Våra önskningar har ett pris

Jamtlis skolprogram Energikampen ger eleverna insikt om hur energianvändning och konsumtion påverkar miljö och klimat. Den här gången var det årskurs 5 från Kastalskolan som fick uppleva kontrasten mellan 1700-talets fossilfria liv och sin egen elektrifierade vardag.

 Aldrig förr har det talat så mycket om klimatförändringar och behovet av att minska konsumtion, energianvändning och utsläpp av koldioxid. I det perspektivet ligger Jamtlis skolprogram Energikampen helt rätt i tiden.

– Det vänder sig till elever i årskurs 6 eller 5 och vi kör det varje år. Syftet är att eleverna ska få uppleva hur energianvändningen ser ut före och efter år 1900, säger Jamtlis pedagog Magnus Stavrefeldt.

Magnus Stavrefeldt vid skärmen. Lite energianvändning ger stort utrymme för miljön.

När energianvändningen (rött fält) ökar, sker det på bekostnad av miljön (grönt fält).

 

Idag kommer årskurs 5 på Kastalskolan och deras lärare Hanna Backman hit. De startar med en genomgång där Magnus försöker skapa förståelse för energi som begrepp. Vad tänker eleverna spontant på när de hör ordet energi?  Mat, fysisk aktivitet, kärnkraft eller vad? De flesta associerar till elektricitet.

– Det brukar de allra flesta göra. Det mesta runt omkring drivs ju med el, säger Magnus.

Allt kräver energi

Magnus förklarar att energi behövs för precis allting. Till och med att andas kräver energi.

– Om jag vill till ett ställe kan jag gå dit på mina egna ben, någon annan kan bära mig eller så kan jag ta bil eller flyg. Alla sätt kräver mer eller mindre energi, antingen min egen eller någon annans. Jag behöver mat för att musklerna ska fungera, bilen behöver bensin för att köra.

Kampen om energin har alltid pågått, den har bara sett lite annorlunda ut över tid. Magnus ger eleverna ett historiskt perspektiv:  De första människorna som kämpade för att hitta tillräckligt med mat och energi för att överleva. De bofasta jordbrukarna som använde både sin egen och tamdjurens muskelkraft i arbetet, vilket krävde mat till både människor och djur.  Så såg verkligheten fortfarande ut för den stora massan i Sverige under 1700-talet. Men så uppfanns ångmaskinen som med hjälp av stora mängder energi från skogen kunde uträtta storverk. Tåget var en revolution!  Nu börjar människans energibehov till viss del påverka miljön – det gick åt mycket ved till ångpannorna. Sedan hittade vi oljan och uppfann förbränningsmotorn.

– Traktor och motorsåg förändrade drastiskt livet på landet och i skogen. En sådan här gammal traktor plus olja ersätter 200 personers arbete, berättar Magnus och visar en bild.

Det förvånar.

Mer fossila än vi tror

En elev räcker upp handen och undrar om det är bra eller dåligt med en uppfinning som ersätter så många personers arbete. Det är en berättigad fråga. Magnus svarar att det är bra för jordbrukaren, men sämre för klimatet. Och nu kommer han till dagens huvudsakliga budskap.

– Sedan vi hittade olja har vi önskat oss mer och mer saker. Med hjälp av energin i oljan har vi kunnat uppfylla alla önskningar, men hela tiden till priset av miljön som mår allt sämre. Vi kan inte längre fortsätta att önska oss nya saker hela tiden, säger Magnus.

Nästan all teknik i våra hem drivs med el, men var kommer den ifrån? Vägguttaget – javisst – med vad är det som har skapat elen? Magnus gör en kort dragning om olika energikällor, både förnybara och icke förnybara, fossila och icke fossila. Eleverna får gissa vilken källa vi får mest energi av. Hälften tror på växtriket, hälften på fossila bränslen. Magnus kallar upp tio elever som får ställa sig på en rad längst fram. Han gör ett mellanrum mellan den tionde eleven och resten.

– Alla ni nio här är olja, kol och gas. Halva Noel är kärnkraft och andra halvan av honom är sol, vind, vatten och biomassa tillsammans. Så ser fördelningen ut. Om vi vill ha energi från annat än våra muskler, Då måste vi också fundera på var energin kommer ifrån och välja bort det fossila, säger Magnus.

Klassen besöker 1700-talet

Klassen trotsar snögloppet och gör ett besök i det fossilfria 1700-talet. Här ska en mycket enkel form av energiutbyte ske, helt utan påverkan på miljön. Mot muskelkraft och arbete ska eleverna få nybakat bröd och en fläskbit. Jamtlis Gunnar Ångström, i rollkaraktär och röd luva, delar in eleverna i grupper och visar hur de olika sysslorna ska utföras. Kompisarna som förstår jamska får översätta för de andra. Kastalskolans elever arbetar bra och får till och med vattenstrålen från rännan att träffa skovelhjulet så att det går runt några varv – en teknisk innovation där vattnet står för energin!

Bildcollage. Elever hugger ved, bakar bröd, plockar sten och bär vatten på Jamtli.

Bidlcollage. Elever bär vattenhjul, bygger stöd för vattenränna, klassen tittar på resultatet, vatten rinner ner på skovelhjulet.

Vad kan vi avstå ifrån?

Tillbaka inomhus knyter Magnus ihop säcken med elever som nu vet lite mer om 1700-talets vedermödor och enkla liv.

– Vad de än önskade sig i den vägen på 1700-talet fanns inte möjlighet att utföra det men med oljans hjälp kan vi idag köpa mobiltelefoner, automatiska kattoaletter och skor som knyter sig själva. Det kräver energi att tillverka dem, det kräver energi att ladda dem. Behöver vi verkligen alla dessa saker? Om vi vill fortsätta att leva ungefär som vi gör måste vi avstå från en del. Våra beslut påverkar miljön och klimatet, säger Magnus.

Eleverna får en del tankeställare med sig hem. Tillbaka i skolan kommer de att reflektera över dagen och även skriva något om innehållet.

– Vi har jobbat med ”Energifallet” på lektionerna. Det här blev ett bra komplement. Konkret och med ett historiskt perspektiv också, en bra avslutning på temat. Jamtlis skolprogram är alltid jättebra, summerar läraren Hanna Backman.

 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »