Lekfulla verktyg för framtida läsförståelse

Kan man träna barns läsförståelse från 2 års ålder? Ja det kan man – om man tar hjälp av Detektiven Doris och hennes kompisar. Sedan hösten 2013 jobbar pedagogerna vid Treälvens förskola aktivt för att lägga grunden till en god läsförståelse hos barnen.

Förskolläraren Ella Åsell läser Nöff nöff Benny för en liten grupp 4-åringar. Redan när de tittar på den första bilden plockar hon fram Nicke Nyfiken-dockan. ”Vad finns det för saker här? Vad tror ni att grisarna har lekt alldeles nyss?” Ett av barnen har ett förslag och tar snabbt på sig detektivhatten för att reda ut och förklara. Det blir många stopp och ivriga samtal under läsningens gång. Händer pekar och hattar byter huvud. ”Nu får du vara detektiven Doris!” Det är uppenbart att barnen är engagerade i sagan och att de har roligt.

– Det är bara en eller två meningar på varje sida. Ändå är jag helt slut, skrattar Ella efteråt.

Den här typen av boksamtal får barnen på Treälvens förskola uppleva ungefär en gång i månaden. I övrigt är sagostunderna som vanligt. Bland barnen som hunnit bli vana vid figurerna tycker sig Ella dock märka ett större engagemang och nyfikenhet på böckerna även vid ”vanliga” lässtunder. När metodiken introducerades på avdelningen började Ella med 4-5-åringarna. Nu får även 2-åringarna sin dos, fast på ett enklare sätt.

– Jag ställer fler frågor kring dFoto: Mi Edvinssonet lästa och introducerar figurerna lite lätt lite lätt, säger Ella.

Läs mer om hur de jobbar med figurerna på s. 28 i magasinet Östersund.

Allting började med ett projekt om läsförståelse 2013-2014 då en handfull pedagoger på Treälvens förskola fick möjlighet att förkovra sig inom detta område. Handledare för projektet var Birgitta Melin, en av skolutvecklarna i Östersunds kommun.

– Det passade oss perfekt. Ett av Treälvens gemensamma prioriterade mål är högre måluppfyllelse i tidig ålder på skolan. Det hänger ju ofta ihop med läsförståelse, och det gäller att börja i tid, säger Helene Åkerlind, chef för Treälvens förskola.

Deltagarna i projektet fick ta del av Barbro Westlunds teorier om läsförståelse och lässtrategier. Barbro Westlund är lärarutbildare vid Stockholms universitet och har skrivit en avhandling i ämnet. En av hennes slutsatser är att man behöver undervisa i läsförståelse för att öka denna förmåga hos eleverna i den svenska skolan. Mer om det i denna artikel.

De mentala verktyg som behövs för att öka läsförståelsen kan enligt Westlund illustreras av figurer med olika egenskaper. Sådana är spågumman Julia som hjälper till med förförståelse och egna erfarenheter, Nicke Nyfiken som ställer frågor om ord och handling, den utredande detektiven som reder ut oklarheter och synliggör det underförstådda och cowboyen som sammanfattar allt med sin lasso. Figurerna är en del av en speciell undervisningsmodell som utarbetats för förskoleklass och uppåt, men på Treälvens förskola ansåg pedagogerna att man kunde börja mycket tidigare än så.

– Absolut! Men vi har fått anpassa modellen lite så att de passar de minsta barnen. Till exempel har vi konkret rekvisita som en Nicke Nyfiken-docka och riktiga hattar till detektiven Doris och Cowboy Jim. Barnen tycker att det roligt med de olika rollerna, och det är mening
en, säger Ella.

Metoden ställer krav på pedagogerna

Foto: Mi Edvinsson

För att använda metodiken med läsfixarna måste man förbereda sig inför varje tillfälle genom att ha koll på bokens innehåll och fundera ut lämpliga frågor. Man måste också var medveten om vad man gör och varför.

– Det handlar om att ställa rätt sorts frågor, både öppna och slutna. Man behöver också reflektera över sitt eget sätt att samtala med barnen och förstå vad som gör en till en samtalsbefrämjare istället för en samtalssabotör, säger specialpedagogen Lisbeth Skarin.

Hon hämtar en bok ur hyllan som både hon och Ella tycker har gett pedagogerna på Treälven väldigt mycket och fått dem att tänka till: Att samtala med barn: genom att lyssna med fyra öron av Ylva Ellneby och Barbro von Hilgers.

– Som pedagog är man lite osäker i början. Alla har nog tyckt att det varit lite svårt de första gångerna, men ju fler gånger man gör det, mer har man att ge.  Man
lär sig, säger Ella.

Valet av böcker spelar också stor roll. Det gäller att välja enkla böcker med tydliga bilder som passar att samtala om. Böckerna om Nisse, Bu och Bä och Pettsson har fungerat bra, och Knacka på! av Anna-Clara Tidholm är en riktig favorit.

– Bäst är om det är något som barnen inte känner till sedan förut och redan ”kan”, säger Lisbeth.

Vid utbytesträffar med F-3 berättar förskolans pedagoger hur de jobbar med boksamtalen i skolan. De hoppas att lärarna kommer att fortsätta på det inslagna spåret.

– Det vore intressant att följa de här barnen och se hur det går för dem längre upp i åldrarna, säger Lisbeth.

Text och foto: Mi Edvinsson

Bild från Jämtlandsnytts film om boksamtalen på Treälven

 

 

Klicka på bilden för att se Jämtlandsnytts inslag om boksamtalen på Treälvens förskola!

 

 

Länkar till filmer och föreläsningar om lässtrategier för F-6.

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »