Östbergsskolan testar Skolverkets kartläggningsmaterial

Senast två månader efter inskrivningen i den svenska skolan ska nyanlända elever ha fått sina kunskaper kartlagda och en tillhörighet i svensk klass. Från och med 1 januari 2016 är det lag på det. Skolverket tar fram kartläggningsmaterialet som Östbergsskolan hjälper till att prova ut.

Östbergsskolan är en av 11 skolor i landet som utsetts till pilotskola för Skolverkets nya kartläggningsmaterial för nyanlända. De som gör jobbet är Maria Reppe-Sardelis, Johanna Grundahl, Jessica Björnwall och Maria Swärd. Till vardags undervisar de nyanlända i Introduktionsgrupp och SVA-elever.

Kartläggningsmaterialet de fyra lärarna fick i sin hand i början av september var rykande färskt och inte alls färdigt. Deras uppgift var att testa det så mycket de hann fram tills utvärderingen med Skolverket i oktober.

Kartläggningen består av tre steg varav steg 1 och 2 kommer att vara obligatoriska. Steg 3 är frivilligt och går ut på att berörd ämneslärare kan kartlägga elevens specifika ämneskunskaper.

Östbergs kartläggningsgäng copy

– Fördelarna med kartläggningen är att den mottagande läraren får en djupare bild av eleven än tidigare. De nyanlända kommer snabbare ut i vanlig klass, och därmed i ett svenskspråkigt sammanhang, säger Maria Swärd.

Steg 1

Steg 1 kartlägger elevens tidigare skolerfarenheter, bakgrund, intressen och framför allt språk. En elev kan tala mer än ett språk, och det är viktigt att fånga upp vilket som är det starkaste. I steg 1 får eleven också berätta om sina framtidstankar och förväntningar på den svenska skolan.

– Många av de nyanlända kommer från en auktoritär skola, och att prata om hur man arbetar i den svenska skolan är därför mycket viktigt. Det brukar bli mycket prat om det. Att det är förmågor som står i fokus här, är ovant för dem. Att resonera, analysera, ifrågasätta och samarbeta kan kännas svårt när man tidigare bara haft mycket auktoritära lärare, säger Jessica Björnwall.

– Skolverket har tagit fram en informationsskrift till vårdnadshavare och elever som förklarar syftet med kartläggningen. Det är oerhört viktigt att de förstår att det inte är fråga om tester som kräver prestation och resultat, utan en hjälp för att eleven att hamna på rätt nivå i undervisningen.

Steg 2

Steg 2 består av två delar: Litteracitet och numerositet. Här undersöker man elevens erfarenheter av läs- och skrivpraktiker samt kunskaper i matematiskt tänkande. Kartläggningsmaterialet finns i olika nivåer som utgår från ålder eller skolbakgrund.

Syftet med steg 2 är att kartlägga elevens förmågor – inte specifika skolkunskaper. Förmågor kan man tillägna sig på många olika sätt. En del elever har till exempel jobbat i sitt hemland.

– De kanske har sytt, sålt saker, arbetat som frisör och annat, säger Maria Swärd.

Tanken är att all sorts kunskap ska kunna ligga till grund för vidareutvecklingen i den svenska skolan.

– Det är bra att man i Sverige ha beslutat att se de nyanlända som en resurs, det gör mig glad ända in i själen, säger Maria Reppe-Sardelis.

 En organisatorisk utmaning

ÖstbergSommarEftersom kartläggningsmaterialet är under utprovning råder sekretess kring detaljerna. De fyra lärarna är överens om att det är ett mycket ambitiöst material som kommer att ställa krav på både lärare och organisation. Förmodligen kommer det att ta tid innan allt flyter på som det ska.

– De obligatoriska delarna innebär att vi ska hinna prata 3×70 minuter med varje elev inom två månader. Just nu har vi 24 nya elever, och det är vi fyra som ska kartlägga. Inför varje kartläggstillfälle ska vi organisera med studiehandledare eller tolk, och så ska vi undervisa våra klasser också, säger Maria Swärd.

– Kartläggningssamtalen kräver också efterarbete i form av dokumentation och vidare planering, det får man inte glömma, säger Johanna Grundahl.

– Detta är något som vi också måste lyfta fram i utvärderingen, att det ska vara rimligt att klara av. Det kommer att bli en organisatorisk utmaning som vi måste få förutsättningar för att klara, säger Jessica Björnwall.

Att kartläggningen ska ligga till grund för att fördela elevernas tid i olika ämnen gör den organisatoriska utmaningen ännu större. Så är det tänkt, men schematekniskt kan det bli en hård nöt att knäcka.

Vad händer nu?

Lärarna ger nu feedback till Skolverket och berättar hur kartläggningsmaterialet fungerar i praktiken. Karlstad Universitet, som har rollen av observatör, kommer att göra en utvärdering. Därefter blir det justeringar och ny remissrunda. Vid årsskiftet kommer den slutliga versionen ligga färdigtryckt för att tas i bruk över hela landet. Då blir det skarpt läge.

Text: Mi Edvinsson Foto: Mi Edvinsson och Östersunds kommun.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »