Ansvarsfullt arbete med appar

Malin Nilsen, Göteborgs universitet, var en av föreläsarna vid Förskolesummit 2019. Hon har doktorerat kring hur barn använder appar och vad som skiljer dem åt. Hennes föreläsning vid Förskolesummit i Stockholm handlade om den polariserade synen på digitala verktyg i förskolan och hur pedagogen är den avgörande faktorn för huruvida digitala verktyg i förskolan är något positivt eller negativt. Vi fick också veta en del om appdesign.

Två läger

Just nu är det lite av ”två läger” kring digitala verktyg i förskolan, ett positivt och ett negativt. Malin Nilsen anser att media förmedlar en väldigt ensidig bild av digitala verktyg i förskolan. Hon menar att journalisterna ofta har bestämt i förväg vad de vill ha fram och ställer frågor utifrån det. Inte sällan handlar det om moralpanik, vilket inte är något nytt fenomen i människans historia. Sokrates var tidigt ute med sina tankar om det skrivna ordet. I modern tid har vi förfasat oss över dansbaneeländet, Nick Carterlitteraturen och videovåldet. Idag har en pågående debatt kring användning av digitala verktyg i förskolan. Ett återkommande svar är att barnen ska vara ute och leka istället för att via digitala media ägna sig åt det som upptar deras intresse.

Mycket av det motstånd som förs fram mot digitalisering i förskolan har medicinsk eller psykologisk grund. Även forskningen är polariserad och startar oftast med en tes som sedan ska bevisas. Sammantaget finns det väldigt lite forskning med tydliga resultat i ämnet. På den andra sidan, bland påhejarna, finns bland annat kommersiella intressen.

Mediers påverkan på barn överskattas ofta. Det menar Malin Nilsen som tycker att man istället borde lägga mer kraft på att undersöka vad barn faktiskt görmed medier. Vad är det som händer när barn använder plattor och appar?

Människan upplever inte sällan ny teknik som ett hot. Så var det redan på Sokrates tid. Så var det med boktryckarkonsten, bion och radion… Men den tekniska utvecklingen fortsätter oberoende av vad vi tycker om den, den pågår ständigt och vi kan inte stå emot den – en sorts teknologisk determinism. Däremot har de vuxna kring barnen en mycket viktig roll som ”gatekeepers”. Det är de vuxna som ytterst avgör vilka appar och digitala verktyg som barnen använder.  Den vuxna utgör nyckelfaktorn.

Appdesign

Olika appar är designade på olika sätt. Det påverkar i sin tur användaren, barnet, på olika sätt. Apparnas syften är ofta oklara för barn. Instruktionerna ofta så otydliga att de inte förstår vad de egentligen skall göra. Feedbacken i appen är av dåligt slag. Den är generell, ofta i form av till exempel glada tillrop som ”Bra jobbat!”.

Många appar för barn är utformade som drillövningar där lärandet inte kan transfereras till annat lärande. Barnen lär sig hur man löser saker i appen men kan inte överföra lärandet till andra situationer.  Drag and drop blir till trial and error. Tänkandet är inbyggt i appen och barnet testar sig fram till vad som skall flyttas utan att alls förstå vad som är syftet. Appen lotsar dessutom barnen rätt om de inte lyckas lösa problemen (highlighting).

Några uttryck att förhålla sig till i sammanhanget är ”framing”och ”classification”.

Framing(form): ”Strong framing” innebär att man måste göra saker i rätt ordning. (Vanligt i matematikappar) Detta begränsar ofta samtalet mellan barnen till vad som är rätt eller fel.

 Classification:  – ”Strong classification” innebär tydligt innehåll. Här kan man tänka sig att barnen gör ”fel” för att det då sker något lustigt.

Som exempel på det sistnämnda berättar Malin Nilsen om spelet som gick ut på att rädda en cancersjuk patient, men där barnen gjorde fel med flit för att de tyckte att det var roligare att göra så att patienten dog. Malins uppmaning till pedagoger är att tänka som ett barn när de testar en ny app. Vad händer när du gör rätt eller fel?

Att fundera på

Det finns mycket att diskutera i detta ämne. Skall vi ha regler kring de digitala plattorna? Hur länge får barnen använda dem? Är det barnpassning?

Man kan prata om ersättningspraktiker – att ersätta något annat med en app. För att avgöra om vi ska använda appen eller inte, om vi ska använda en vanlig hederlig tärning eller den digitala på paddan, behöver vi ställa oss några frågor: När är appen bättre än det ”gamla sättet”? Vad är målet med aktiviteten? Då vet vi svaret. Och det är i denna slutsats vi landar, att vi vid varje enskilt tillfälle måste avgöra om en app kan tillföra något eller om det gamla sättet är det bästa. Men ibland tillför de digitala verktygen något som vi inte kunde göra förut.

Christer Andersson, rektor för Campus, Hjorten och Litsvägens förskolor

 

 

 

Translate »