A som i Arnljot och ASL

I tre år har Arnljotskolan arbetat med ASL – Att skriva sig till läsning. Idag jobbar samtliga pedagoger i F-2 på samma sätt och i alla ämnen. Det ger resultat! Pedagogerna gillar arbetssättet och ställer gärna upp som bollplank åt dig som också vill börja med metoden.

Lena Georgson startade 2011 ett ASL-projekt i en åk 2 på Östbergsskolan. Målet var att förbättra elevernas resultat vad gällde berättande text, i synnerhet pojkarnas. Arbetssättet hade effekt. På det nationella provet i åk 3 var 100 procent av dessa elever godkända.

– Det var stor skillnad mot de andra klasserna, berättar Lena Georgson.

När Arnljotskolan startades året efter, flyttade Lena dit. ASL-idéerna tog hon med sig. Idag jobbar samtliga pedagoger i F-2 enligt denna metod på Arnljotskolan. Samtidigt använder de sig av ett språkutvecklande arbetssätt, vilket bland annat innebär att de utgår från elevernas erfarenheter, tittar på modelltexter och språkliga drag samt jobbar aktivt med ordförråd.

– Så jobbar vi i alla ämnen, säger Lena som idag är förstelärare med huvudansvar för ASL-arbetet på skolan.

Foto: Mi Edvinsson

 Metoden i stora drag

Utgångspunkten för ASL är att man lär sig läsa genom att skriva. Om eleven ska komma framåt i sin utveckling måste själva hantverket gå lätt. Den som har sett sjuåriga pojkar brottas med trubbiga blyertspennor förstår poängen med att använda dator som skrivverktyg, vilket man också gör på Arnljotskolan. Undervisning i bokstavsskrivning sker inte förrän i årskurs två. Innan dess måste finmotoriken som behövs för ändamålet ha tränats upp på andra sätt, och det finns många: Klippa, fläta, trä pärlor och inte minst att rita. Det är det som eleverna i åk F-1 använder pennan till, men inte hur som helst. Det ska göras noga, och det är inte produktionshastighet som räknas.

– Vi ställer krav på kvalitet. De får göra om och förbättra, ibland många gånger. Det är tålamodskrävande för barnen, men de blir väldigt nöjda och stolta i slutändan., säger Lena Georgson.

Samma tänk finns i produktion av texter. Det ska jobbas länge med en text tills den blir riktigt bra.

– Att skriva på datorn utvecklar texterna genom att det är så enkelt att gå tillbaka och fylla på och förbättra, säger läraren Helena Fredriksson.

Det viktiga ritandet

Lena Nyman Persson visar hur de jobbar med ritkort i förskoleklassen. Varje kort visar – från vänster till höger – hur man stegvis ritar en viss figur på ett enkelt sätt. En gran, en fisk, en hockeyspelare… Det finns en tjock bunt med kort att välja från.

Foto: Mi EdvinssonLena menar att många förskolebarn inte kan rita så att de själva blir nöjda, men med hjälp av korten får de lära sig. På köpet får de in läsriktningen, de  får finmotorikträning, inspiration till teckningar.

– De utvecklar sitt ritande. Om de till exempel har ritat en fisk kan man fråga: Var är fisken? Då får de rita det som är runt omkring. Till slut blir det en berättelse, säger Lena Nyman Persson.

Målet är att papperet ska fyllas helt. Därför använder de alltid små papper, så att det inte ska kännas övermäktigt. Lena visar ”böckerna” som barnen gör en 4-5 stycken varje år, bland annat en rimbok och berättelsen om vad man gjorde på lovet. A4-papperet är vikt på längden och den ena halvan klippt i tre flikar som var och en blir en bild. Under fliken finns plats för ord och korta meningar. Texten produceras i datorn och klistras in i boken. Det blir snyggt, viket gör att barnen sig stolta och får självförtroende.

Det tekniska

Förskolebarnen får tidigt bekanta sig med datorn som skrivverktyg, men först måste de lära sig fingersättning på ett papper på bordet. Det är viktigt att det blir rätt från början. När det är skarpt läge framför skärmen, sitter barnen ofta två och två. De är bra på att påminna varandra när fingrarna går vilse. Ljudsyntes är alltid inkopplad så att de kan höra hur varje bokstav låter.

