Stort intresse för historia bland eleverna

Ett 30-tal elever sökte kursen ”Brott mot mänskligheten” när det var dags för Elevens val på Parkskolan. SO-lärarna Daniel Olsson och Elin Molander vill visa på mönster i historien och väcka elevernas tankar om demokrati. Historieämnet är viktigt!

Det är träff för Elevens val i årskurs 6-9 på Parkskolan. Kursen heter ”Brott mot mänskligheten”. Förra gången talade de om Förintelsen, idag är det kommunistiska regimer som är under lupp. Hur kan en god tanke om jämlikhet och rättvisa gång på gång leda till diktaturer där regimen tar till vapen mot sina egna?  För att förstå bakgrunden till kommunismen ser de ett par avsnitt ur filmen ”Från dröm till terror” som gjorts av Levande Historia.

– Det kan naturligtvis vara känsligt att tala om kommunismen i termer av brott mot mänskligheten – det finns ju vänstersympatisörer som kan ta illa upp – men för mig är det viktigt att lyfta fram alla typer av diktaturer, säger SO-läraren Daniel Olsson.

Som han skriver på tavlan: Det är inte ideologier som begår brott. Det är människor.

I klassrummet sitter cirka 30 elever;  könsfördelningen är jämn. De är alla här av samma anledning: De tycker att ämnet är intressant. Och det märks. Trots syrebrist, mörkläggningsgardiner och sen eftermiddag sitter de mycket tysta och lyssnar, eller räcker upp handen för att svara på frågor.

– Jag vill lära mig mer om andra världskriget, säger Alma.

– Om man lär sig om sådant som hänt tidigare, så kanske man kan förhindra att samma sak händer igen, säger Hanna.

 Intressant ämne med svåra ord

I filmerna finns många svåra ord och begrepp. Efter varje avsnitt hjälps Daniel och hans kollega Elin Molander åt att förklara
orden som de skrivit upp på tavlan. Om man inte vet vad ord som regim, deportation, revolution och sociala reformer betyder, Foto: Mi Edvinssonkan det bli svårt att hänga med i ämnet. Och vad menas egentligen med att det fanns en kult kring Lenin? Elins jämförelse med Justin Bieber får polletten att trilla ner hos eleverna. Det blir snart uppenbart att ordkunskapen är nödvändig för alla, inte bara för de som nyss har börjat i svensk klass.

Det är stort ålderspann i gruppen, vilket gör att kunskaperna varierar. De elever som redan kan mycket om historia, verkar nöjda ändå.

– Jag är redan bra insatt i ämnet, men jag hoppas på att få lära mig mer om ”backstoryn”, hur allting började, säger Millis.

Det som tas upp på dagens lektion är inte nytt för Kalle heller, men det gör ingenting. Historia är alltid intressant.

– Men om jag fick välja fritt skulle jag vilja lära mig mer om japansk historia, det är sånt som man inte får läsa om i skolböckerna, säger Kalle.

Daniel och Elin valde att erbjuda ämnet ”Brott mot mänskligheten” av två skäl: Det är någorlunda konkret, och det är alltid lika aktuellt.

– Vi kommer inte bara att ta upp Förintelsen, utan titta på brott mot mänskligheten över tid och koppla det till samhällsklimatet för att förstå vad det är för mekanismer som ligger bakom, säger Elin.

– Det handlar om att lära av historien och se mönster, säger Daniel.

De nyanlända har kunskap som känns

Vi lever in en orolig tid med många pågående konflikter och en flyktingström som vi inte sett maken till sedan andra världskriget. Att tala om sådant kan väcka starka känslor hos dem som har egna erfarenheter av krig och flykt. För svenska elever kan det istället te sig väldigt abstrakt.

– Där kan man få trycka på extra och medvetet trigga igång känslor för att väcka insikten att att demokrati inte är en självklar rättighet, säger Daniel.

När det gäller nyanlända elever kan man som lärare råka göra vissa klavertramp. Elin tänker med vånda på den gången när hon återanvände en gammal uppgift utan att tänka sig för.

Foto: Mi Edvinsson

– Eleverna skulle fundera över vad som skulle kunna få dem att riskera livet i en revolution och skriva ner lite tankar om det. En av eleverna, en som nyss kommit från Syrien blev upprörd och sa att det inte fanns någonting som var värt att risken att familj eller släktingar skulle dö. Jag vaknade mitt i natten och tänkte: shit, vad har jag gjort!? Men vi hade ett bra samtal sen, berättar Elin.

Ibland kan de nyanlända kan bidra med viktiga saker på ett sätt som ingen annan kan. Inte alla har lust att berätta vad de varit med om, men Daniel minns en  elev som lät klasskamraterna ta del av de tio sidor hon hade skrivit om sin flykt från krigets Syrien.

– Självklart berör det på ett helt annat sätt, säger Daniel.

Hur får man eleverna intresserade?

Att historia är ett mycket viktigt ämne är Daniel och Elin överens om. För att förstå sin samtid och kunna se sin roll som människa i ett samhälle, måste man också förstå sin historia. Daniels säkraste sätt att få eleverna intresserade av ämnet är att hela tiden dra paralleller med samtiden.

– Jag utgår nästan alltid från nutid och nyheter. Utvecklingen i Ryssland nu till exempel, där går det att göra många jämförelser bakåt i tiden, säger Daniel.

Han tycker också att det är av stor betydelse om eleverna har möjlighet att i verkligheten uppleva miljön där något historiskt viktigt har ägt rum. Varje gång han fjällvandrar med en klass,  passar han på att prata om Karolinernas dödsmarsch. Vad gäller metodiken i klassrummet framhåller Elin berättandet som ett av de viktigaste vägarna till kunskap i historia.

– Jag skulle vilja säga att det inte är mycket som slår berättandet. Eleverna vill gärna att man gör det, och de tycker att det är spännande att lyssna, säger Elin som även har provat moderna grepp som videobloggar i historieundervisningen.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »