Mer än bara ordlistor

Hela läsåret har lärarna på Kastalskolan arbetat med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Praktiskt arbete har varvats med värdefulla pedagogiska diskussioner. Karin Kers knöt ihop säcken med sin föreläsning om läsningens betydelse för lärandet.

I höstas fick alla lärare i årskurs 4-9 på Kastalskolan en föreläsning av ”läsgurun” Barbro Westerlund. Det blev ingången till ett årslångt arbete kring språkutvecklande arbetssätt. Lizette Ekström fick i uppdrag att utforma arbetet för sina kollegor.

– Det tar ett tag att förstå vad språkutvecklande arbetssätt verkligen innebär, det är svårt att greppa om man inte provat det i praktiken.Många av oss har nog trott att vi haft ett språkutvecklande arbetssätt, men det handlar inte bara om att göra listor på ord och begrepp, säger Lizette.

Under hela läsåret har lärarna prövat olika slags lektioner i syfte att utveckla elevernas förståelse för skolans ämnesspråk i alla ämnen. Att förstå skolspråket är en central del av elevernas lärande. Även i ämnen som bild och teknik behöver eleverna förstå ord och begrepp för att tillägna sig kunskaper. Målet har varit att främja elevernas lärande genom en undervisning som både fokuserar på språk och ämnenas praktiska, estetiska och teoretiska innehåll.

– Särskilt betydelsefullt har det varit för flerspråkiga elever och elever med ett mindre rikt språk. Vi har sett att elevers svårigheter med att utveckla kunskaper i ämnena ofta har språklig grund, och då har man som lärare nytta av att kunna planera för en undervisning som är rik på kontexter, interaktioner och språklig stöttning, säger Lizette.

Aha-upplevelser i kollegiet

Arbetet har i huvudsak fokuserat på:

  • Gemensamma upplevelser som utgångspunkt för samtal
  • Ämnesspecifika lässtrategier
  • Ordförrådets betydelse

Ordförrådets betydelse var det som lärarna fann mest intressant att arbeta med. Här provade de många olika arbetssätt.

Lizette och Helene.

– Vi har testat att jobba med bildstöd, Venndiagram och allt möjligt, sådant som får eleverna att komma vidare med innehållet i en text. För mig var det väl inte så mycket nytt, men det är alltid bra att bli påmind. Min största behållning var de pedagogiska diskussionerna, det är ju sådant vi sällan eller aldrig hinner med annars, säger Helene Persson som undervisar i svenska, SvA och engelska.

Helenes upplevelse är att många av lärarna fick aha-upplevelser av att testa olika arbetssätt. Det handlar om små enkla saker som man kanske inte tänkt på men som gör det bättre för många elever.

– Till exempel att inventera elevernas kunskaper när man börjar med ett nytt avsnitt i ett ämne, så att man börjar på rätt nivå. Nu kommer eleverna från 5 olika skolor, det kan se väldigt olika ut vad de har med sig. Det här med att eleverna får uttrycka vad de kan och vet hänger ju också bra ihop med formativ bedömning, säger Helene.

Att tillägna sig ett innehåll

Kastalskolans arbete avslutades med föreläsning av Karin Kers, gymnasielärare i Sveg. Hon blev intresserad av läsning när hon insåg vilken betydelse det har för lärandet. Men läsning är en svår konst. I vår kultur är läskunnighet självklart och nödvändigt – men bara sedan mitten av 1800-talet. Läsning är ingen naturlig aktivitet för människan, det är en förmåga som är sammansatt av flera andra. Man behöver lära sig och man behöver träna för att bli bra på det.  15-åriga killar läser sämre och sämre, mindre och mindre. Det hänger ihop. Om man sällan eller aldrig läser, prioriterar hjärnan bort de system som används vid läsning. Då blir det ännu svårare och ännu mindre roligt.

Karin Kers.

– Att läsa varje dag har stor betydelse. För att få läsvana och läsflyt kan man läsa vad som helst, men det är texter med fördjupat innehåll som ger ordförråd.Hela 80 % av vårt ordförråd kommer från läst text. Ju fler ord man behärskar, desto mer kan man förstå, säger Karin Kers.

Att vissa lär sig bäst genom att bara lyssna anser Karin vara en myt. Hjärnan måste aktiveras och texten bearbetas genom till exempel instuderingsfrågor, diskussioner eller egna sammanfattningar. Bilder, ljud, kartor, film och pussel kan också hjälpa eleverna att bättre förstå ett innehåll men också andra faktorer spelar roll.

– Förklara syftet med texten och knyt an till något redan känt. Om innehållet är något helt nytt måste man först introducera det genom samtal. Förklara svåra ord och ge underlag för fortsatt bearbetning genom frågor, quiz eller liknande, säger Karin.

Lärdomar och tips

Stress, eller att ständigt bli avbruten (av mobilen), är sådant som försämrar tankeförmågan och inverkar negativt på läsning och lärande. Det finns dock mycket som stärker hjärnan, som fysisk aktivitet och pulsträning, skratt, avslappning och att äta och sova ordentligt. En del av detta kan vi ge förutsättningar för i skolan. Det kan också vara på sin plats att ge eleverna goda råd kring studieteknik och hur man på bästa sätt läser en text för att lära.

Karins föreläsning sammanfattar på ett bra sätt det som lärarna på Kastalskolan jobbat med under läsåret.

– Ja, det gäller att skilja på ”lära sig att läsa” och” läsa för att lära”. Det som eleverna absolut måste kunna brukar jag läsa högt för att alla ska kunna ta till sig innehållet, så att inte hjärnan är för upptagen med själva läsningen. Tyst läsning tror jag inte på. Tysta klasser är inte språkutvecklande. Det måste vara dialog och samtal i klassrummet, säger Helene.

 

– Vi ska inte lämna eleverna ensamma med texten, då sker inget lärande, säger Lizette.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

Translate »