat om på KiVa-lektionen. Då förstår de, säger Lina Olsén Lindström på Marieby skola.

Det är viktigt att på olika sätt påminna alla – elever, skolpersonal, föräldrar – att man är en KiVa-skola och vad som gäller här. Det är en del av konceptet. Till exempel bär alla vuxna KiVA-västar när de är ute på skolgården. De syns och ger en tydlig signal till barnen från de vuxna: Vi finns här och vi står för allt vad det innebär att vara en KiVa-skola.

– När det är allvarligt, när det hänt saker upprepade gånger och inte bara är en vanlig konflikt, då tar KiVa-teamet tag i det direkt tillsammans med föräldrarna, det vet alla, säger Berit.

Karin Sundström står i klassrummet och pratar med sina elever.

Karin Sundström pratar även med eleverna om hur rasten har varit.

Det finns en mycket tydlig mall för vad teamet ska göra om de ser tecken på begynnande mobbning, till exempel ringa föräldrarna och säga att eleven utsätter andra för kränkning och behöver hjälp att förändra sitt beteende – direkt! – och de ska hjälpas åt. Det blir även enskilt samtal med eleven enligt bestämda former. Att allting finns på pränt, vad lärarna ska göra och säga, innebär en trygghet för alla.

– Vi fick träna KiVa-samtal på utbildningen, det var väldigt bra, säger Lina.

Trots att de bara varit igång sedan i höstas märker lärarna redan skillnad.

– Det blir mycket bättre samarbete med  föräldrarna. Föräldrarna uppskattar att vi tar kontakt direkt och att vi gör flera uppföljningar. Det är stor skillnad mot förr, säger Berit.

Barnen har också blivit mer benägna att berätta för de vuxna om de ser någon incident på skolgården, troligtvis för att de ser att de vuxna tar det på allvar och agerar.

– Barnen har blivit modigare, de står inte bara passiva och tittar på. Och det är ju så vi pratar på KiVa-lektionerna: Att man ska fråga sig själv ”Vad kan jag göra?”. Att man ska kunna stå upp för de utsatta och känna att man har stöd i det, säger läraren Marie Clareus.

Lärarna på Storviken och Marieby skolor har självfallet arbetat med värdegrundsfrågor förut, och även med andra material för värdegrundsarbete. När de jämför med KiVa kan de se några faktorer som spelar roll för ett bättre resultat:

  • Beslutet att använda materialet kommer från pedagogerna, inte uppifrån.
  • Alla är utbildade i någon form, inte bara en ensam eldsjäl.
  • All personal känner gemensamt ansvar, alla är med på tåget.
  • KiVa genomsyrar hela skoldagen, det finns en helhet.

Text och foto: Mi Edvinsson

Här finns mer information om KiVa:

https://magelungen.com/akademi/typ/utbildningar/kiva-ett-evidensbaserat-antimobbingprogram-for-skolan/?gclid=Cj0KCQjw7sDlBRC9ARIsAD-pDFpiDQOiBFhWZr-sHdxA_2XjVYAiVwkoihPZQ213fgm_drcDVL6B1IEaAsACEALw_wcB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »