Digitala verktyg på bästa sätt

Skolan fylls med teknik, men hur ska vi använda de digitala verktygen för att få bästa effekt på elevernas lärande? Nu pågår ett projekt som ska utreda just detta. Två skolor i Östersunds kommun deltar.

Vi har haft Internet hur länge som helst. Så känns det. Det finns lärare idag som växt upp med datorer och digitala verktyg. Ändå är det här med digitala verktyg i skolan relativt nytt. Framför allt skiljer det sig från kommun till kommun, från skola till skola. Vissa har begränsat med datorer medan andra skolor utrustar varje elev med dator eller lärplatta. LGR 11 är dock tydlig med att man inte längre kan sätta parentes kring digitala verktyg i skolan. För första gången i en läroplanens historia står det uttryckt i klartext att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Digitalisering på vetenskaplig grund

I Utvecklingsgruppen i Östersunds kommun har man länge funderat på de digitala verktygens effekt på själva lärandet.

– Skolan ska vila på vetenskaplig grund, och vi har länge velat beforska det här med digitala verktyg i skolan. Vad gör de för skillnad och hur ska man använda dem för att få bästa effekt på lärandet? Det är ju trots allt lärandet som är viktigast, säger Mathias Larsson i Utvecklingsgruppen.

Efter en förstudie 2013 startade på våren 2014 ett projekt som förhoppningsvis kan ge svar på dessa frågor. Det heter ”Digitalisering i skolan” och drivs av Ifous där Östersunds kommun är medlem. Ifous står för innovation, forskning och utveckling i skolan och är ett forskningsinstitut vars syfte är att skapa nytta för svensk skola och förskola. Läs mer om Ifous här.

Projektet i Östersund

Åtta kommuner i Sverige, däribland Östersund kommun, deltar i projektet som ska pågå i tre år. De utvalda skolorna är Kastalskolan och Parkskolan, årskurs 6-9. Mathias Larsson är samordnare för projektet på rektors- och förvaltningsnivå och sitter även med i Ifous styrgrupp.

Foto: Mi Edvinsson

– Parkskolan har varit pilot för en dator till varje elev medan Kastalskolan inte har haft så mycket utrustning förrän nu i samband med projektet. Det är spännande att se om det blir skillnader i resultatet, om nyhetens behag eller vanan kommer att påverka lärandet på något sätt, säger Mathias Larsson.

Varje termin ska en så kallad lärloop göras, inte bara av pedagogen utan på alla nivåer i organisationen. Projektet omfattar fyra sådana.

Ett dynamiskt arbetssätt

Varje loop börjar med en uppgift. Den första handlade om att på olika sätt analysera nuläget.  På pedagognivå innebar detta att praktiskt prova en viss modell för analys och planering i ett ämnesområde. ( Staffan Selanders modell ”Design för lärande”.) I den andra loopen ska pedagogerna ta sig an ett digitalt verktyg och fundera på hur de kan använda det för att designa en lärsituation.

När en uppgift genomförts gäller det att reflektera och dokumentera. Det senare sker med hjälp av digitala verktyg. Ifous ”Klokråd”, som består av ett tiotal forskare och experter, tar del av detta. De sammanställer och analyserar resultatet och lägger sedan fram det för processgruppen. Processgruppen lyssnar och funderar över det som framkommit. Har det hänt önskvärda saker som att eleverna uppvisar större motivation? Eller har det rent av lett till negativa saker som allt för mycket ensamarbetet för eleverna?

– Syftet med det här arbetssättet är att filtrera bort eventuella negativa saker som kommer ut av det man gör. Med resultaten från förra loopen för ögonen, tänker gruppen ut vad som ska provas i nästa loop, förklarar Mathias Larsson.

Pedagog Östersund ser fram emot att göra ett nedslag i verkligheten när skolorna hunnit lite längre i sitt arbete.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »