Ny sakkunnig i frågor kring nyanlända

Den ökade flyktingströmmen ställer krav på organisation och samordning inom Barn- och utbildningsförvaltningen. För att de nyanlända barnen även i fortsättningen ska kunna erbjudas skola och förskola med bra kvalitet har en ny tjänst inrättats.

Östersunds kommun har i många år tagit emot nyanlända. Det har handlat om kvotflyktingar, asylsökande och på senare tid också allt fler ensamkommande barn. Precis som i övriga Sverige har flyktingströmmen ökat på ett sätt som var svårt att förutse. För fyra år sedan uppstod ett behov av en ny skola vid asylboendet i Grytan. Innan dess fanns totalt fyra förberedelseklasser i Östersund, två på Parkskolan och två på Fagervallsskolan. Idag finns det 14 förberedelseklasser i Östersunds kommun och ytterligare tre är på gång.

Ingen tillfällig topp

Så länge antalet flyktingar var blygsamt fanns inget behov av enhetliga rutiner kring nyanlända barn i förskola och skola. Det gick bra ändå, och alla har kunnat erbjudas plats inom rimlig tid. Det ökade trycket sågs till en början som tillfälliga toppar, men under 2014 började man på  Barn- och utbildningsförvaltningen inse att det inte längre gick att tänka kortsiktigt.

Fred i Syrien verkar fortfarande långt borta och troligtvis kommer vi att få se flyktingströmmar under lång tid ännu. För att kommunen även i fortsättningen ska kunna fullfölja sina skyldigheter på bästa sätt behöver man vässa organisationen kring de nyanlända skol- och förskolebarnen. Därför har en ny tjänst inrättats jämte de sakkunniga för förskola och grundskola som redan finns inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan 1 januari 2016 finns nu även en sakkunnig  med samordningsansvar för frågor gällande nyanlända. Den som fått jobbet är Gunilla Nolervik som tidigare varit rektor för skolan i Grytan samt rektor för förberedelseklasserna på Östbergsskolan.

 Vad är uppdraget?

Gunilla Nolervik  kommer bland annat att arbeta med verksamhetsplanering för att möta efterfrågan av barnplatser i förskola och grundskola – något som kräver samordning och är svårt eftersom de nyanlända oftast kommer med kort varsel. Foto: Mi EdvinssonHon ska vara aktiv inom det prioriterade området Flerspråkighet och driva frågor utifrån de behov som verksamheterna själva lyfter. Exempel på ett sådant behov är att skapa rutiner för överlämnande mellan skolor. En annan viktigt uppgift för den sakkunniga är att hitta rutiner för att säkra kommunens ekonomi.

– De nyanlända genererar pengar och vi har ett ansvar gentemot skattebetalarna att vi håller koll på och söker alla statliga bidrag som man kan få, säger Gunilla.

Själv beskriver hon sin funktion som Barn- och utbildningsförvaltningens förlängda arm i frågor som rör nyanlända.

– Jag är ingen beslutsfattare. Jag är en ”görare” , en samordnare och en planerare.

 Alla får plats

Till Östersund kommer huvudsakligen asylsökande familjer och ensamkommande barn. Hur många asylsökande som kommer till Östersund styrs av hur många boendeplatser som finns att tillgå. Migrationsverket sluter avtal med personer och företag som kan ordna fram boende. Sådana avtal kan komma till mycket snabbt, vilket i sin tur ställer krav på kommunen att utan förvarning ordna fram plats för barnen på förskolor och skolor.

Under förra året ökade antalet ensamkommande barn så drastiskt att det var svårt att ha framförhållning även vad gäller dem. Drygt hälften av de ensamkommande tillhör dock gymnasieskolan.

För tillfället kommer det väldigt få ensamkommande barn till Östersund. Om det beror på ökade ID-kontroller eller vinterväder är svårt att säga, men troligtvis kommer vi att få se en ökad rörlighet när värmen återvänder i vår. Det är med andra ord mycket svårt att veta  hur många nyanlända som kan behöva plats i grundskolan framöver men en arbetshypotes är 100 elever under 2016.

kommunbild copyKommer de att få plats i kommunens skolor? Ja. Alla får plats. I det korta perspektivet kan man få pussla lite. Just nu är det i stort sett fullt i alla förberedelseklasser, men i skarpt läge kan man öka från 15 till 17 elever i varje grupp. Nya grupper planeras dessutom på Vallaskolan, Treälvsskolan och Kastalskolan.

– Det krävs att det blir tömningar ur de förberedelseklasser som finns nu, att eleverna slussas ut i ordinarie klasser och nya kan börja. Man måste också få samordning vad gäller inflödet, säger Gunilla.

I kommunens långsiktiga planering för skollokaler räknar man med att det kan komma att finnas förberedelseklasser på de flesta skolor och att det kan bli tal om två grupper där det idag bara finns en.

Den största utmaningen är att hitta tillräckligt med behöriga och SVA-utbildade lärare till förberedelseklasserna, något som kommunen jobbar hårt med redan idag.

Text: Mi Edvinsson Foto: Mi Edvinsson och Östersunds kommun

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »