Ny OECD-rapport om IT-användning och PISA

Idag, den 15 september 2015, släppte OECD ytterligare en delrapport kopplad till PISA 2012: Students, Computers and Learning: Making the Connection.
Klicka på namnet för att kunna läsa rapporten i sin helhet. Nedan finns en presentation om rapporten.

 

Skolverket har till detta släppt en fyra sidors sammanfattning Fokus på It-användning och elevresultat i PISA 2012. Du klickar på namnet för att kunna ladda ner sammanfattningen i PDF-format eller beställa den.

Det Skolverket lyfter fram för Sverige är bland annat:

  • Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av IT är störst. Användning i både skola och hem har ökat sedan 2009.
  • Sverige har den största andelen extrema internetanvändare, definierat av OECD som elever som är på internet mer än sex timmar om dagen på fritiden på vardagar. 70 % av denna grupp är pojkar. Totalt är det ca 13 % av alla elever. Snittsiffran i OECD är 7 %. De extrema internetanvändarna presterar sämre på både det pappersbaserade och det digitala provet i läsning och matematik. De kommer också oftare för sent, skolkar mer och rapporterar en lägre grad av välmående.
  • Hög IT-användning tycks sammanfalla med låga prestationer på PISA-provet

Vad betyder det här?

För oss verksamma i skolan är den här rapporten naturligtvis en av flera vi behöver reflektera kring och ha med i våra analyser för det fortsatta arbetet.

Det jag vill trycka på är att vi inte fastnar i diskussionen kring datorers vara eller icke-vara i skolan. Datorer eller IT i sig förbättrar  inte resultat. Datorer eller IT i sig varken förändrar undervisningen eller skapar nya lärandesituationer. Det är VI som skapar förändring och förbättring. Det är vi som är verksamma på alla olika nivåer i skolan som genom våra olika handlingar ser till att utveckling kan ske. Med eller utan IT.

Flera personer på olika nivåer i skolsystemet har redan hunnit formulera reflektioner utifrån denna rapport. Under rubriken Nu behövs datorerna mer än någonsin kan ni läsa vad Håkan Fleischer, som forskar kring just IT i skolan, tänker utifrån rapporten.

Per Kornhall, skolutvecklare och författare, menar i sitt inlägg IT är ingen frälsare bland annat att vi behöver ta tag i följande områden:

”Vårdnadshavare, samhället och skolan måste inse att pojkars datoranvändningsmönster är ett problem.

IT i skolan måste bygga på lokal kompetens hos lärarna och fungerande undervisningsmodeller inte på gigantiska webbplattformar och tron på tekniken i sig som en lösning.

Satsa pengar på att utveckla IT i skolan från ett klassrums- och ämnesdidaktiskt perspektiv – inte uppifrån. Digital kompetens och verktyg utvecklade tillsammans med lärare och med tydligt ämnesdidaktiskt innehåll. En sådan utveckling kan inte ske helt genom marknadslösningar eftersom det är både dyrt och inte lönsamt.

Lärare behöver inte bara kompetensutveckling – de behöver också engageras i framtagandet av digitala redskap som faktiskt underlättar lärandet – inte hindrar det.”

I Östersund behöver vi fundera över vad denna rapport betyder för just oss i våra verksamheter:

  • Hur ser det ut bland våra 15-åringar? Har vi många extrema internetanvändare och känner vi igen den problembeskrivning som ges i rapporten? Vad är hönan och vad är ägget? Frånvaro, skolk, sena ankomster, datoranvändning och låga resultat – var börjar vi och vilka åtgärder behövs sättas in?
  • Hur använder vi oss av IT i undervisningen idag? Hur stärker vi lärares möjligheter att tillsammans få utforska och utveckla IT-användning kopplat just till sin verksamhet, sina ämnen eller ansvarsområden?
  • Ensamarbete för elever bidrar inte till förbättrade resultat, oavsett om det sker framför en dator eller en matematiklärobok – hur kommer vi åt detta? Vilka arbetssätt främjar lärandet? Hur ser elevaktiva arbetssätt ut med digitala redskap och verktyg?
  • Hur får vi ett 0–16-perspektiv på det lärande som sker och ska ske i alla våra verksamheter? Vad kan vi göra i förskolan och i de tidigare åren för att resultaten ska se annorlunda ut för våra 15-åringar?
  • Hur kan digitala redskap och verktyg påverka de lärmiljöer vi bygger och formar varje dag?
  • Hur samverkar vi med hemmen i de frågor rapporten lyfter fram? Vår omvärld?

Det finns naturligtvis ännu fler frågor vi tillsammans måste vrida och vända på.

Just idag tycker jag det känns extra spännande att veta att det pågår ett arbete i den arbetsgrupp som är tillsatt för vårt prioriterade område Digitalisering. De är nu i fasen att ta fram en handlingsplan för hur vi ska ta oss an utmaningarna kopplade till digitalisering i skolan fram till 2017. Information om detta läggs fortlöpande upp på Insidan under Prioriterade gemensamma utvecklingsområden.

Ett annat forum där vi kommer att plocka upp ovanstående frågor är  våra nyformade Pedagogiska nätverk för digitalisering i skolan. Det finns ett nätverk för förskolan, ett för tidigaredelsskolor (dessa träffades en gång i våras) och ett för senaredelsskolor (kommer igång i höst). I dessa nätverk finns lärarrepresentanter från enheterna, personer från staben, utvecklingsgruppen och från Datacenter. Undrar du vem som är representant på just din enhet, kontakta din chef!

Just nu planeras också en dag på höstlovet med fokus på användning av digitala verktyg kopplat till olika ämnen. Mer information kommer ut inom kort!

/Janna Scheéle, utvecklingsledare

 

 

Inga kommentarer

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »