Det goda samtalet

Frösöns förskolor har vänt på steken i utvecklingssamtalen. Nu är det föräldrarna som pratar och pedagogerna som lyssnar. Det som förr var mest information har blivit ett konstruktivt samtal om hur barnet bäst kan utvecklas.

När den nya läroplanen för förskolan kom fick pedagogerna på Frösöns förskolor huvudbry. Utvecklingsplanerna som de använde stämde inte alls överens med de nya formuleringarna och målen. Många försökte snickra ihop nya dokument hemma på kammaren, vilket resulterade i att inte längre fanns något enhetligt. Pedagogerna signalerade till sina chefer att något måste göras. Som en del i kvalitetsarbetet bestämdes att nya underlag för utvecklingssamtalen skulle tas fram. Pedagogerna själva skulle få göra jobbet. En grupp frivilliga tog tag i uppgiften, däribland Jenny Swartz på Videgården, Benita Sunding på Frösödal och specialpedagogen Vanja Lidén. I dialog med övriga kollegor och chefer drev de arbetet.

– Som utgångspunkt hade vi underlaget från BVC, vi tyckte att det var ganska bra frågor där. Tanken var att ta av dem som passade oss och jobba vidare där ifrån, säger Vanja.

Mer krut på utveckling

Det dröjde inte länge förrän nya, viktiga frågor dök upp. Vad var egentligen syftet med utvecklingssamtalen? Uppfylldes detta syfte verkligen med dagens modell för utvecklingssamtal? Förskollärarna på Frösön fick anledning att granska sig själva. De kunde konstatera att samtalen huvudsakligen bestod av information. Dessutom krävde de många långa timmar av förberedelser eftersom samtliga pedagoger på förskolan skulle prata ihop sig kring varje enskilt barn.

– Det var en stressfaktor, och det drog ut på tiden med samtalen så att året nästan var slut när vi äntligen var klara. Vi la så mycket tid på sådant vi inte hade nytta av, säger Jenny.

Foto: Mi Edvinsson.De beslöt att helt enkelt vända på steken. Föräldrarna skulle äga samtalet och i stor utsträckning påverka dess innehåll. Pedagogerna skulle å sin sida lägga mindre tid på att förmedla förskolans bild av barnet och istället lägga allt krut på vad som kunde göras för att barnet skulle utvecklas framåt.

Den nya formen krävde utbildning av personalen. Alla läste och diskuterade boken ”Det goda samtalet” av Hilmar Hilmarsson. Författaren gav dem även föreläsningar om samtalsmetoden som de nu alla har provat. Valet av metod påverkade också hur underlaget för utvecklingssamtal utformades.

Så går det till

Frågorna i samtalsunderlaget är ställda utifrån förskolans läroplan och skickas hem till föräldrarna före utvecklingssamtalet. En del skriver pappret fullt med svar, andra skriver inte ett ord. Det är inte så noga. Det viktiga är att föräldern läser och tänker igenom. I samtalen lyfter pedagogen varje fråga, men föräldern avgör vad som är viktigt att prata om.

Långsiktig planering för goda lär- och arbetsmiljöer– Föräldrarna kommer helt klart mer förberedda till samtalen nu och är mer säkra på vad som förväntas av dem. Jag upplever ett det är lättare nu att komma överens om vad vi ska jobba med, och jag riskerar inte att fastna i tankar om normalfördelningskurvor och jämförelser med andra barn, säger Monica Persson på Frösödal.

– Och jag upplever att det har blivit lättare att ta upp sådant som är lite jobbigt. Det är dessutom lättare att ta över ett samtal från en kollega när det behövs. Man måste ju inte ha all information, säger Jenny.

I och med att pedagogernas förberedelsetid har minskat kan samtalen hållas tidigare på läsåret. Nu finns det mer tid att på ett medvetet sätt jobba för barnets utveckling på det sätt som man kommit fram till tillsammans med föräldern.

Positiva signaler

Från föräldrarna kommer enligt pedagogerna positiva signaler via föräldrarådet. Föräldrarna känner större delaktighet och gillar känslan av att det är ”deras” samtal. Kanske fyller samtalet också en annan viktig funktion.

– Det är intensivt på förskolan. Föräldrarna har oftast bråttom, och alla hämtar och lämnar samtidigt. Det blir inte utrymme för något småprat i tamburen, och då är det ännu viktigare att utvecklingssamtalet blir ett gott samtal istället för bara information, säger Jenny.

Den första utvärderingen visade att de flesta pedagoger över lag var positiva till det nya. Arbetsgruppen räknar med att ytterligare utveckling kommer att ske, att frågorna kan komma att förändras men att de helt klart är på rätt spår.

Text: Mi Edvinsson   Foto: Mi Edvinsson och Östersunds kommun

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »