Friluftsdag med Torvallaskolan

Torvallaskolan hade en fantastisk friluftsdag med skidåkning i strålande väder. För förberedelseklassen var det också ett strålande tillfälle till språkinlärning, vilken startade i mycket god tid innan avfärd.

Förberedelserna till en friluftsdag börjar långt innan avfärd till fjällen. I förberedelseklassen på Torvallaskolan börjas det med längdskidor och skridskor så snart vi kan. Att få skidvana tar tid och då är det bra att få öva många gånger. I år hann vi öva fyra gånger.

Men en friluftsdag handlar inte bara om att åka skidor, särskilt inte när vi jobbar med ett språkutvecklande arbetssätt. Så hur tog vi oss an årets fjälltur?

Före

Vi började med att samla vinterord. Enskilt först, därefter i par och slutligen alla tillsammans -EPA, en klassiker inom kooperativt lärande. På så sätt kommer alla till tals, alla elever ses som en resurs i klassrummet och vi får syn på vilka ord som eleverna kan och vad vi behöver lyfta in. En lång ordlista skapades. Vi tittade också på vad som är nytt med att åka slalom jämfört med längdskidor. Ganska snabbt visade det sig att förutom utrustning så var också liften ett nytt inslag. Då tittade vi på Youtube, hur fungerar en lift? Hur ska man göra? Och hur stannar man med slalomskidor? I klassrummet började vi på att träna på att böja på knäna, och ställa oss i position för att ploga.

Utrustningen ja.Vad behöver man för att vara ute en heldag i slutet av mars? Ganska mycket, men med hjälp av bilder och ännu fler nya ord så började eleverna känna sig redo för ett nytt äventyr.

Under

Väl på plats hade vi ett fantastiskt väder och strålande elever som nu praktiserade vad vi övat på. Ordlistan blev verklig genom att se till exempel termos, hjälm, lift, fika. Skidskola i backen och i spår med flera av skolans lärare visade sig vara ett utmärkt tillfälle att få lära känna varandra. Vi fotade under dagen eftersom vi sedan också skulle skriva om friluftsdagen. Med hjälp av bilder kan varje elev berätta och senare skriva en text.

Efter

Tillbaka på skolan med fotona formulerades via videokanonen en gemensam text om dagen. Till stöd och struktur hade vi också tidsord som först, sedan, därefter, slutligen. Det underlättar vid återgivande texter. Vi strävar efter att jobba enligt cirkelmodellen som bland annat Anna Kaya förespråkar.

För att utveckla innehållet i texten och se mönster så introducerade vi något nytt. Michael Halliday som utvecklade den systemisk funktionella grammatiken (SFG) gjorde det för att grammatiken ska kunna synliggöra skillnader i till exempel talspråk och skriftspråk. Ett sätt att jobba med elever för att se mönster i texter är att markera ord med olika färger. Deltagaren (substantiv/pronomen) markeras med rött. Det som pågår i texten, processen(verb), markeras med grönt. Vill man gå steget längre så delas processerna in i fyra grupper – aktion, mentala, verbala och relationella. Grön färg står för handling och röd färg symboliserar stillastående och är hämtade från trafikljusets färger.  Det som svarar på frågorna när, var, hur, varför, med vem kallas för omständighet (adverb/prepositionsfras) och har fått färgen blå likt himlen som finns runt omkring. På så sätt kan eleven få en tydlig bild av vad olika texttyper behöver och vad den enskilde eleven behöver utveckla i sin text.

Den gemensamma texten fungerade sen som mall när det var dags att skriva en egen text om friluftsdagen. När eleven skrivit en egen text om friluftsdagen fick hen träna på att läsa texten, först för en kompis och sedan för alla.

Vad tyckte eleverna om friluftsdagen? Jo, att det var en jättebra dag med fint väder och att det var roligt att åka skidor. Vi i personalen kan bara instämma, en jättefin dag med så många olika lärtillfällen. Före, under och efter.

/ Eva Eriksson, Lisa Larsson Sethson, Maria Reppe Sardelis och Sten Johannesson på Torvallaskolan.

 

Translate »