Foto: Mi EdvinssonI åk 1 utökas det tekniska kunnandet. Då får alla lära sig att starta datorn och talsyntesen, att skriva namn och datum på allt de skapar i datorn samt spara och skriva ut.

Att jobba med ASL i alla klasser kräver god teknisk utrustning. På Arnljotskolan finns lärplattor så att det räcker till alla. I varje klassrum finns dessutom projektor, interaktiv tavla, en halvklassuppsättning Class-Matedatorer och en skrivare.

De skrivna berättelserna tar form

Från och med åk 1 utvecklas elevernas berättelser till att omfatta allt mer skriven text. De jobbar i både i helklass och i par. Utgångpunkten för berättelserna är samtalet.

I den gemensamma genomgången visar pedagogen modeller och exempel som ger förförståelse för hur man bygger upp en berättelse. När klassen har ”storskriv” är det barnen som säger, och läraren som skriver.När eleverna skapar berättelser på egen hand, jobbar de oftast i par som läraren bestämmer och som sedan består under ganska lång tid. Bäst fungerar samarbetet om eleverna är på ungefär samma nivå.

Utifrån samtal, mind maps och annat stöd kommer eleverna gemensamt fram till vad deras berättelse ska handla om. Men innan de skriver någon text, måste de rita.

– Vilka handlar det om? Vad händer? Att illustrera innan man skriver är en otrolig hjälp. Det betyder också att den gemensamma bilden av handlingen är så tydlig att eleven kan skriva även om kompisen är sjuk, säger läraren Helena Fredriksson.

Vilken utveckling!

Med ett grundligt förarbete blir det enklare att formulera meningar. När eleven sitter med sin skrivkompis vid datorn turas de om enligt principen ”Jag säger, du skriver”. På så vis är båda aktiva hela tiden. Arnljot böcker foto JannaTalsyntesen ljudar varje enskild bokstav, det färdiga ordet och till slut hela meningen. Eleverna får bekräftelse på att det låter som de har tänkt, och i stor utsträckning kan de rätta sig själva.

– Det är så givande när de jobbar två och två! De talar verkligen om språket. Efter tio veckor i ettan skriver de mycket längre texter än vad de någonsin orkat skriva med penna, säger läraren Zandra Schwartz.

Att det finns en mottagare av texten är också viktigt. Det höjer elevens motivation för att jobba med en text tills den känns riktigt bra. Eleverna läser med stolthet upp sina berättelser för varandra, och även föräldrar får ta del av dem. Alla vuxna på skolan använder Instagram för att hålla både föräldrar och kollegor informerade om vad man gör i den dagliga verksamheten. En liten filmsnutt – och så lägga ut. Inga elever på bild, bara verksamhet.

Bara fördelar

Pedagogerna på Arnljotskolan ser bara fördelar med sitt arbetssätt. Det finns onekligen en stor poäng med att att fokusera på innehåll och språk istället för kampen med den bångstyriga pennan. Barnen lär sig snabbare att läsa, de får tidigt upp läshastigheten och de får tidigt en hög medvetenhet om stavning och struktur på språk och texter. Arnljotskolan foto JannaEn annan vinst är att pedagogerna med denna metod upptäcker elever som är i behov av stöd mycket tidigare än förut. Extra bonus är att de inte behöver köpa in lika mycket läromedel som tidigare.

– Använd oss gärna som bollplank om ni vill jobba med ASL, uppmanar Lena Georgson.

Text och foto: Mi Edvinsson

 LITTERATURTIPS:

 Tangentdansen.se  (Christer Frimans klassblogg. Här finns mycket material att hämta.)

”Att skriva sig till läsning – Bokstavsschema” (En läromedelsbok av Christer Friman som alla på Arnljotskolan använder. Gleerups förlag.)

”Med datorn som skrivverktyg” (En bok av Erica Lövgren, utgiven av Sanoma Utbildning)

 

 

 

Tags:

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »