Kärnan i BFL är elevens känsla för kvalitet

Formativ bedömning hjälper eleverna att lära sig rätt saker – kompetenser som behövs på en framtidens arbetsmarknad. Konsten att använda sig av BFL kan bara utvecklas genom praktisk tillämpning. Detta av lärare som inte är rädda för att misslyckas. 

Ovanstående är några av de budskap som Anders Holmgren förmedlade inför en fullsatt teatersalong dagen före skolstart.  Anders Holmgren har lärarbakgrund och är idag pedagogisk processledare på Lin Education. Han är en av Sveriges ledande praktiker på Bedömning för lärande och har samarbetat med  BFL-gurun Dylan Wiliam.

Foto: Mi Edvinsson– BFL är som att spela fotboll. Man kan inte lära sig BFL genom att läsa sig till det, man måste kunna spela själva spelet också. Man kan bara lära sig genom att träna i praktiken, säger Anders Holmgren.

Han levererar ett praktiskt exempel direkt genom  att be pedagogerna  plocka fram ett digitalt verktyg och svara på vad de tänker på när de hör ”BFL”. Att göra samma sak med elever i början av en lektion är ett sätt att få eleverna att samla sina tankar och rikta in dem på just det som lektionen ska handla om. Mångfalden av svar på den enkla frågan ger även läraren viktig information.

– Det här är en första formativ insats. Jag får syn på var ni är. Och kanske hittar jag något i ordmolnet som det är värt att beakta när jag pratar om det sen. ”Slöseri med tiden” skrev någon efter en av mina föreläsningar. Elever kan skriva hemskare saker än så, men man måste ta det på allvar, säger Anders Holmgren.

 Varför BFL?

Forskning visar att betyg i tidig ålder inte har någon som helst inverkan på lärandet medan formativt bedömningsstöd har mycket goda och positiva effekter. Bara detta är skäl nog att praktisera BFL.

Ett annat skäl är att eleverna ska lära sig och utveckla de förmågor som faktiskt ska bedömas, vilket inte alltid är fallet.

Anders Holmgren pekar på några tänkbara orsaker till att eleverna inte tillägnar sig dessa förmågor. Det ena är att stoffrikedomen i kursplanerna har ökat och att lärarna koncentrerar sig på att beta av moment efter moment och ge eleverna ett prov på slutet. Det andra är att eleverna inte har förstått vad det egentligen är som ska betygssättas, det vill säga förmågorna i relation till ämnet.

”Kärnan i BFL är inte glasspinnar med elevernas namn, miniwhiteboards eller ens fem nyckelstrategier och en grundläggande idé. Kärnan är att eleven ska utveckla en näsa för kvalitet!”

Helt klart är att eleverna behöver ha dessa förmågor när de ska ut på en framtida arbetsmarknad och att de inte är särskilt hjälpta av att ha memorerat faktakunskaper som tar fem sekunder att hitta på internet. Läroplanen är viktig, men läraren måste även vara medveten om den verklighet som väntar eleverna när de blir vuxna.

– Utvecklingen går fort. Hus som görs av 3 D- skrivare, självkörande bilar och folk som lever på att göra appar. För några år sedan fanns det inte i vår tankevärld. Företagen har inte längre specialiserade avdelningar. Nu jobbar folk med olika kompetenser tillsammans i grupper och provar sig fram till nya lösningar. Vilka förmågor krävs för att jobba såhär?

Anders Holmgrens fråga till åhörarna besvaras digitalt och blir föremål för en övning som också kan användas i klassrummet: Välj ett svar som ligger mycket långt ifrån det du själv skrev och övertyga din granne om varför det är bra.

– Ska man samarbeta kan man inte bara dissa andras tankar. Övningen kan hjälpa elever att sätta sig in i andras tankebanor, säger Anders Holmgren.

 Kärnan i BFL

Kärnan i BFL kan beskrivas som tre steg:

Skärmavbild 2015-08-20 kl. 09.09.28

Anders Holmgren beskriver det som färden mot fjälltoppen med 25-kilossäcken på ryggen. För att eleverna ska känna sig motiverade och tycka att det känns rimligt att nå målet, måste de få ta ett lagom stort steg i taget. De måste få se att avståndet till målet krymper och hela tiden veta var de befinner sig. Stöter de på hinder är det lärarens ansvar att hitta alternativa vägar, det vill säga anpassa sin undervisning. I detta ska inte läraren stå ensam. Det kollegiala lärandet är nödvändigt och ovärderligt.

Vid första anblicken kan de tre stegen verka ganska enkla, men för att kunna nå ett mål måste man vara säker på vart man ska. Eftersom målet är något så abstrakt som förmågor av en viss kvalitet blir det genast ganska svårt. Hur ska man kunna förklara det så att eleverna verkligen förstår?

– Kärnan i BFL är att utveckla medvetenhet om vad som är kvalitet, säger Anders Holmgren.

Matriser är ett redskap som lärarna kan använda tillsammans med eleverna före, under och efter lärprocessen för att åskådliggöra mål, nulägesposition och vad man slutligen uppnått, men Anders Holmgren ställer sig skeptisk till många av dessa matriser.

– Tanken är god, men om de innehåller ord som är lika luddiga och obegripliga för eleverna som betygskriterierna, gör de ingen nytta, säger han.

Foto: Mi EdvinssonSom ett exempel på hur man kan konkretisera abstrakta förmågor så att även mycket unga elever förstår, nämner han Läsfixarnas figurer (Spågumman, Detektiven m. fl). Uttrycket ”att läsa mellan raderna” är inte självklart för alla. Att under resans gång få ta del av hur kamraterna jobbar, jämföra och reflektera är ett bra sätt att träna på att identifiera och bedöma kvalitet.

 

Interaktionsytor, t.ex. digitala verktyg, som synliggör många olika tankar och lösningar är också en viktig del i lärprocessen.

– Det handlar om att bygga tillit i skolan. Att man vågar visa var man är, även när man har fel, säger Anders Holmgren.

 Den viktiga läraren

Lokaler, teknik och metodik i all ära, men läraren är fortfarande den absolut viktigaste faktorn för elevers lärande. Med BFL som redskap kan resultaten bli mycket bra. Hur gör man då för att lyckas? Tyvärr finns det inget facit. Det finns ingen speciell metod som alltid funkar och det enda som är konstant i klassrummet är att oförutsedda saker kan hända. Den bästa BFL-läraren är inte den som känner till flest tekniker, utan snarare den som har fyra stycken som brukar fungera i just den här klassen.

– Det handlar om att våga prova praktiskt och våga misslyckas. En bra lärare är aldrig färdiglärd. Att göra det man redan kan innebär inget lärande., säger Anders Holmgren.

Även eleverna måste våga misslyckas, prova igen och bli bättre. Dessvärre finns det undersökningar som visar att svenska elever verkar ha lite mindre tålamod än andra elever när det gäller att kämpa på med lärandet. En undersökning från Borås visar även att det är allt annat än kvalitetsmedvetenhet och lärprocesser som tar plats i elevernas huvuden under lektionerna. Citat som ”Kommer detta på provet?”, ”Ska vi kunna det här?” och ”Får vi gå när vi är klara?” antyder att det, åtminstone i den här klassen,  handlar om att göra minsta möjliga för att klara sig. Forskaren bakom studien kallar det för ”Skolspelet”. Här sker inget lärande.

– Det finns bara en person som jobbar så svetten lackar här, och det är läraren. Bördan måste bli mer jämlik! Involvera eleverna, ställ frågor, gör bikupediskussioner, aktivera dem, uppmanar Anders Holmgren.

Kärnan i ”Skolspelet”, menar Holmgren, är att läraren ensam har makten över bedömning och kvalitet. Endast läraren har kunskap om vad som räcker och duger. Då kan det bli så här. Först när även eleverna blir involveras i detta kan det bli annorlunda.

Text och foto: Mi Edvinsson

Här hittar du Anders Holmgrens användbara länkar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »