Tillsammans på polska

För de polska lärarna Bogumila Olsson och Brygida Golebiowska är modersmålsundervisningen inte längre ett ensamjobb. Sedan ett år tillbaka genomför de pedagogiska bedömningar, planering och undervisning tillsammans. Det har varit givande och krävande på samma gång. Och eleverna har lärt sig mer.

I ett rum på Östbergsskolan sitter tio elever som just har påbörjat sin lektion i modersmål.  På borden står fat med frukter och smörgåsar vars antal krymper undan för undan. Det börjar bli sent på eftermiddagen och hjärnan kräver energipåfyllning för att orka hålla igång en timme till.

De två lärarna, Bogumila Olsson och Brygida  Golebiowska, presenterar dagens lektionsupplägg och pratar glatt med sina elever och med varandra. De polska orden vävs samman till ljudmattor som bildar en vägg mellan dem och mig. För ett ögonblick tror jag mig förstå hur det känns att vara ny i främmande land. Det måste kännas mycket förvirrande – såvida ingen kommer fram, så som Brygida gör just nu, och på mitt eget språk förklarar vad som är på gång. Involverar mig.

Foto: Mi EdvinssonTemat för dagens lektion är ”Samarbete”. Vad bidrar till gott samarbete? Vad gör att det brister? Gruppdiskussioner blandas med skrivande medan Brygida och Bogumila stöttar varsin grupp. Alltid är det någon som behöver lite hjälp. Grupperna läser upp sina svar för varandra och dramatiserar sedan varsin scen för att illustrera ett exempel. Lektionen avslutas med två skriftliga reflektionsfrågor.

Krävande arbete som ger utdelning

Det är nu ungefär ett år sedan Bogumila Olsson och Brygida Golebiowska blev tillfrågade att undervisa en åldersblandad grupp i polska tillsammans. Arbetssättet var ovant, men de tackade ja till att försöka.

De polska eleverna i gruppen går i åk 4-9. Flertalet har polska föräldrar och talar polska dagligen, en del har svenska adoptivföräldrar och har inte talat polska till vardags på flera år. Spannet mellan högsta och lägsta kunskapsnivå är stort. Att vara två är nästan nödvändigt för att ge alla elever vad de behöver.

– Det är en utmaning att inkludera alla barn när de är på så olika nivå. Vi märkte snabbt att vi måste dela upp dem i mindre grupper eller par efter den gemensamma genomgången, säger Bogumila.

Övergången till gruppundervisning kräver betydligt mer planering och struktur av lärarna jämfört med tidigare. Det är ovant, och de är fortfarande lite ängsliga för att de ska tappa fokus på någon individ och inte ge tillräckligt med hjälp. Samtidigt har det nya arbetssättet öppnat för nya aktiviteter och bidragit till utveckling för både lärare och elever.

Foto: Mi Edvinsson– Vi har fått utveckla oss mycket som pedagoger. Det är nya metoder, mer kreativt och mer inspirerande nu, säger Bogumila.

– Elevernas sociala sidor utvecklas också nu, och det blir en annan dynamik i diskussionerna när de får prata med jämnåriga istället för bara läraren, säger Brygida.

Eleverna lär sig mer

I Östersunds kommun är de polskfödda barnen få till antalet. Att få till en undervisningsgrupp med mer än två elever är inte möjligt på den enskilda skolan. Därför samlas eleverna här.

– Jag är övertygad om att barn lär sig språk bäst i grupp. Om de dessutom befinner sig på olika nivåer i sin språkutveckling och möts av duktiga pedagoger som förmår använda eleverna som verktyg för sig själva och varandra, tror jag att de lär sig ännu bättre, sager Kerstin Engström, rektor på Modersmål.

Marta, Tomasz och Wiktoria hade tidigare individuell undervisning. Åsikterna om den nya gruppundervisningen är lite blandade men övervägande positiva.

– Jag tycker att det kan bli lite för lätt ibland när det är yngre elever med i gruppen, säger Marta som går i nian.

– Jag tycker att det är positivt. Vi kan diskutera mycket och vi lär av varandra, säger Tomasz.

– Ja, man lär sig av att lyssna på andra. Olika personer kan olika ord, säger Wiktoria.

Foto: Mi EdvinssonOckså lärarna ser att eleverna lär av varandra, oavsett nivå. Under året som gått har de kunnat konstatera att gruppundervisningen har höjt motivationen hos vissa elever och att lärandet generellt har ökat.

– Vi märker det när vi nästa lektion har uppföljning av vad vi gjorde sist. De som har varit tysta förut, kan svara nu. Vi har också fått positiv feedback av föräldrar. Men det är fortfarande en testperiod, och vi kommer att utvärdera detta. säger Bogumila.

Den kulturella identiteten stärks

Att undervisningen i polska är viktig för eleverna råder det inget tvivel om. Eleverna känner själva att lektionerna behövs för att de ska fortsätta att utveckla sitt modersmål, detta trots att de flesta talar språket där hemma.

– Det händer mer och mer att både jag och mina föräldrar råkar använda svenska ord istället, säger Marta.

– Och det är lätt att man glömmer bort polska ord som man inte brukar använda hemma, säger Tomasz.

På modersmålslektionerna utvecklar de ordförråd inom ämnesområden som inte diskuteras vid köksbordet. Här stärks också deras kulturella identitet.  I den vanliga skolan är de flesta helt ensamma om sin nationalitet, men här i gruppen kan de känna gemenskap och stötta varandra.

– Den polska tillhörigheten är en skatt att vara rädd om, vi vill hjälpa eleverna att stärka den, säger Brygida.

Till sist vill de båda lärarna rikta ett stort varmt tack till Östbergsskolan som lånar ut en sådan fin lokal till dem.

– De har varit väldigt tillmötesgående mot oss, säger Bogumila.

Text och bild: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »