Så kan vi stötta flerspråkiga barn

Alla barn i förskolan har rätt till lärande på lika villkor, även de flerspråkiga. Anne Kultti föreläste för Östersunds förskolepedagoger om kunskapssyn och lärmiljöer som passar alla barn.

Förskollärare möter allt fler flerspråkiga barn i sin vardag, barn som har samma rätt till utbildning och en bra start i livet som alla andra barn i våra förskolor. Att språket är viktigt för att klara skolan råder det inget tvivel om, vilket innebär att bland annat barn som inte har svenska som modersmål måste ges större möjligheter att utveckla sitt språk i den dagliga verksamheten.

Som ett led i kommunens påbörjade utvecklingsarbete kring flerspråkighet i förskolan kom Anne Kultti till Östersund och föreläste i ämnet. Kultti är  lektor vid Göteborgs universitet, forskare och författare till boken Flerspråkiga barns villkor i förskolan.

Ny syn på språkinlärning

Centralt i Anne Kulttis forskning är synen på lärande som utgår från tesen att barn att barn lär genom aktiviteter där de samspelar och kommunicerar med andra och får stöttning av vuxna. Detta gäller även inlärning av ett nytt språk.

Språkinlärning har ofta studerats utifrån ett individuellt perspektiv, och man har haft en stark föreställning om att barn lär sig ett nytt språk genom att utsättas för det i tillräckligt hög grad. Senare forskning visar dels att lärande är mer social och kontextuell än man tidigare trott, och att lärande av ett nytt språk gynnas av att man parallellt utvecklar sitt modersmål. Modersmålet fungerar då som ett redskap för att förstå hur det nya språket fungerar.

– Man ska inte vara rädd för att låta barnen växla mellan olika språk. Studier visar att barnen vet när det ena eller andra ska användas, säger Anne Kultti.

Lärmiljöer för alla barn

Raden av förmågor, även språkliga sådana, som förskolan ska sträva efter att utveckla hos varje barn är lång. De står uppräknade i förskolans läroplan som självklart omfattar alla barn, oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

Synen att allt lärande sker genom samspel och kommunikation när barnen deltar i olika aktiviteter, innebär konkret att samma typ av lärmiljöer kan leda till lärande av både språk och andra typer av kunskaper – förutsatt att barnen får stöttning av de vuxna.

– Denna syn på lärande gynnar de flerspråkiga barnen, men det kan behövas fler redskap för att stötta när det handlar om barn som inte har de svenska orden, som bilder, gester och annat, säger Anne Kultti.Foto: Mi Edvinsson

För att skapa lärmiljöer som ökar möjligheten till lärande hos samtliga barn i gruppen måste man även planera aktiviteter och kommunicera med barnen på ett inkluderande sätt.

– Flerspråkiga barn är ingen egen grupp, de är en del av alla de barn vi har på förskolan, säger Anne Kultti.

Utgångspunkten måste vara ett innehåll som alla barn kan referera till oavsett bakgrund. Frågan som pedagogerna måste ställa sig är om alla barn kan delta i aktiviteten på lika villkor. ”Vatten” är ett exempel på tema som förmodligen alla barn kan bidra till på något vis.

Kommunikationen

I kommunikationen mellan de vuxna och barnen finns stora möjligheter till lärande, inte minst språklärande. Detta beror dock på hur och i vilken grad samtal sker.

Anne Kultti presenterar studier som visar att det är de vuxna som tar det mesta av talutrymmet i förskolan, att de övervägande ställer ja- och nej-frågor till barnen och att de pratar mest med de barn som kommit längst i sin språkutveckling.  Detta gynnar givetvis inte barnen som ska lära sig ett nytt språk.

De nyanlända barnen lär sig snabbt att upprepa de vardagliga fraserna. Detta betyder dock inte automatiskt att de har någon djupare förståelse för det svenska språket. Genom att aktivt lyssna på hur barnen pratar kan de vuxna hitta många pedagogiska möjligheter till språklärande. Ett exempel är barnet som pekar på vattenkannan och säger ”Jag vill ha mjölk”. Missförståndet är uppenbart, och det är ett gyllene tillfälle för pedagogen att träda in.

– Vi måste spinna vidare på det som barnen själva initierar, vi måste ge oss in i leken, förstärka med gester, samtala och komma med frågor och förslag som leder till lärande. Och glöm inte att vi också måste prata med barnen om själva lärandet av språket, säger Anne Kultti.

Text och foto: Mi Edvinsson

Läs mer: Förskolecheferna får utbildning om flerspråkighet i förskolan.

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »